Hoppa till huvudinnehåll
Lön

SAS ber anställda sänka sina löner

Flygbolaget SAS har bett sina medarbetare sänka lönerna med 20 procent, till följd av corona. Samtidigt meddelar ledningen att de också kommer kapa sina löner.
Ola Rennstam Publicerad
Johan Nilsson/TT
Kastrups flygplats har tappat var tredje resenär och SAS har ställt in 2 000 avgångar i mars. Johan Nilsson/TT

Coronakrisen slår hårt mot flygbranschen. I förra veckan deklarerade flygbolaget SAS att det minskade resandet kommer att leda till nedskärningar bland annat i form av permitteringar. Och tidigare under tisdagen meddelade konkurrenten Norwegian att de ställer in 3 000 flygningar. Nu kommer nästa slag mot anställda inom flyget.

Läs mer: Varsel – så funkar det

Ledningen i SAS har beslutat att sänka sina egna löner med 20 procent – samtidigt som deras arbetstid kommer att vara oförändrad. Dessutom vill bolaget att de anställda sänker löner och arbetstid med 20 procent under tre månader.

Förhandlingar har inletts med samtliga fackförbund, enligt SAS presschef Freja Annamatz.

– Det initiala förslaget är att anställda ska gå ner 20 procent i arbetstid och motsvarande i lön, säger hon till TT.

Enligt henne finns redan ett beslut på att koncernledningen ska sänka sina löner med 20 procent med omedelbar verkan.

– Det är en del av det åtgärdspaket vi redan kommunicerat, säger Freja Annamatz.

För att underlätta för flygbolagen som drabbas av minskat resande under coronaepidemin kommer EU-kommissionen att föreslå tillfälliga undantag från slotreglerna vid flygplatser så att flygbolag inte behöver flyga nästan tomma flygplan för att få behålla sina slots. Det sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vid en presskonferens i dag.

Kollega söker Unionenklubben för SAS kabinanställda, SCCA, för en kommentar om ledningens förslag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.