Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

»Maskinerna blir inte smartare än vi«

AI tar över allt fler av våra arbetsuppgifter. Men det bekymrar inte Stefan Carlsson, professor emeritus vid Kungliga Tekniska högskolan.
Publicerad
Illustration: Anna Skoog
Illustration: Anna Skoog

Artificiell intelligens kan låta dramatiskt, men faktum är att många av oss redan möter det varje dag – utan att vara medvetna om det. När vi tar hjälp av någon av de ”personliga assistenter” som finns för mobiltelefoner så är det AI. Likaså när vi har kontakt med någon kundchat. Där sitter alltmer sällan en människa av kött och blod. Tycker du att kundtjänsts skriftliga svar är lite rumphugget, då är det med största sannolikhet en chatbott, en automatiserad svarstjänst.

Läs mer: Beredd? Här kommer AI

– Men inom fem år kommer vi att få svårt att avgöra om vi pratar med en chatbot eller en människa, säger Stefan Carlsson, professor emeritus, Kungliga Tekniska högskolan, KTH.

Han har forskat på AI sedan 1980-talet och specialiserat sig framför allt på bildigenkänning. AI handlar om att lära maskinerna att känna igen mönster, så kallade maskininlärning, så att datorerna kan efterlikna det mänskliga intellektet.

– Det är inget mystiskt med AI. Maskinerna blir inte smartare än vi, men de blir bättre på att se mönster. Ju mer rutinmässig aktivitet det handlar om och ju mer underlag det, finns desto lättare blir det för maskinerna. De kan till exempel hitta rätt information i extremt stora datamängder, säger Stefan Carlsson.

Han beskriver hur utvecklingen inom AI ”kröp otroligt långsamt” de senaste 30 åren ända fram till oktober 2012. Då stod en forskargrupp i Toronto för ett stort genombrott. De hade hållit på med en extrem form av maskininlärning, ”Deep Learning”. I så kallade neurala nätverk, som simulerar den mänskliga hjärnans funktioner, kunde forskarna skala upp problemlösning och öka komplexiteten.

– Normalt blir det mer problem när det är mer komplext, men inte i det här fallet. Till exempel i en uträkning med 60 miljoner parametrar. Det fungerar, men vi vet än i dag inte varför, säger Stefan Carlsson.

Plötsligt kunde en doktorsavhandling som det normalt hade tagit fyra–fem år att skriva fås fram på två veckor med hjälp av ”Deep Learning”, som i dag används som synonym till AI. Man kan också få maskiner att imitera konst och litteratur, däremot inte att skapa något nytt och unikt.

Finns det då risk för att AI kan ersätta forskarna eller andra intellektuella yrken helt? Stefan Carlsson svarar både ja och nej på frågan:

– All mänsklig intellektuell verksamhet där man hämtar in data och fattar ett beslut kan ersättas av nätverk som har tränats upp att känna igen mönster. Maskiner kommer att kunna rita hus.

När det till exempel gäller undervisning så skulle man med hjälp av AI kunna ge varenda elev en privatlärare. Men Stefan Carlsson hävdar att den enda pedagogiska princip som fungerar är när eleven har möjlighet att avbryta sin lärare.

Repetitiva intellektuella yrken ligger mer i farozonen att försvinna än de mer kreativa. I de senare handlar det ofta om att gå utanför någon gräns. En maskin kan kanske ersätta en AD, art director, och skapa en ny logga, men den skulle likna genomsnittet. Ofta är det just motsatsen, något nytt, som man är ute efter, menar Stefan Carlsson.

Det varierade och individuella är svårare för maskinerna, liksom olika mänskliga egenskaper, som social intelligens.

– Det typiskt mänskliga, som empati, är svårare att efterlikna. Kanske ser vi därför på sikt en uppgradering av exempelvis sjuksköterskeyrket, säger han.

I dag är många intellektuella yrkena i samma läge som de manuella var under den tidiga industrialiseringen. De riskerar att försvinna.

– Men yrken har hela tiden försvunnit, samtidigt som det har kommit till nya. Människorna i framtiden kommer inte att bli arbetslösa utan i stället ägna sig åt mer avancerade arbetsuppgifter, säger han.

Paradoxalt nog kommer de riktigt avancerade hantverksyrkena enligt Stefan Carlsson att leva kvar. Visserligen går det att lära en robot att operera med kirurgisk precision. Däremot är det svårare att lära en maskin att fläta en korg. Interaktionen mellan känsel och muskler är komplex. I AI-världen är därför snickarens ställning starkare än kirurgens – än så länge.

Finns det någon stor fara med AI?
– Att man kan bygga upp virtuella världar som egentligen inte existerar. Det kan exempelvis missbrukas i politiska syften. Man kan skapa 20 miljoner sympatisörer till politiska idéer, och det är inte möjligt att avgöra om det är människor eller maskiner.

Läs mer: "Vi kommer att leva som aristokrater"

Text: Cajsa Högberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.