Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Bland chefer som tjänar över 45 000 kronor i månaden anser 61 procent att lönen motsvarar deras ansvar och arbetsuppgifter. De som tjänar under 35 000 kronor är däremot inte lika nöjda, bara 22 procent tycker att deras lön är okej. Det visar den undersökning som Chef & Karriär låtit Novus göra bland över 1 000 medlemmar.
Hur man uppfattar sin lön är väldigt individuellt, menar Unionens vice ordförande Marina Åman. Men en sak är hon säker på: Som chef ska du ha en bra lön. Den ska spegla de ansvarsområden du har, de förväntningar som finns och de resultat du levererar. Hon tror att många inte förstår vilken arbetsinsats som faktiskt krävs av chefer.
– Redan när man får sitt första chefsjobb är det viktigt att man ser sitt eget värde. Ingångslönen är avgörande för hur löneutvecklingen blir framöver, säger Marina Åman.
Samtidigt visar forskning att lönen inte är allt. Den hamnar på topp fem, utan inbördes rangordning, när det gäller vad som är viktigt på jobbet. Andra faktorer är meningsfullt arbete, trevliga kollegor, att nå goda resultat samt bra ledarskap och arbetsmiljö.
– Många tror att man väljer att bli chef för att tjäna mycket pengar, inte att drivkraften skulle kunna vara att exempelvis få människor att utvecklas. Men det är många som har andra drivkrafter än pengar. Det kan vara viktigt att tänka på när man rekryterar. Som arbetsgivare kan man fundera över vad man kan erbjuda i form av arbetsinnehåll, kamratskap och meningsfullhet, säger Karin Karlström, psykolog, och utredare på Saco och medförfattare till antologin Lönespridning.
Kvinnliga chefer bör begära 2 000 kronor mer än de hade tänkt
När det kommer till att prata om sin lön med andra visar undersökningen att ju högre lön, desto mer hemlighetsmakeri. Bland chefer som tjänar under 35 000 kronor brukar en tredjedel berätta vad de faktiskt tjänar, medan bara 14 procent av cheferna med en lön över 45 000 kronor gör samma sak.
– Lönen är så kopplad till ens person. Särskilt när man har individuell lönesättning, när lönen sattes utifrån tariffer var det säkert mindre känsligt. Nu är det en värdering av ens prestation, vad man har gjort, men också vad man har tackat ja till för lön, säger Karin Karlström.
Om man uppfattar chefslönerna på arbetsplatsen som jämställda eller inte beror, kanske inte helt förvånande, på kön. Män uppfattar i större utsträckning (27 procent) lönerna som jämställda, medan bara 18 procent av kvinnorna gör det.
Att så många som en fjärdedel av cheferna inte upplever chefslönerna som jämställda är alarmerande, enligt Karin Karlström.
– Tyvärr är det resultatet ganska väntat. Men man vet inte om det är utifrån vad man TROR att chefer tjänar eller om det står för faktiska skillnader mellan könen. Det pratas ganska mycket om skillnaden mellan mäns och kvinnors löner. Frågan om jämställda löner är jätteviktig att arbeta med, både bland medarbetare och chefer, säger hon.
Enligt Marina Åman bör kvinnor vara lite extra om sig och kring sig när de förhandlar om sin chefslön.
– När jag arbetade lokalfackligt på min gamla arbetsplats så uppmuntrade vi kvinnor att alltid begära 2 000 kronor mer än vad de hade tänkt.
För alla som erbjudits en chefsroll gäller det att vara förberedd och påläst inför löneförhandlingen samt ha en realistisk uppfattning om vad lönenivån är i branschen och för den chefsbefattning man erbjuds. Det går att ta hjälp och rådgivning av Unionen Chef med bland annat lönestatistik.
Vid en löneförhandling är det viktigt att se helheten, där exempelvis pensionsavsättningar ingår, och fundera på vad man prioriterar själv. Marina Åman varnar för något som är mycket vanligt bland chefer: att förhandla bort övertidsersättningen. Ofta ersätts den av en veckas semester eller lönepåslag utan att man vet hur mycket övertid det blir.
– Det kan vara väl värt att avvakta och se hur mycket övertid det blir under det första året, för att sedan kunna omförhandla villkoren, säger hon.
Läs mer: Vågar du förhandla bort övertiden?
Även när det gäller förmåner som tjänstebil eller städning är det bra att reflektera över vad man själv värdesätter.
– Nackdelen är att förmåner är skattepliktiga och att man i viss mån förhandlar bort vad man själv vill göra med sina pengar, säger Marina Åman.
Alla delar i lönen och anställningsförmånerna bör regleras i anställningsavtalet. Den som erbjuds en rörlig lönedel, exempelvis i form av bonus som är kopplad till företagets resultat, bör se upp. Den delen av lönen kan snabbt försvinna om företaget går dåligt.
Chef & Karriärs undersökning visar att lönen är en viktig drivkraft i det dagliga arbetet, vare sig du är chef eller inte. Lite mer än hälften tycker det, oavsett vad de tjänar. Undersökningen belägger att få personer har valt bransch utifrån vilken lönenivå som gäller. Bland de Unionenmedlemmar som är chefer valde bara 6 procent bransch utifrån lön.
Text: Cajsa Högberg
Är lönen en viktig drivkraft i ditt dagliga arbete?
JA: 53% NEJ: 43% Vet ej: 4%
Kan du vara avundsjuk på vad andra tjänar?
JA: 25% NEJ: 71% Vet ej: 4%
Är chefslönerna jämställda på din arbetsplats?
Kvinnor JA: 27 % NEJ: 15 % Vet ej: 58 %
Män JA: 18 % NEJ: 22 % Vet ej: 60 %
Undersökningen gjordes av Novus i maj 2017 och riktade sig till 1 000 Unionenmedlemmar, både chefer och icke-chefer.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
It & telekom: 71 000
Media & Kommunikation: 64 900
Konsult & finans: 63 700
Farmaci & hälsa: 63 200
Energi & miljö: 61 000
Industri & teknik: 60 100
Handel: 57 600
Bygg & fastighet: 57 400
Transport & logistik: 53 700
Organisationer & föreningar: 50 500
Service & tjänster: 47 900
Källa: Unionens lönestatistik
Stockholm: 65 700
Göteborg: 61 400
Sydväst: 59 000
Östra Sörmland/Gotland: 56 000
Bergslagen: 55 700
Uppland: 55 200
Småland: 54 600
SjuHall: 54 200
Mälardalen: 54 200
Öst: 53 900
Värmland: 53 000
Gävleborg: 52 500
Sydost: 52 400
Skaraborg/Väst: 52 400
Västerbotten: 51 900
Dalarna: 51 000
Mellannorrland: 50 800
Norrbotten: 49 600
20–24 år 37 600 kr
25–29 år 43 200 kr
30–34 år 50 400 kr
35–39 år 56 000 kr
40–44 år 60 100 kr
45–49 år 62 600 kr
50–54 år 63 200 kr
55–59 år 61 600 kr
60–67 år 59 400 kr