Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Rekordbonus på Scania

40 435 kronor. Så hög blir bonusen till de anställda på Scania i år.
– Några tar ut bonusen vid jul, andra använder den till semestern eller sparar till pensionen, säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/ TT
Scanias fabrik för lastbilskarosser i Oskarshamn. Fredrik Sandberg/ TT

Det går fortsatt bra för lastbilstillverkaren Scania. Vinsten före skatt landade på 13,3 miljarder kronor 2018 vilket i sin tur innebär rekordbonus för företagets anställda. Bonusen, som baseras på vinsten, blir i år 40 435 kronor per anställd.

– Folk är såklart glada. Det är positivt att bonusen är helt baserad på vinsten. I det tidigare bonussystemet fanns flera olika parametrar och då blev det inte lika tydligt hur man som anställd kunde påverka bonusen, säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande.

Läs mer: Bonusfest på Scania

Alla anställda får lika hög bonus oavsett prestation. Kravet är att man har varit närvarande minst 60 procent av tiden förra året. Den som varit på jobbet mellan 30 och 60 procent får halva bonusen, medan den som varit där mindre än 30 procent blir utan.

– Några tycker att det är orättvist att man blir utan bonus om man till exempel har varit sjukskriven för utbrändhet. Vi har försökt att driva den frågan. Nu har vi i alla fall fått igenom att man har rätt till bonus om man är föräldraledig, säger Mari Carlquist.

Tror du att bonusen påverkar prestationen?

– Jag tror att alla blir mer kostnadsmedvetna. Man hör ganska ofta folk säga: ”tänk på bonusen.”. Å andra sidan är det ett stort företag och det är förstås svårt för varje anställd att på kronan känna att den egna insatsen hänger samman med företagets vinst.

Finns det en risk att anställda arbetar för hårt för att få bonusen?

– Det finns en risk att anställda på Scania arbetar för hårt. Alla tar stort ansvar och är väldigt lojala och engagerade i företaget. Men det tror jag inte hänger samman med bonusen.

Bonusen sätts in i en stiftelse där pengarna förvaltas. Efter fyra år kan man, om man vill,  plocka ut pengarna eller låta dem vara kvar och ta ut dem vid ett annat tillfälle. Även den som slutar på Scania har rätt till sin intjänade bonus.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.