Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Unionen: Europafacket har fel om minimilöner

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har lovat att föreslå nya regler för att alla löntagare i EU ska ha en minimilön. Det välkomnas av Europafacket, men Unionens ordförande Martin Linder är mycket kritisk.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg/TT, Jessica Gow/TT
"Det här är bara bra för den som vill försvaga den fackliga styrkan", säger Unionens ordförande Martin Linder Fredrik Sandberg/TT, Jessica Gow/TT

Statsminister Stefan Löfven (S) har tydligt deklarerat att det inte är aktuellt med en lagstiftning som hotar den svenska modellen.

– Andra länder vill ha schyssta villkor på arbetsmarknaden men det ska inte ske på bekostnad av den svenska modellen, sade han under den EU-politiska riksdagsdebatten, enligt tidningen Arbetsvärlden.

DN Debatt har LO, PTK och Svenskt Näringsliv gemensamt argumenterat för att regeringen måste stoppa förslaget:

”Alla rättsliga initiativ på det lönepolitiska området riskerar, oavsett utformning, att allvarligt störa självreglerande kollektivavtalssystem”, skriver organisationernas företrädare som säger att man kommer försvara den svenska modellen ”med alla till buds stående politiska och rättsliga medel.”

Europafacket, Etuc, har däremot en annan syn på saken. I Arbetet skriver Etucs generalsekretetare Luca Visentini, att man vill använda EU-kommissionens initiativ för att stärka löntagarna över hela Europa utan att det hotar den svenska kollektivavtalsmodellen. Etuc anser att det inte går att blunda för att anställda i många länder tjänar alldeles för lite, vilket i sin tur leder till lönedumpning. Visentini poängterar också att Ursula von der Leyen sagt, att minimilöner ”ska sättas utifrån den tradition som gäller i respektive land, genom kollektivavtal eller lagförändringar”.

”Vi kan bara välkomna ett initiativ som lovar att alla arbetare ska få en rättvis och rimlig lön” skriver Visentini som försäkrar att Etuc kommer att göra allt för att få garantier för att inget land ska påtvingas minimilöner.

Men Martin Linder, Unionens ordförande, är inte imponerad av argumentationen.

– Det Europafacket säger stämmer inte. Antingen försöker de med sin retorik tona ned riskerna eller så förstår de inte hur det skulle påverka den svenska modellen.

Enligt Martin Linder skulle införandet av ett rättsligt instrument för att garantera minimilöner för alla löntagare i Europa också innebära att EU-domstolen får rätt att tolka hur det implementeras i de olika länderna.

– Vår bestämda uppfattning är att det kan inskränka den lönebildningsmodell vi har i Sverige som är fri från inblandning från politiken, det här är bara bra för den som vill försvaga den fackliga styrkan.

Samtidigt, poängterar Martin Linder, stöttar man från svenskt håll ambitionen att förbättra villkoren för anställda i andra EU-länder.

– Vi står bakom de rättmätiga krav som finns att få upp lönenivåerna på deras arbetsmarknader. Men det finns inget som tyder på att det är rätt strategi att överlämna makt och inflytande till politikerna, säger Martin Linder.

– Vägen att göra det går genom ökad facklig organisationsgrad, högre täckningsgrad för kollektivavtal och kollektivavtalsförhandlingar. Där kan både vi i Norden och EU-systemet bidra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Arbetsgivarna: Ovanligt med osakliga löner

Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare diskriminerar kvinnor när lönen sätts, enligt Svenskt Näringsliv. Och direktivet om lönetransparens ger inte mer jämställda löner i Sverige.
David Österberg Publicerad 3 juni 2026, kl 08:42
Stapel med mynt
Kvinnor tjänar visserligen mindre än män, men det beror inte på diskriminering, enligt Svenskt Näringsliv. Direktivet om lönetransparens kommer inte att ge mer jämställda löner, hävdar organisationen. Colourbox

Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Stefan Tell

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

Oförklarad löneskillnad 

  • 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent i Sverige.  
  • Högst var den bland privatanställda tjänstemän, 6,8 procent. 
  • Bland privatanställda arbetare var den 3,9 procent, i kommunerna 0,6 procent, i regionerna 3,3 procent och i staten 2,9 procent. 
  • Varför skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland privatanställda tjänstemän är oklart, enligt Medlingsinstitutet.  

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Löneskillnad kan bero på diskriminering

  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent 2024.
  • Skillnaden beror främst på att kvinnor och män har olika yrken. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
  • Det finns också en skillnad som inte kan förklaras av statistiken. Den kallas oförklarad. För hela arbetsmarknaden är den 4,6 procent. 
  • Den oförklarade skillnaden kan bero på diskriminering, men skulle också kunna bero på annat, exempelvis produktivitet, skicklighet eller något annat som är svårt att visa med statistik.