Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så nöjda är chefer med sina löner

Ju mer chefer tjänar, desto mer tycker de att deras lön är motiverad. Det och mycket annat framgår av den undersökning Chef & Karriär låtit göra.
Publicerad
Illustration: Kristian Ingers
27 procent av de manliga cheferna, men bara 18 procent av de kvinnliga, anser att lönerna är jämställda mellan könen. Illustration: Kristian Ingers

Bland chefer som tjänar över 45 000 kronor i månaden anser 61 procent att lönen motsvarar deras ansvar och arbetsuppgifter. De som tjänar under 35 000 kronor är däremot inte lika nöjda, bara 22 procent tycker att deras lön är okej. Det visar den undersökning som Chef & Karriär låtit Novus göra bland över 1 000 medlemmar.

Hur man uppfattar sin lön är väldigt individuellt, menar Unionens vice ordförande Marina Åman. Men en sak är hon säker på: Som chef ska du ha en bra lön. Den ska spegla de ansvarsområden du har, de förväntningar som finns och de resultat du levererar. Hon tror att många inte förstår vilken arbetsinsats som faktiskt krävs av chefer.

– Redan när man får sitt första chefsjobb är det viktigt att man ser sitt eget värde. Ingångslönen är avgörande för hur löneutvecklingen blir framöver, säger Marina Åman.

Samtidigt visar forskning att lönen inte är allt. Den hamnar på topp fem, utan inbördes rangordning, när det gäller vad som är viktigt på jobbet. Andra faktorer är meningsfullt arbete, trevliga kollegor, att nå goda resultat samt bra ledarskap och arbetsmiljö.

– Många tror att man väljer att bli chef för att tjäna mycket pengar, inte att drivkraften skulle kunna vara att exempelvis få människor att utvecklas. Men det är många som har andra drivkrafter än pengar. Det kan vara viktigt att tänka på när man rekryterar. Som arbetsgivare kan man fundera över vad man kan erbjuda i form av arbetsinnehåll, kamratskap och meningsfullhet, säger Karin Karlström, psykolog, och utredare på Saco och medförfattare till antologin Lönespridning.

Kvinnliga chefer bör begära 2 000 kronor mer än de hade tänkt

När det kommer till att prata om sin lön med andra visar undersökningen att ju högre lön, desto mer hemlighetsmakeri. Bland chefer som tjänar under 35 000 kronor brukar en tredjedel berätta vad de faktiskt tjänar, medan bara 14 procent av cheferna med en lön över 45 000 kronor gör samma sak.

– Lönen är så kopplad till ens person. Särskilt när man har individuell lönesättning, när lönen sattes utifrån tariffer var det säkert mindre känsligt. Nu är det en värdering av ens prestation, vad man har gjort, men också vad man har tackat ja till för lön, säger Karin Karlström.

Om man uppfattar chefslönerna på arbetsplatsen som jämställda eller inte beror, kanske inte helt förvånande, på kön. Män uppfattar i större utsträckning (27 procent) lönerna som jämställda, medan bara 18 procent av kvinnorna gör det.

Att så många som en fjärdedel av cheferna inte upplever chefslönerna som jämställda är alarmerande, enligt Karin Karlström.

– Tyvärr är det resultatet ganska väntat. Men man vet inte om det är utifrån vad man TROR att chefer tjänar eller om det står för faktiska skillnader mellan könen. Det pratas ganska mycket om skillnaden mellan mäns och kvinnors löner. Frågan om jämställda löner är jätteviktig att arbeta med, både bland medarbetare och chefer, säger hon.

Enligt Marina Åman bör kvinnor vara lite extra om sig och kring sig när de förhandlar om sin chefslön.

– När jag arbetade lokalfackligt på min gamla arbetsplats så uppmuntrade vi kvinnor att alltid begära 2 000 kronor mer än vad de hade tänkt.

För alla som erbjudits en chefsroll gäller det att vara förberedd och påläst inför löneförhandlingen samt ha en realistisk uppfattning om vad lönenivån är i branschen och för den chefsbefattning man erbjuds. Det går att ta hjälp och rådgivning av Unionen Chef med bland annat lönestatistik.

Vid en löneförhandling är det viktigt att se helheten, där exempelvis pensionsavsättningar ingår, och fundera på vad man prioriterar själv. Marina Åman varnar för något som är mycket vanligt bland chefer: att förhandla bort övertidsersättningen. Ofta ersätts den av en veckas semester eller lönepåslag utan att man vet hur mycket övertid det blir.

– Det kan vara väl värt att avvakta och se hur mycket övertid det blir under det första året, för att sedan kunna omförhandla villkoren, säger hon.

Läs mer: Vågar du förhandla bort övertiden?

Även när det gäller förmåner som tjänstebil eller städning är det bra att reflektera över vad man själv värdesätter.

– Nackdelen är att förmåner är skattepliktiga och att man i viss mån förhandlar bort vad man själv vill göra med sina pengar, säger Marina Åman.

Alla delar i lönen och anställningsförmånerna bör regleras i anställningsavtalet. Den som erbjuds en rörlig lönedel, exempelvis i form av bonus som är kopplad till företagets resultat, bör se upp. Den delen av lönen kan snabbt försvinna om företaget går dåligt.

Chef & Karriärs undersökning visar att lönen är en viktig drivkraft i det dagliga arbetet, vare sig du är chef eller inte. Lite mer än hälften tycker det, oavsett vad de tjänar. Undersökningen belägger att få personer har valt bransch utifrån vilken lönenivå som gäller. Bland de Unionenmedlemmar som är chefer valde bara 6 procent bransch utifrån lön.

Text: Cajsa Högberg

Chef & Karriärs löneundersökning

Är lönen en viktig drivkraft i ditt dagliga arbete?
JA: 53% NEJ: 43% Vet ej: 4%

 

Kan du vara avundsjuk på vad andra tjänar?
JA: 25% NEJ: 71% Vet ej: 4%

 

Är chefslönerna jämställda på din arbetsplats?
Kvinnor JA: 27 % NEJ: 15 % Vet ej: 58 %
Män JA: 18 % NEJ: 22 % Vet ej: 60 %

 

Undersökningen gjordes av Novus i maj 2017 och riktade sig till 1 000 Unionenmedlemmar, både chefer och icke-chefer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.