Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Från att ha kallats för ”Europas sjuke man” har Tyskland under de senaste tio åren förvandlats till en förebild, inte minst i den svenska debatten. Men i en ny rapport, Flawed role model? The economic performance of Germany and Sweden, visar TCO:s chefsekonom Göran Zettergren att det finns anledning att ta uppgifterna om det tyska jobbmiraklet med en nypa salt.
En av utgångspunkterna för förvandlingen var de så kallade Hartzreformerna, som Tyskland genomförde i början av 2000-talet. Bland annat ökade kraven på arbetssökande som också tvingades acceptera jobb med lägre lön än tidigare.
Enligt Göran Zettergren ligger den stora skillnaden mellan Tyskland och Sverige i lönebildningen. Medan lönerna i Sverige ökat kraftigt de senaste decennierna, har de tyska i stort sett legat still. I Tyskland växte det fram en omfattande låglönemarknad under början av 2000-talet.
- Det medförde att exporten gick väldigt bra för Tyskland, men samtidigt stagnerade den privata konsumtionen. Och framförallt, tanken att de ökade vinsterna i näringslivet skulle leda till ökade investeringar fungerade inte, sa Göran Zettergren på ett seminarium när rapporten presenterades.
I rapporten sägs också att den tyska lönemoderationspolitiken faktiskt inte gett några nya jobb. Att antalet sysselsatta ökade berodde på att medelarbetstiden minskade, man delade helt enkelt på jobben. Ytterligare en orsak till den minskande arbetslösheten skulle, enligt Göran Zettergren, vara att befolkningen i arbetsför ålder sjunkit.
- Att man uppnår något med löneåterhållsamhet tror jag inte. Tyskland hade varit ett bättre land med en högre löneökningstakt.
Göran Hjelm, forskningschef på Konjunkturinstitutet, är inte helt överens med sin namne när det gällde effekterna av Hartzreformerna. Huvudorsaken är demografiska. Enligt Göran Hjelm räcker det inte med att titta på BNP-siffror totalt om man ska studera den ekonomiska utvecklingen, utan man bör även syna BNP per invånare i arbetsför ålder.
- Gör man det ser man att Tyskland gått lite bättre än Sverige. Efter reformerna har sysselsättningen i Tyskland ökat med tio procentenheter, och tittar man på äldres arbetskraftsdeltagande har det ökat med 20 procentenheter, sa Göran Hjelm på seminariet.
En lärdom går att dra av det tyska exemplet, menar Göran Hjelm: med ökad lönespridning ökar sannolikt också sysselsättningen.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
