Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
– Ingångslönen är grunden för den fortsatta löneutvecklingen på företaget. Kommer du in fel, kommer du att få lida för det löneutvecklingsmässigt. Det är tufft att komma i kapp så det kan vara den viktigaste löneförhandlingen du gör, i synnerhet om det är ett jobb som du har för avsikt att stanna kvar på, säger Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen.
Att byta jobb eller befattning inom företaget. Det är de tillfällen då man har störst möjlighet att göra ett skutt lönemässigt. Men det finns hopp även för den som kommit in på en för låg ingångslön.
– Det är viktigt att se på hela sin lönekarriär: Den som är 22 år och ska jobba tills den är 67 har 45 löneförhandlingar framför sig. Men ju snabbare du kommer i kapp desto större fördel har du, säger hon.
Anna-Karin Mattsson har två tips för den som är missnöjd med ingångslönen:
– Förhandla till dig en extra lönerevision efter till exempel sex månader om du känner att du är tvungen att acceptera en lägre ingångslön.
– Stanna ett tag och skaffa tillräcklig arbetslivserfarenhet och sök dig sedan vidare, om de förutsättningarna finns. I regioner med hög arbetslöshet har man sällan stora valmöjligheter, det gäller också vissa branscher.
På företag med kollektivavtal är man garanterad en årlig löneökning, dessutom ingår viktiga pusselbitar som tjänstepension, försäkringar och föräldralön. Det är värt många tusenlappar extra i månaden.
– Den som är ny på arbetsmarknaden kan inte alltid vara kräsen, med tanke på arbetslösheten kan det vara viktigare att få in en fot. Mitt råd är att fundera på vilka villkor och vilken löneutveckling man vill ha på längre sikt, får man inte det på sin nuvarande tjänst så måste man söka sig vidare. Det är förstås lättare att vara så krass i storstadsregioner, säger Anna-Karin Mattsson.
En låg ingångslön kan också få effekt på hela arbetsgruppens löneutveckling, det blir helt enkelt en mindre summa i potten som ska fördelas.
– Med årliga löneöversyner kan klubben förhandla för att korrigera felaktigheter, men löneutrymmet är alltid begränsat och blir skillnaderna för stora finns det sällan pengar att rätta till dem.
Vilken hjälp kan man få av Unionen?
– I de flesta löneavtal finns tydliga skrivningar om att det inte får finnas osakliga löneskillnader. Om du har samma arbetsuppgifter och gör ett lika bra arbete som en annan person men ändå tjänar mindre kan det vara frågan om en osaklig lönesättning. Ta hjälp av klubben, de har tillgång till alla medlemmars löner och kan bedöma om löneskillnaden är saklig eller inte.
En bra ingångslön har stor betydelse för den fortsatta löneutvecklingen. Ett bevis på det är civilingenjören Viktor Stefansson. 26 år gammal gick han från trainee på Sandvik till chef för 27 personer inom företagets tillverkning av hydraulikrör.
Han beskriver sin fyraåriga karriär i koncernen som något slumpartad.
– Jag har halkat in lite på ett bananskal. Det var en ren tillfällighet att jag hamnade här i Sandviken, jag sökte exjobb och blev kvar när jag fick en traineeplats. Att jag sen fick en tjänst som flödeschef berodde på att det fanns personer som vågade satsa på att jag skulle göra ett bra jobb, det var en fantastisk erfarenhet, berättar han.
I stället för att fortsätta klättra på chefsstegen valde Viktor Stefansson att bredda sin kompetens inom koncernen. I dag jobbar han som produktspecialist för rör inom olje- och gasindustrin. Arbetsuppgifterna ligger närmare marknaden och går lite förenklat ut på att vara ett stöd mellan produktionen och säljenheterna ute i världen.
– Att gå från chef till medarbetare är kanske inte exakt det man ska göra karriärmässigt men jag vill utvecklas inom fler områden. Det främjar kanske inte min löneutveckling just nu men på sikt.
Viktor och hans sambo, som också är ingenjör på Sandvik, har fem minuters cykelväg till jobbet. Båda är uppväxta på landet i norra Norrland och trivs med närheten till naturen i Sandviken. De har rotat sig i samhället och har börjat titta på hus.
Som trainee fick Viktor en normal ingångslön för en civilingenjör och har – mycket tack vare den tidigare chefserfarenheten – i dag en inkomst han är nöjd med utifrån ansvar och arbetsuppgifter. Drivkraften är dock primärt att förbättra saker, inte att tjäna en massa pengar.
– Jag är tekniskt lagd och har alltid gillat att utveckla och hitta lösningar. Det var också därför som jag började plugga till civilingenjör, det var ett självklart val. Jag minns inte att jag kollade upp löneläget innan, säger han.
Hade du blivit ingenjör även om det varit ett låglöneyrke?
– En bra fråga, någon inverkan har lönen trots allt haft. Det är tveksamt om jag skulle investera fem års studier utan att få något för det, då skulle jag nog hellre jobbat med något annat inom industrin.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.