Hoppa till huvudinnehåll
Lön

"SAS dikterar villkoren"

SAS planerar kraftiga besparingar, bland annat vill man sänka löner och försämra pensionsvillkoren.
- Vi upplever det som ett diktat, vi har aldrig varit inne i en förhandling om det, säger Christer Karlsson, Unionens ordförande för kabinpersonalen.
Niklas Hallstedt Publicerad

Totalt ska SAS spara tre miljarder. Dessutom ska delar av verksamheten säljas, vilket även det beräknas ge tre miljarder.

I ett uttalande lägger SAS vd Rickard Gustafson ett stort ansvar på de anställda: "Jag hoppas att våra lojala och dedikerade medarbetare har viljan att kämpa för att SAS ska överleva och därmed säkra våra arbetsplatser".

Ryktet talar om planerade lönesänkningar på 15 procent för den flygande personalen. Men kommer de kabinanställda Unionenmedlemmarna ställa upp på det?

- Jag tror inte det. Men det kan jag inte svara på ärligt talat. Vi har inte fått tala om det här för våra medlemmar, säger Christer Karlsson som poängterar att man från fackets sida inte motsätter sig att man vidtar åtgärder för att minska företagets kostnader. Däremot är han irriterad över hur processen gått till.

- Vi som representerar de anställda är minst sagt förvånade över att man inte velat ta in oss i diskussionen. Vi har varit tydliga med att vi förväntar oss att vi kommer med i loopen. Då har vi fått höra att det här inte är något grupparbete.

Nu förväntar han sig att det ska bli en regelrätt förhandling.

- SAS har haft uppfattning att det här ska vara ett diktat: take it or leave it. Svenska modellen och samarbete tycks inte vara något man håller på med.

Unionens Sven Cahier som är ordförande i SAS tjänstemannaförening, de markanställda, konstaterar att syftet med sparplanen att få företaget att generera vinst är "lovvärt".

- Men det är ett tungt besked och en tuff plan.

Sven Cahier ser flera problem med planerna. Dels vill SAS outsourca markpersonalen, trots att de vill vara kvar inom företaget. Dels vill de ändra villkoren för de anställda.

- När det gäller pensionen vill man gå från förmånsbestämda till avgiftsbestämda pensioner. Det har vi ju redan gjort i Sverige. Vad gäller löner så är det individuella löner inom mitt område. Jag har inga befogenheter att gå med på generella lönesänkningar. Det är individen som är avtalspart.

I ett pressmeddelande säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg att förbundet är kritiskt till "att en orimlig börda och ett stort ansvar för SAS kris läggs på medarbetarna".

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.