Hoppa till huvudinnehåll
Mångfald

Telia får hbtqi-pris

På Telia började ledningen för många år sedan aktivt uppmuntra anställda i hela världen att delta i Pride, även i länder där Pride är mer kontroversiellt.
Hallå där ... Clara Bodin, mångfaldschef på Telia, som får årets hbtqi-pris av Unionen.
Anita Täpp Publicerad 24 november 2020, kl 09:22
 Hanna Franzén / TT, Rokas Niparavičius / Telia
Telia uppmuntra anställda i hela världen att delta i Pride, även i länder där Pride är mer kontroversiellt. Hanna Franzén / TT, Rokas Niparavičius / Telia

Hur kommer ni att fira priset?
– Vi är jätteglada och väldigt stolta! Tyvärr är det ju inte möjligt att träffas och fira rent fysiskt nu, men vi kommer att sprida det här internt och externt, exempelvis i pressreleaser och social media, i dag. Sedan kommer vår vd också lyfta fram att vi vunnit det här priset vid den digitala julfest vi ska ha i början av december för Telias alla 21 000 medarbetare i världen, säger Clara Bodin, mångfaldschef på Telia.

Vad betyder det för er?
– Det betyder jättemycket. Inte minst därför att vi nominerades av hbtqi-kollegor på Telia. Det är ett bevis på att de upplever att man får vara sig själv på jobbet, att företaget har tagit några steg framåt de senaste åren och att det har betytt mycket för dem.

Varför satsar Telia på den här frågan?
– Det här med mångfaldsfrågor och rättighetsfrågor är ju något som har vuxit fram hos företag i världen i många år nu. Och numera är också hbtqi-frågan viktig för kunderna och investerarna, liksom för våra anställda, som har önskat mer aktiva åtgärder inom det här området.

Hur har ledningen stöttat arbetet?
– En sak bland många vi har gjort är att inrätta den tjänst jag nu har sedan drygt två år, som mångfaldschef, det tycker jag visar hur viktigt frågan är för oss. När det gäller hbtqi-frågan så började ledningen för många år sedan aktivt uppmuntra anställda i hela världen att delta i Pride och då även i länder där Pride är mer kontroversiellt.

– När vi har stämt av med våra hbtqi-kollegor i de länderna så har de berättat hur viktigt det har varit för dem att ledningen så tydligt har stöttat det här, att det har gett dem en trygghet. Liksom att deras straighta kollegor blivit mer medvetna om sina fördomar och mer inkluderande.

Hur bedriver ni mångfaldsarbetet i övrigt?
– Vi arbetar aktivt med alla sju diskrimineringsgrunder. Det är något vi har jobbat konsekvent med i flera års tid nu, efter att vi genomfört en analys av vad vi behövde förbättra. Och det genomsyrar nu hela personalprocessen så att den ska vara så inkluderande som möjligt, exempelvis vad gäller rekrytering och ledarskap. 

– Mycket handlar om att öka medvetenheten hos våra chefer. Sedan driver vi också aktivt våra interna medarbetarnätverk och ordnar fyra event med olika teman varje år. Det nästa kommer handla om åldersdiskriminering.

Vad händer nästa år?
– Vi håller nu för första gången på att ta fram publika mål, så att de utanför vårt företag kan följa vårt arbete och se hur vi uppnår dem. Det gör att vi får lite extra tryck på oss. Planen är att dessa mål ska lanseras under 2021.

Prisas av Unionen

Unionens hbtqi-pris har årligen delats ut sedan 2011, till en arbetsgivare som förbundet anser på ett föredömligt sätt arbetar för en inkluderande arbetsplats oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

Juryns motivering till varför Telia får årets pris är:

”För sitt outsinliga engagemang för en inkluderande arbetsplats där medarbetare kan vara sig själv. I en tid då hbtqi-personers rättigheter starkt hotas från vissa håll i Europa står Telia upp för sina medarbetares rätt att bestämma över sina kroppar, sin identitet och att älska den de vill, i samhällen där hot och brist på respekt fortfarande förekommer.”

Priset delas ut vid ett digitalt event i kväll.

Bild på Clara Bodin: Anna Ledin Wirén

Hbtqi-pris tidigare vinnare

2019: Nobina 
2018: IBM Sverige
2017: Svenska Amerikanska Fotbollsförbundet
2016: Nordic Choice Hotels
2015: Sensus Västra Sverige
2014: Ving Sverige AB
2013: Sodexo
2012: Systembolaget, Västerlånggatan Uddevalla
2011: AkzoNobel Surface Chemistry, Stenungssund

Hbtqi

Är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner.

  • Homosexuell och bisexuell handlar om sexuell läggning, alltså vem man har förmågan att bli kär i eller attraherad av.
  • Transperson handlar om könsidentitet, om hur man definierar och uttrycker sitt kön. Som transperson önskar man inte alls eller delvis inte identifiera sig med det kön som tilldelats vid födseln
  • Queer kan röra både sexuell läggning, könsidentitet, relationer och sexuell praktik men kan också vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer.
  • Intersexperson kan en person kalla sig som har en intersexvariation. Intersexvariationer är ett medfödda tillstånd i vilket könskromosomerna, könskörtlarna (testiklar eller äggstockar) eller könsorganens utveckling är atypisk. Det går att vara intersex och man, kvinna eller något annat.

Unionen, RFSL

Mångfald

"Våga se döva som en tillgång”

Dennis Hed Rudin har anställt femton döva städare på tre år. Och uppmuntrar chefer i andra branscher att göra likadant.
Publicerad 17 maj 2023, kl 07:41
Dennis Hed Rudin, vd på Städarna i Örebro.
"Trots att många döva är kompetenta kommer de inte in på arbetsmarknaden och det kändes bra att kunna ändra på det. Just nu är 7 av våra 38 anställda döva", säger Dennis Hed Rudin, vd på Städarna i Örebro. Foto: Per Knutsson.

Hur kom det sig att du anställer döva städare?
– Jag kan teckenspråket eftersom båda mina föräldrar är döva, dessutom är min låtsaspappa hörselskadad. När företaget skulle växa föll det sig naturligt att kontakta Arbetsförmedlingen och berätta att vi är öppna för att anställa döva personer.
– Trots att många döva är kompetenta kommer de inte in på arbetsmarknaden och det kändes bra att kunna ändra på det. Just nu är 7 av våra 38 anställda döva. Under min tid har vi haft 15 döva städare och några har gått vidare till andra jobb. Det har hänt att vi blivit språngbrädan till drömjobbet.

Hur är det att leda människor som inte hör?
– Det finns fördomar om att dövhet är detsamma som en intellektuell funktionsnedsättning. Så är det naturligtvis inte. Det är inte nödvändigt att kunna teckenspråket för att göra sig förstådd. Man kommer jättelångt med kroppsspråket. Jag har arbetsledare som gestikulerar, pekar och artikulerar i sin kontakt med de döva städarna. Det går utmärkt.

Allt handlar om att ge rätt förutsättningar



Vilka utmaningar finns?
– Det tar lite längre tid eftersom vi oftast kommunicerar skriftligen via mobil med våra döva medarbetare. Allt handlar om att ge rätt förutsättningar och vi har även tydliga riktlinjer och rutiner nedskrivna. Det gagnar dessutom alla anställda. Vid medarbetarsamtal och liknande går det också att boka tolk från Arbetsförmedlingen.

Vilka fördelar ser du?

– Att vara öppen för döv arbetskraft gör att rekryteringsmarknaden blir större. Många döva är supermotiverade och duktiga, men har inte tidigare fått chansen att visa vilket bra jobb de kan göra.

Vad säger kunderna?
 – Av våra 300 kunder har någon enstaka varit lite skeptisk till en början. Men sedan har de insett att det inte finns något negativt med att få hjälp av en döv städare.

Skulle du råda chefer i även andra branscher att anställa döva?
– Ja, definitivt. Våga se döva som en tillgång!

Text: Gertrud Dahlberg.

Dennis Hed Rudin

Gör: Vd på Städarna i Örebro sedan tre år tillbaka. 
Ålder: 29.
Bakgrund: Sommarjobb på McDonald's, blev kvar där i över tio år och slutade som restaurangchef.
Fritidsintressen: Spela fotboll och umgås med sambon.
Bästa städtipset: Håll efter och småstäda ofta så att det inte gror igen.