Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så nöjda är chefer med sina löner

Ju mer chefer tjänar, desto mer tycker de att deras lön är motiverad. Det och mycket annat framgår av den undersökning Chef & Karriär låtit göra.
Publicerad
Illustration: Kristian Ingers
27 procent av de manliga cheferna, men bara 18 procent av de kvinnliga, anser att lönerna är jämställda mellan könen. Illustration: Kristian Ingers

Bland chefer som tjänar över 45 000 kronor i månaden anser 61 procent att lönen motsvarar deras ansvar och arbetsuppgifter. De som tjänar under 35 000 kronor är däremot inte lika nöjda, bara 22 procent tycker att deras lön är okej. Det visar den undersökning som Chef & Karriär låtit Novus göra bland över 1 000 medlemmar.

Hur man uppfattar sin lön är väldigt individuellt, menar Unionens vice ordförande Marina Åman. Men en sak är hon säker på: Som chef ska du ha en bra lön. Den ska spegla de ansvarsområden du har, de förväntningar som finns och de resultat du levererar. Hon tror att många inte förstår vilken arbetsinsats som faktiskt krävs av chefer.

– Redan när man får sitt första chefsjobb är det viktigt att man ser sitt eget värde. Ingångslönen är avgörande för hur löneutvecklingen blir framöver, säger Marina Åman.

Samtidigt visar forskning att lönen inte är allt. Den hamnar på topp fem, utan inbördes rangordning, när det gäller vad som är viktigt på jobbet. Andra faktorer är meningsfullt arbete, trevliga kollegor, att nå goda resultat samt bra ledarskap och arbetsmiljö.

– Många tror att man väljer att bli chef för att tjäna mycket pengar, inte att drivkraften skulle kunna vara att exempelvis få människor att utvecklas. Men det är många som har andra drivkrafter än pengar. Det kan vara viktigt att tänka på när man rekryterar. Som arbetsgivare kan man fundera över vad man kan erbjuda i form av arbetsinnehåll, kamratskap och meningsfullhet, säger Karin Karlström, psykolog, och utredare på Saco och medförfattare till antologin Lönespridning.

Kvinnliga chefer bör begära 2 000 kronor mer än de hade tänkt

När det kommer till att prata om sin lön med andra visar undersökningen att ju högre lön, desto mer hemlighetsmakeri. Bland chefer som tjänar under 35 000 kronor brukar en tredjedel berätta vad de faktiskt tjänar, medan bara 14 procent av cheferna med en lön över 45 000 kronor gör samma sak.

– Lönen är så kopplad till ens person. Särskilt när man har individuell lönesättning, när lönen sattes utifrån tariffer var det säkert mindre känsligt. Nu är det en värdering av ens prestation, vad man har gjort, men också vad man har tackat ja till för lön, säger Karin Karlström.

Om man uppfattar chefslönerna på arbetsplatsen som jämställda eller inte beror, kanske inte helt förvånande, på kön. Män uppfattar i större utsträckning (27 procent) lönerna som jämställda, medan bara 18 procent av kvinnorna gör det.

Att så många som en fjärdedel av cheferna inte upplever chefslönerna som jämställda är alarmerande, enligt Karin Karlström.

– Tyvärr är det resultatet ganska väntat. Men man vet inte om det är utifrån vad man TROR att chefer tjänar eller om det står för faktiska skillnader mellan könen. Det pratas ganska mycket om skillnaden mellan mäns och kvinnors löner. Frågan om jämställda löner är jätteviktig att arbeta med, både bland medarbetare och chefer, säger hon.

Enligt Marina Åman bör kvinnor vara lite extra om sig och kring sig när de förhandlar om sin chefslön.

– När jag arbetade lokalfackligt på min gamla arbetsplats så uppmuntrade vi kvinnor att alltid begära 2 000 kronor mer än vad de hade tänkt.

För alla som erbjudits en chefsroll gäller det att vara förberedd och påläst inför löneförhandlingen samt ha en realistisk uppfattning om vad lönenivån är i branschen och för den chefsbefattning man erbjuds. Det går att ta hjälp och rådgivning av Unionen Chef med bland annat lönestatistik.

Vid en löneförhandling är det viktigt att se helheten, där exempelvis pensionsavsättningar ingår, och fundera på vad man prioriterar själv. Marina Åman varnar för något som är mycket vanligt bland chefer: att förhandla bort övertidsersättningen. Ofta ersätts den av en veckas semester eller lönepåslag utan att man vet hur mycket övertid det blir.

– Det kan vara väl värt att avvakta och se hur mycket övertid det blir under det första året, för att sedan kunna omförhandla villkoren, säger hon.

Läs mer: Vågar du förhandla bort övertiden?

Även när det gäller förmåner som tjänstebil eller städning är det bra att reflektera över vad man själv värdesätter.

– Nackdelen är att förmåner är skattepliktiga och att man i viss mån förhandlar bort vad man själv vill göra med sina pengar, säger Marina Åman.

Alla delar i lönen och anställningsförmånerna bör regleras i anställningsavtalet. Den som erbjuds en rörlig lönedel, exempelvis i form av bonus som är kopplad till företagets resultat, bör se upp. Den delen av lönen kan snabbt försvinna om företaget går dåligt.

Chef & Karriärs undersökning visar att lönen är en viktig drivkraft i det dagliga arbetet, vare sig du är chef eller inte. Lite mer än hälften tycker det, oavsett vad de tjänar. Undersökningen belägger att få personer har valt bransch utifrån vilken lönenivå som gäller. Bland de Unionenmedlemmar som är chefer valde bara 6 procent bransch utifrån lön.

Text: Cajsa Högberg

Chef & Karriärs löneundersökning

Är lönen en viktig drivkraft i ditt dagliga arbete?
JA: 53% NEJ: 43% Vet ej: 4%

 

Kan du vara avundsjuk på vad andra tjänar?
JA: 25% NEJ: 71% Vet ej: 4%

 

Är chefslönerna jämställda på din arbetsplats?
Kvinnor JA: 27 % NEJ: 15 % Vet ej: 58 %
Män JA: 18 % NEJ: 22 % Vet ej: 60 %

 

Undersökningen gjordes av Novus i maj 2017 och riktade sig till 1 000 Unionenmedlemmar, både chefer och icke-chefer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Sju korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Kollega listar sju korta utbildningar som kan ge ett bra jobb.
David Österberg Publicerad 8 september 2025, kl 06:00
Personer i ett klassrum
Här är sju yrken som inte kräver högskoleutbildning – men ändå ger hög lön. Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor. Colourbox

Vill du ha ett jobb med hög lön, men gå en kort utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är max två år långa – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Medianlönen är hämtad från Unionens statistik över marknadslöner 2024.

Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden.

 

1. IT-säkerhetsspecialist

Medianlön: 55 000.

Gör: Utformar IT-säkerhetssystem, identifierar potentiella hot, testar säkerhetslösningar.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola men finns också som universitetsutbildning.

 

2. Transportledare

Medianlön: 37 650.

Gör: Planerar transporter, väljer transportmedel, gör kostnadskalkyler.

Utbildning: 1,5-2 år på yrkeshögskola.

 

3. Fastighetsförvaltare

Medianlön: 46 850.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

4. CAD-konstruktör

Medianlön: 40 500.

Gör: Skapar modeller och ritningar. Utvecklar och tillverkar produkter inom flera olika områden.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

5. HR-assistent

Medianlön: 38 390. 

Gör: Arbetar med personaladministration, hanterar anställningskontrakt, hjälper till vid rekryteringar, organiserar utbildningar.

Utbildning: Allt från några månader hos privata utbildningsföretag till drygt en termin på Komvux.

 

6. UX-designer

Medianlön: 49 000.

Gör: Arbetar med användarnas upplevelse av en digital produkt. Designar gränssnitt och förbättrar produkten utifrån användarupplevelser.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

7. Inköpare

Medianlön: 40 800.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

Fotnot: Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Medianlön är den mittersta lönen när alla löner har sorterats i storleksordning. Snittlönen är 41 600 kronor.