Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så nöjda är chefer med sina löner

Ju mer chefer tjänar, desto mer tycker de att deras lön är motiverad. Det och mycket annat framgår av den undersökning Chef & Karriär låtit göra.
Publicerad
Illustration: Kristian Ingers
27 procent av de manliga cheferna, men bara 18 procent av de kvinnliga, anser att lönerna är jämställda mellan könen. Illustration: Kristian Ingers

Bland chefer som tjänar över 45 000 kronor i månaden anser 61 procent att lönen motsvarar deras ansvar och arbetsuppgifter. De som tjänar under 35 000 kronor är däremot inte lika nöjda, bara 22 procent tycker att deras lön är okej. Det visar den undersökning som Chef & Karriär låtit Novus göra bland över 1 000 medlemmar.

Hur man uppfattar sin lön är väldigt individuellt, menar Unionens vice ordförande Marina Åman. Men en sak är hon säker på: Som chef ska du ha en bra lön. Den ska spegla de ansvarsområden du har, de förväntningar som finns och de resultat du levererar. Hon tror att många inte förstår vilken arbetsinsats som faktiskt krävs av chefer.

– Redan när man får sitt första chefsjobb är det viktigt att man ser sitt eget värde. Ingångslönen är avgörande för hur löneutvecklingen blir framöver, säger Marina Åman.

Samtidigt visar forskning att lönen inte är allt. Den hamnar på topp fem, utan inbördes rangordning, när det gäller vad som är viktigt på jobbet. Andra faktorer är meningsfullt arbete, trevliga kollegor, att nå goda resultat samt bra ledarskap och arbetsmiljö.

– Många tror att man väljer att bli chef för att tjäna mycket pengar, inte att drivkraften skulle kunna vara att exempelvis få människor att utvecklas. Men det är många som har andra drivkrafter än pengar. Det kan vara viktigt att tänka på när man rekryterar. Som arbetsgivare kan man fundera över vad man kan erbjuda i form av arbetsinnehåll, kamratskap och meningsfullhet, säger Karin Karlström, psykolog, och utredare på Saco och medförfattare till antologin Lönespridning.

Kvinnliga chefer bör begära 2 000 kronor mer än de hade tänkt

När det kommer till att prata om sin lön med andra visar undersökningen att ju högre lön, desto mer hemlighetsmakeri. Bland chefer som tjänar under 35 000 kronor brukar en tredjedel berätta vad de faktiskt tjänar, medan bara 14 procent av cheferna med en lön över 45 000 kronor gör samma sak.

– Lönen är så kopplad till ens person. Särskilt när man har individuell lönesättning, när lönen sattes utifrån tariffer var det säkert mindre känsligt. Nu är det en värdering av ens prestation, vad man har gjort, men också vad man har tackat ja till för lön, säger Karin Karlström.

Om man uppfattar chefslönerna på arbetsplatsen som jämställda eller inte beror, kanske inte helt förvånande, på kön. Män uppfattar i större utsträckning (27 procent) lönerna som jämställda, medan bara 18 procent av kvinnorna gör det.

Att så många som en fjärdedel av cheferna inte upplever chefslönerna som jämställda är alarmerande, enligt Karin Karlström.

– Tyvärr är det resultatet ganska väntat. Men man vet inte om det är utifrån vad man TROR att chefer tjänar eller om det står för faktiska skillnader mellan könen. Det pratas ganska mycket om skillnaden mellan mäns och kvinnors löner. Frågan om jämställda löner är jätteviktig att arbeta med, både bland medarbetare och chefer, säger hon.

Enligt Marina Åman bör kvinnor vara lite extra om sig och kring sig när de förhandlar om sin chefslön.

– När jag arbetade lokalfackligt på min gamla arbetsplats så uppmuntrade vi kvinnor att alltid begära 2 000 kronor mer än vad de hade tänkt.

För alla som erbjudits en chefsroll gäller det att vara förberedd och påläst inför löneförhandlingen samt ha en realistisk uppfattning om vad lönenivån är i branschen och för den chefsbefattning man erbjuds. Det går att ta hjälp och rådgivning av Unionen Chef med bland annat lönestatistik.

Vid en löneförhandling är det viktigt att se helheten, där exempelvis pensionsavsättningar ingår, och fundera på vad man prioriterar själv. Marina Åman varnar för något som är mycket vanligt bland chefer: att förhandla bort övertidsersättningen. Ofta ersätts den av en veckas semester eller lönepåslag utan att man vet hur mycket övertid det blir.

– Det kan vara väl värt att avvakta och se hur mycket övertid det blir under det första året, för att sedan kunna omförhandla villkoren, säger hon.

Läs mer: Vågar du förhandla bort övertiden?

Även när det gäller förmåner som tjänstebil eller städning är det bra att reflektera över vad man själv värdesätter.

– Nackdelen är att förmåner är skattepliktiga och att man i viss mån förhandlar bort vad man själv vill göra med sina pengar, säger Marina Åman.

Alla delar i lönen och anställningsförmånerna bör regleras i anställningsavtalet. Den som erbjuds en rörlig lönedel, exempelvis i form av bonus som är kopplad till företagets resultat, bör se upp. Den delen av lönen kan snabbt försvinna om företaget går dåligt.

Chef & Karriärs undersökning visar att lönen är en viktig drivkraft i det dagliga arbetet, vare sig du är chef eller inte. Lite mer än hälften tycker det, oavsett vad de tjänar. Undersökningen belägger att få personer har valt bransch utifrån vilken lönenivå som gäller. Bland de Unionenmedlemmar som är chefer valde bara 6 procent bransch utifrån lön.

Text: Cajsa Högberg

Chef & Karriärs löneundersökning

Är lönen en viktig drivkraft i ditt dagliga arbete?
JA: 53% NEJ: 43% Vet ej: 4%

 

Kan du vara avundsjuk på vad andra tjänar?
JA: 25% NEJ: 71% Vet ej: 4%

 

Är chefslönerna jämställda på din arbetsplats?
Kvinnor JA: 27 % NEJ: 15 % Vet ej: 58 %
Män JA: 18 % NEJ: 22 % Vet ej: 60 %

 

Undersökningen gjordes av Novus i maj 2017 och riktade sig till 1 000 Unionenmedlemmar, både chefer och icke-chefer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet

Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.