Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
– Ingångslönen är grunden för den fortsatta löneutvecklingen på företaget. Kommer du in fel, kommer du att få lida för det löneutvecklingsmässigt. Det är tufft att komma i kapp så det kan vara den viktigaste löneförhandlingen du gör, i synnerhet om det är ett jobb som du har för avsikt att stanna kvar på, säger Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen.
Att byta jobb eller befattning inom företaget. Det är de tillfällen då man har störst möjlighet att göra ett skutt lönemässigt. Men det finns hopp även för den som kommit in på en för låg ingångslön.
– Det är viktigt att se på hela sin lönekarriär: Den som är 22 år och ska jobba tills den är 67 har 45 löneförhandlingar framför sig. Men ju snabbare du kommer i kapp desto större fördel har du, säger hon.
Anna-Karin Mattsson har två tips för den som är missnöjd med ingångslönen:
– Förhandla till dig en extra lönerevision efter till exempel sex månader om du känner att du är tvungen att acceptera en lägre ingångslön.
– Stanna ett tag och skaffa tillräcklig arbetslivserfarenhet och sök dig sedan vidare, om de förutsättningarna finns. I regioner med hög arbetslöshet har man sällan stora valmöjligheter, det gäller också vissa branscher.
På företag med kollektivavtal är man garanterad en årlig löneökning, dessutom ingår viktiga pusselbitar som tjänstepension, försäkringar och föräldralön. Det är värt många tusenlappar extra i månaden.
– Den som är ny på arbetsmarknaden kan inte alltid vara kräsen, med tanke på arbetslösheten kan det vara viktigare att få in en fot. Mitt råd är att fundera på vilka villkor och vilken löneutveckling man vill ha på längre sikt, får man inte det på sin nuvarande tjänst så måste man söka sig vidare. Det är förstås lättare att vara så krass i storstadsregioner, säger Anna-Karin Mattsson.
En låg ingångslön kan också få effekt på hela arbetsgruppens löneutveckling, det blir helt enkelt en mindre summa i potten som ska fördelas.
– Med årliga löneöversyner kan klubben förhandla för att korrigera felaktigheter, men löneutrymmet är alltid begränsat och blir skillnaderna för stora finns det sällan pengar att rätta till dem.
Vilken hjälp kan man få av Unionen?
– I de flesta löneavtal finns tydliga skrivningar om att det inte får finnas osakliga löneskillnader. Om du har samma arbetsuppgifter och gör ett lika bra arbete som en annan person men ändå tjänar mindre kan det vara frågan om en osaklig lönesättning. Ta hjälp av klubben, de har tillgång till alla medlemmars löner och kan bedöma om löneskillnaden är saklig eller inte.
En bra ingångslön har stor betydelse för den fortsatta löneutvecklingen. Ett bevis på det är civilingenjören Viktor Stefansson. 26 år gammal gick han från trainee på Sandvik till chef för 27 personer inom företagets tillverkning av hydraulikrör.
Han beskriver sin fyraåriga karriär i koncernen som något slumpartad.
– Jag har halkat in lite på ett bananskal. Det var en ren tillfällighet att jag hamnade här i Sandviken, jag sökte exjobb och blev kvar när jag fick en traineeplats. Att jag sen fick en tjänst som flödeschef berodde på att det fanns personer som vågade satsa på att jag skulle göra ett bra jobb, det var en fantastisk erfarenhet, berättar han.
I stället för att fortsätta klättra på chefsstegen valde Viktor Stefansson att bredda sin kompetens inom koncernen. I dag jobbar han som produktspecialist för rör inom olje- och gasindustrin. Arbetsuppgifterna ligger närmare marknaden och går lite förenklat ut på att vara ett stöd mellan produktionen och säljenheterna ute i världen.
– Att gå från chef till medarbetare är kanske inte exakt det man ska göra karriärmässigt men jag vill utvecklas inom fler områden. Det främjar kanske inte min löneutveckling just nu men på sikt.
Viktor och hans sambo, som också är ingenjör på Sandvik, har fem minuters cykelväg till jobbet. Båda är uppväxta på landet i norra Norrland och trivs med närheten till naturen i Sandviken. De har rotat sig i samhället och har börjat titta på hus.
Som trainee fick Viktor en normal ingångslön för en civilingenjör och har – mycket tack vare den tidigare chefserfarenheten – i dag en inkomst han är nöjd med utifrån ansvar och arbetsuppgifter. Drivkraften är dock primärt att förbättra saker, inte att tjäna en massa pengar.
– Jag är tekniskt lagd och har alltid gillat att utveckla och hitta lösningar. Det var också därför som jag började plugga till civilingenjör, det var ett självklart val. Jag minns inte att jag kollade upp löneläget innan, säger han.
Hade du blivit ingenjör även om det varit ett låglöneyrke?
– En bra fråga, någon inverkan har lönen trots allt haft. Det är tveksamt om jag skulle investera fem års studier utan att få något för det, då skulle jag nog hellre jobbat med något annat inom industrin.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
