Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så höjer du din lön utan att byta jobb

Sugen på att ge din chef en ordentlig match vid nästa års lönesamtal? Börja öva redan nu – genom att pruta i matbutiken!
Anita Täpp Publicerad
Börja öva redan nu inför nästa års löneförhandling. Illustration: Jens Magnusson

Om årets lönesamtal bara resulterade i att du fortfarande känner dig underbetald på jobbet och du dessutom tycker dessa samtal är obehagliga, då bör du redan nu börja öva för att stärka dig mentalt inför nästa års diskussion. Det anser förhandlingsexperten Viveca Sten.

Att byta företag eller arbetsuppgifter för att få upp sin lön är absolut inte nödvändigt, menar hon.

I stället bör du vid kommande lönesamtal försöka bilda allians med chefen. Exempelvis genom att berätta att du har fått ett konkret anbud men gärna stannar kvar på företaget. Men då måste få bättre betalt.

– Då skapar du en känsla av samförstånd samtidigt som du lyfter över problemet på din chef, som ser en duktig medarbetare som vill stanna kvar och funderar över vad som kan göras åt lönen.

Att vi kan känna obehag inför lönesamtal beror till stor del på den inneboende kultur vi har i Sverige, menar Viveca Sten. Vi är ovana vid att framhålla våra förtjänster och meriter.

– Syftet är ju i någon mening att du ska sälja in dig själv vid lönesamtalen, vilket många tycker är svårt. För du ska ju inte tro att du är något speciellt. När man ska kombinera det med en förhandling där man blir personligt engagerad eftersom det handlar om ens pengar, då blir det två svåra saker på en gång.

Därför är ett av hennes råd att du försöker intala dig själv att du förhandlar åt någon annan vid lönesamtalet. Det är också bra att hemma vid köksbordet, i ett slags rollspel med en kompis, gå igenom vad som kan hända vid lönesamtalet. Då kan du också komma på vad du ska svara på en skarp fråga. Till exempel om chefen inte är helt nöjd med en uppgift du utfört.

Ett annat sätt att stärka sig inför samtalet är att öva på att prata om pengar genom att börja pruta.

– Mataffären är jättebra för det. Pröva exempelvis att ta med några jättedeppiga blommor till kassan och fråga leende om du kan få dem för halva priset. Du kommer att bli förvånad över hur ofta det fungerar, säger Viveca Sten.

– Att pruta är ett spel, där man vinner ibland och förlorar ibland. Och ju mer man tränar, desto mindre obehagligt känns det. Det kan du sedan överföra till lönesamtalet, där du kan ta i tills du rodnar. Be då gärna om dubbelt så mycket som du tänkt, så kanske du får det du önskar. Men det är viktigt är att du gör det på ett trevligt sätt, med ett leende. Då hamnar du inte i konflikt med chefen.

Du bör också ha gjort en grundlig research innan du sätter dig vid förhandlingsbordet med chefen. Som att du har undersökt löneläget för det jobb du gör, både på ditt och på andra företag, och har kollat med facket.

– Ju mer hårdfakta du har, desto bättre, och det är också bra om du har dokumenterat vad du har gjort under året. Och om möjligt lyckats sätta kronor och ören på det. Om chefen inte vill gå med på den lönehöjning du önskar med hänvisning till den pott som alla anställda ska dela på så är det inget argument du ska ta till dig, påpekar Viveca Sten.

Be om det dubbla, men gör det med ett leende

– Det är arbetsgivarens ansvar att se till att potten blir rättvist fördelad och om du är värd en högre lön så ska de pengarna inte tas från potten. Om chefen ändå håller fast vid det argumentet är det bra om du har funderat över om det finns något annat som kan vara värdefullt för dig. Exempelvis en dyr utbildning som chefen kan ha lättare att motivera uppåt i organisationen.

– Sedan ska du försöka ha roligt och gilla lönesamtalet. Många spänner sig mycket vid en löneförhandling och lägger armarna i kors så att det blir en obekväm stämning. Poängen är att du inte ska överföra dina obehagskänslor. Så träna på att framhålla dina argument på ett positivt och konstruktivt sätt. Kan du göra det kan du nå fantastiska resultat!

FLER TIPS

  • Ha en levande dialog med chefen. Ställ bara öppna frågor som måste besvaras med något mer än endast ja eller nej.
  • Fråga vad som krävs för att du ska få den lön du anser du är värd, även om det påslaget inte finns i potten. Om du inte får något svar kan det vara dags att leta efter ett annat jobb.
  • Att bli arg eller ställa ultimatum är no-no:s.
  • Om det ändå blir dålig stämning: föreslå att ni avbryter samtalet och ses en annan dag, sedan ni båda funderat mer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Högst snittlöner i Sverige – 10 bäst betalda yrkena

Civilingenjörer, testledare och systemutvecklare håller sina positioner på snittlönernas tio i topp-lista.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 december 2025, kl 10:56
Svenska sedlar och mynt i kronor, illustration för artikel om snittlöner och högst betalda yrken i Sverige.
IT-arkitekter, systemutvecklare och civilingenjörer tillhör de yrkesgrupper som har högst genomsnittlig månadslön i Sverige, enligt Medlingsinstitutets lönestatistik. Foto: Martina Holmberg/TT.

Den genomsnittliga månadslönen för anställda i Sverige var förra året 41 600 kronor. 

– Gemensamt för de yrkesgrupper som tjänar mest är att de har minst tre års högskoleutbildning, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet, som sammanställt siffror från den senaste lönestrukturstatistiken. 

Läkare och piloter fortsätter toppa listan över de yrkesgrupper som tjänade mest i genomsnitt under 2024, om man undantar chefsyrken.

IT-yrken och ingenjörer kvar bland de bäst betalda

Lite längre ner på listan hamnar revisorer, IT-arkitekter, systemutvecklare, testledare och civilingenjörer – yrken där många utövare är medlemmar i Unionen.

Peter Beijron, statistiker, Medlingsinstitutet. Porträttbild.
Peter Beijron. Foto: Erik Thor.

– Lönerna är beräknade som ett genomsnittligt värde utan hänsyn till ansvar, erfarenhet, skicklighet och andra faktorer som kan påverka nivån på lönen för den enskilde, säger Peter Beijron.

Gruppen IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare tjänade förra året i snitt 55 200 i månaden och hamnar på sjätte plats på Medlingsinstitutets lista. När yrkesklassificeringen infördes 2014 var yrkesgruppens placering nia och den genomsnittliga månadslönen 41 600 kronor.

Civilingenjörerna tjänar 54 300 kronor i månaden 2024 och hamnar på plats åtta. Tio år tidigare var placeringen sju och då hade de en genomsnittlig månadslön på 42 800 kronor. 

– Jämför man tio år tillbaka är det viktigt att komma ihåg att alla siffror är nominella, ingen hänsyn tas alltså till inflationen, säger Peter Beijron.

Privat sektor driver högre löner och större lönespridning

Ju högre genomsnittslön desto större är lönespridningen.

–I den privata sektorn är genomsnittslönen högre och lönespridningen större jämfört med offentlig sektor. Samtidigt är skillnaderna stora inom sektorerna. I privat sektor är genomsnittslön och lönespridning klart högre bland tjänstemän jämfört med arbetare, säger han. 

Medlingsinstitutet har en roll som statistikansvarig myndighet och strävar efter att ge en objektiv beskrivning av hur lönestrukturen ser ut på arbetsmarknaden. Informationen ska vara tillgänglig för allmänhet, forskare och beslutsfattare. 

– Vi samarbetar med parterna om insamling av lönestatistiken. Men de har i vissa fall en ännu mer detaljerad yrkesindelning än vi kan ha i den officiella statistiken, säger Peter Beijron.

De 10 yrkesgrupperna med högst genomsnittlig månadslön i Sverige


Läkare: 77 000 kr/månad.

Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl: 61 500 kr/mån.

Jurister: 61 300 kr/mån.

Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl: 59 300 kr/mån.

Matematiker, aktuarier och statistiker: 58 700 kr/mån.

IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl: 55 200 kr/mån.

Tandläkare: 54 600 kr/mån.

Civilingenjörsyrken: 54 300 kr/mån.

Veterinärer: 53 000 kr/mån.

Fysiker och kemister m.fl: 51 600 kr/mån.

Källa: Medlingsinstitutet.