Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Unionen: Europafacket har fel om minimilöner

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har lovat att föreslå nya regler för att alla löntagare i EU ska ha en minimilön. Det välkomnas av Europafacket, men Unionens ordförande Martin Linder är mycket kritisk.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg/TT, Jessica Gow/TT
"Det här är bara bra för den som vill försvaga den fackliga styrkan", säger Unionens ordförande Martin Linder Fredrik Sandberg/TT, Jessica Gow/TT

Statsminister Stefan Löfven (S) har tydligt deklarerat att det inte är aktuellt med en lagstiftning som hotar den svenska modellen.

– Andra länder vill ha schyssta villkor på arbetsmarknaden men det ska inte ske på bekostnad av den svenska modellen, sade han under den EU-politiska riksdagsdebatten, enligt tidningen Arbetsvärlden.

DN Debatt har LO, PTK och Svenskt Näringsliv gemensamt argumenterat för att regeringen måste stoppa förslaget:

”Alla rättsliga initiativ på det lönepolitiska området riskerar, oavsett utformning, att allvarligt störa självreglerande kollektivavtalssystem”, skriver organisationernas företrädare som säger att man kommer försvara den svenska modellen ”med alla till buds stående politiska och rättsliga medel.”

Europafacket, Etuc, har däremot en annan syn på saken. I Arbetet skriver Etucs generalsekretetare Luca Visentini, att man vill använda EU-kommissionens initiativ för att stärka löntagarna över hela Europa utan att det hotar den svenska kollektivavtalsmodellen. Etuc anser att det inte går att blunda för att anställda i många länder tjänar alldeles för lite, vilket i sin tur leder till lönedumpning. Visentini poängterar också att Ursula von der Leyen sagt, att minimilöner ”ska sättas utifrån den tradition som gäller i respektive land, genom kollektivavtal eller lagförändringar”.

”Vi kan bara välkomna ett initiativ som lovar att alla arbetare ska få en rättvis och rimlig lön” skriver Visentini som försäkrar att Etuc kommer att göra allt för att få garantier för att inget land ska påtvingas minimilöner.

Men Martin Linder, Unionens ordförande, är inte imponerad av argumentationen.

– Det Europafacket säger stämmer inte. Antingen försöker de med sin retorik tona ned riskerna eller så förstår de inte hur det skulle påverka den svenska modellen.

Enligt Martin Linder skulle införandet av ett rättsligt instrument för att garantera minimilöner för alla löntagare i Europa också innebära att EU-domstolen får rätt att tolka hur det implementeras i de olika länderna.

– Vår bestämda uppfattning är att det kan inskränka den lönebildningsmodell vi har i Sverige som är fri från inblandning från politiken, det här är bara bra för den som vill försvaga den fackliga styrkan.

Samtidigt, poängterar Martin Linder, stöttar man från svenskt håll ambitionen att förbättra villkoren för anställda i andra EU-länder.

– Vi står bakom de rättmätiga krav som finns att få upp lönenivåerna på deras arbetsmarknader. Men det finns inget som tyder på att det är rätt strategi att överlämna makt och inflytande till politikerna, säger Martin Linder.

– Vägen att göra det går genom ökad facklig organisationsgrad, högre täckningsgrad för kollektivavtal och kollektivavtalsförhandlingar. Där kan både vi i Norden och EU-systemet bidra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.