Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Nyligen visade en studie gjord vid Linköpings universitet att kvinnor har mindre kunskap och sämre självförtroende än män när det gäller ekonomi.
Enligt Thérèse Lind, doktor i beteendeekonomi, som står bakom studien är en tänkbar orsak att det lever kvar en bild av att ekonomi i första hand är ett område för män. Det kan göra att kvinnor drar sig för att engagera sig i privatekonomiska frågor och på sikt kan det få stora konsekvenser för dem, som att de bara har ett mindre buffert- och pensionssparande.
Landets budget- och skuldrådgivare ser också många andra konsekvenser.
– Efter en skilsmässa eller när mannen har avlidit har väldigt många svårt att ställa om, säger Peter Hedström, budget- och skuldrådgivare i Skellefteå.
– Typexemplet är en äldre kvinna som vill bo kvar i huset när mannen har gått bort. Men eftersom han alltid skött ekonomin vet hon inte vad boendet kostar och måste ta en kredit när pannan går sönder. Sedan kanske hon har sju obetalda krediter när hon kommer till oss för att få hjälp. Och då kan det vara för sent för att kunna bo kvar.
När en kvinna blir ensam på grund av en skilsmässa eller separation har hon ofta länge betalat hälften av alla kostnader, inklusive ränta och amorteringar, trots att hon tjänat mindre än mannen. Och då inte kunnat pensionsspara.
Och även om paret har varit gifta – då grundregeln vid skilsmässa är att allt ska delas på hälften – är det inte alls säkert att hon får halva hans privata pensionssparande.
Marie Magnusson, budget- och skuldrådgivare i Lund, pekar också på att ekonomin kan vara en maktfaktor i ett förhållande.
– Kvinnan kan ha jobbat deltid och tjänat mycket mindre än mannen samtidigt som han har haft hand om och kontroll över ekonomin, som hon inte har någon insyn i.
– Då kan det också vara svårt att lämna relationen, om hon inte tror sig klara ekonomin på egen hand. Vilket mannen även kan ha sagt till henne. I det fallet blir ekonomin en maktfaktor, ett slags ekonomiskt våld.
För ekonomijournalisten Birgitta Piper, som länge försökt påverka kvinnor att ta ansvar för sin privatekonomi, är resultatet av Thérèse Linds forskning bara ännu en bekräftelse på hur det länge har varit.
– Att kvinnor har en extremt liten tro på sig själva när det gäller ekonomi hänger ihop med att vi är vana vid att vara mindre värda, exempelvis genom att vi generellt sett ofta har jobb med lägre status och lägre löner än männen. Då tror vi också att våra ekonomiska kunskaper är sämre än deras.
– Men när vi ändå vågar ta egna ekonomiska beslut är vi mindre riskbenägna än män och tar därför mer långsiktigt kloka beslut, som att vi bara köper aktier som vi förstår oss på. Och då vinner vi ändå i längden.
Många kvinnor som söker hjälp hos budget- och skuldrådgivarna är medelålders eller äldre. Men att även yngre kan få problem visar sig exempelvis i grupper för aktieintresserade på nätet, där unga kvinnor kan be om ekonomiska råd sedan de blivit lämnade.
För att komma till rätta med problemet måste varje individ ta ansvar för sin egen ekonomi, menar experterna. Men då krävs också att privatekonomi börjar ingå i all skolundervisning, med start i grundskolan.
När kvinnor vågar ta egna ekonomiska beslut är vi mindre riskbenägna än män och fattar mer långsiktigt kloka beslut
Ett av budget- och skuldrådgivarnas råd är att alla ska ha två egna bankkonton, för privata löpande utgifter och för eget sparande. Plus att man har ett gemensamt konto för hushållsutgifterna, där insättningen är viktad, så att båda bidrar olika mycket beroende på sin inkomst.
Birgitta Piper råder alla sambor att gifta sig, eftersom sambolagen ger sämre ekonomisk trygghet än vad äktenskapsbalken gör.
– Att gå från ett lagrum till ett säkrare ger kvinnor större chans att gå ur en relation med något bättre villkor. Men viktigt är då också att skriva in i ett äktenskapsförord att det man sparat till sig själv, inklusive ett pensionssparande, ska vara enskild egendom. Annars tvingas man ge bort hälften av allt man har sparat som giftorättsgods vid en skilsmässa, säger hon.
Birgitta Piper anser att kvinnor behöver ställa högre krav på sig själva och sin man.
– Att som rutin ta fram alla papper och sätta sig ner och diskutera ekonomin så länge man är sams är en bra början.
➧ Fler råd: Så får du bättre koll på privatekonomin
Finns i alla kommuner och erbjuder gratis råd, stöd och idéer för att man ska få ordning på sin ekonomi. Rådgivarna har tystnadsplikt.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.