Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så höjer du din lön utan att byta jobb

Sugen på att ge din chef en ordentlig match vid nästa års lönesamtal? Börja öva redan nu – genom att pruta i matbutiken!
Anita Täpp Publicerad
Börja öva redan nu inför nästa års löneförhandling. Illustration: Jens Magnusson

Om årets lönesamtal bara resulterade i att du fortfarande känner dig underbetald på jobbet och du dessutom tycker dessa samtal är obehagliga, då bör du redan nu börja öva för att stärka dig mentalt inför nästa års diskussion. Det anser förhandlingsexperten Viveca Sten.

Att byta företag eller arbetsuppgifter för att få upp sin lön är absolut inte nödvändigt, menar hon.

I stället bör du vid kommande lönesamtal försöka bilda allians med chefen. Exempelvis genom att berätta att du har fått ett konkret anbud men gärna stannar kvar på företaget. Men då måste få bättre betalt.

– Då skapar du en känsla av samförstånd samtidigt som du lyfter över problemet på din chef, som ser en duktig medarbetare som vill stanna kvar och funderar över vad som kan göras åt lönen.

Att vi kan känna obehag inför lönesamtal beror till stor del på den inneboende kultur vi har i Sverige, menar Viveca Sten. Vi är ovana vid att framhålla våra förtjänster och meriter.

– Syftet är ju i någon mening att du ska sälja in dig själv vid lönesamtalen, vilket många tycker är svårt. För du ska ju inte tro att du är något speciellt. När man ska kombinera det med en förhandling där man blir personligt engagerad eftersom det handlar om ens pengar, då blir det två svåra saker på en gång.

Därför är ett av hennes råd att du försöker intala dig själv att du förhandlar åt någon annan vid lönesamtalet. Det är också bra att hemma vid köksbordet, i ett slags rollspel med en kompis, gå igenom vad som kan hända vid lönesamtalet. Då kan du också komma på vad du ska svara på en skarp fråga. Till exempel om chefen inte är helt nöjd med en uppgift du utfört.

Ett annat sätt att stärka sig inför samtalet är att öva på att prata om pengar genom att börja pruta.

– Mataffären är jättebra för det. Pröva exempelvis att ta med några jättedeppiga blommor till kassan och fråga leende om du kan få dem för halva priset. Du kommer att bli förvånad över hur ofta det fungerar, säger Viveca Sten.

– Att pruta är ett spel, där man vinner ibland och förlorar ibland. Och ju mer man tränar, desto mindre obehagligt känns det. Det kan du sedan överföra till lönesamtalet, där du kan ta i tills du rodnar. Be då gärna om dubbelt så mycket som du tänkt, så kanske du får det du önskar. Men det är viktigt är att du gör det på ett trevligt sätt, med ett leende. Då hamnar du inte i konflikt med chefen.

Du bör också ha gjort en grundlig research innan du sätter dig vid förhandlingsbordet med chefen. Som att du har undersökt löneläget för det jobb du gör, både på ditt och på andra företag, och har kollat med facket.

– Ju mer hårdfakta du har, desto bättre, och det är också bra om du har dokumenterat vad du har gjort under året. Och om möjligt lyckats sätta kronor och ören på det. Om chefen inte vill gå med på den lönehöjning du önskar med hänvisning till den pott som alla anställda ska dela på så är det inget argument du ska ta till dig, påpekar Viveca Sten.

Be om det dubbla, men gör det med ett leende

– Det är arbetsgivarens ansvar att se till att potten blir rättvist fördelad och om du är värd en högre lön så ska de pengarna inte tas från potten. Om chefen ändå håller fast vid det argumentet är det bra om du har funderat över om det finns något annat som kan vara värdefullt för dig. Exempelvis en dyr utbildning som chefen kan ha lättare att motivera uppåt i organisationen.

– Sedan ska du försöka ha roligt och gilla lönesamtalet. Många spänner sig mycket vid en löneförhandling och lägger armarna i kors så att det blir en obekväm stämning. Poängen är att du inte ska överföra dina obehagskänslor. Så träna på att framhålla dina argument på ett positivt och konstruktivt sätt. Kan du göra det kan du nå fantastiska resultat!

FLER TIPS

  • Ha en levande dialog med chefen. Ställ bara öppna frågor som måste besvaras med något mer än endast ja eller nej.
  • Fråga vad som krävs för att du ska få den lön du anser du är värd, även om det påslaget inte finns i potten. Om du inte får något svar kan det vara dags att leta efter ett annat jobb.
  • Att bli arg eller ställa ultimatum är no-no:s.
  • Om det ändå blir dålig stämning: föreslå att ni avbryter samtalet och ses en annan dag, sedan ni båda funderat mer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.