Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Rekordbonus på Scania

40 435 kronor. Så hög blir bonusen till de anställda på Scania i år.
– Några tar ut bonusen vid jul, andra använder den till semestern eller sparar till pensionen, säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/ TT
Scanias fabrik för lastbilskarosser i Oskarshamn. Fredrik Sandberg/ TT

Det går fortsatt bra för lastbilstillverkaren Scania. Vinsten före skatt landade på 13,3 miljarder kronor 2018 vilket i sin tur innebär rekordbonus för företagets anställda. Bonusen, som baseras på vinsten, blir i år 40 435 kronor per anställd.

– Folk är såklart glada. Det är positivt att bonusen är helt baserad på vinsten. I det tidigare bonussystemet fanns flera olika parametrar och då blev det inte lika tydligt hur man som anställd kunde påverka bonusen, säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande.

Läs mer: Bonusfest på Scania

Alla anställda får lika hög bonus oavsett prestation. Kravet är att man har varit närvarande minst 60 procent av tiden förra året. Den som varit på jobbet mellan 30 och 60 procent får halva bonusen, medan den som varit där mindre än 30 procent blir utan.

– Några tycker att det är orättvist att man blir utan bonus om man till exempel har varit sjukskriven för utbrändhet. Vi har försökt att driva den frågan. Nu har vi i alla fall fått igenom att man har rätt till bonus om man är föräldraledig, säger Mari Carlquist.

Tror du att bonusen påverkar prestationen?

– Jag tror att alla blir mer kostnadsmedvetna. Man hör ganska ofta folk säga: ”tänk på bonusen.”. Å andra sidan är det ett stort företag och det är förstås svårt för varje anställd att på kronan känna att den egna insatsen hänger samman med företagets vinst.

Finns det en risk att anställda arbetar för hårt för att få bonusen?

– Det finns en risk att anställda på Scania arbetar för hårt. Alla tar stort ansvar och är väldigt lojala och engagerade i företaget. Men det tror jag inte hänger samman med bonusen.

Bonusen sätts in i en stiftelse där pengarna förvaltas. Efter fyra år kan man, om man vill,  plocka ut pengarna eller låta dem vara kvar och ta ut dem vid ett annat tillfälle. Även den som slutar på Scania har rätt till sin intjänade bonus.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.