Från att ha kallats för ”Europas sjuke man” har Tyskland under de senaste tio åren förvandlats till en förebild, inte minst i den svenska debatten. Men i en ny rapport, Flawed role model? The economic performance of Germany and Sweden, visar TCO:s chefsekonom Göran Zettergren att det finns anledning att ta uppgifterna om det tyska jobbmiraklet med en nypa salt.

En av utgångspunkterna för förvandlingen var de så kallade Hartzreformerna, som Tyskland genomförde i början av 2000-talet. Bland annat ökade kraven på arbetssökande som också tvingades acceptera jobb med lägre lön än tidigare.

Enligt Göran Zettergren ligger den stora skillnaden mellan Tyskland och Sverige i lönebildningen. Medan lönerna i Sverige ökat kraftigt de senaste decennierna, har de tyska i stort sett legat still. I Tyskland växte det fram en omfattande låglönemarknad under början av 2000-talet.

- Det medförde att exporten gick väldigt bra för Tyskland, men samtidigt stagnerade den privata konsumtionen. Och framförallt, tanken att de ökade vinsterna i näringslivet skulle leda till ökade investeringar fungerade inte, sa Göran Zettergren på ett seminarium när rapporten presenterades.

I rapporten sägs också att den tyska lönemoderationspolitiken faktiskt inte gett några nya jobb. Att antalet sysselsatta ökade berodde på att medelarbetstiden minskade, man delade helt enkelt på jobben. Ytterligare en orsak till den minskande arbetslösheten skulle, enligt Göran Zettergren, vara att befolkningen i arbetsför ålder sjunkit.

- Att man uppnår något med löneåterhållsamhet tror jag inte. Tyskland hade varit ett bättre land med en högre löneökningstakt.

Göran Hjelm, forskningschef på Konjunkturinstitutet, är inte helt överens med sin namne när det gällde effekterna av Hartzreformerna. Huvudorsaken är demografiska. Enligt Göran Hjelm räcker det inte med att titta på BNP-siffror totalt om man ska studera den ekonomiska utvecklingen, utan man bör även syna BNP per invånare i arbetsför ålder.

- Gör man det ser man att Tyskland gått lite bättre än Sverige. Efter reformerna har sysselsättningen i Tyskland ökat med tio procentenheter, och tittar man på äldres arbetskraftsdeltagande har det ökat med 20 procentenheter, sa Göran Hjelm på seminariet.

En lärdom går att dra av det tyska exemplet, menar Göran Hjelm: med ökad lönespridning ökar sannolikt också sysselsättningen.