Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Pappa förlorar mest på att vabba

Föräldrar förlorar ekonomiskt på att vara hemma med sina sjuka barn, både tillfälligt och på lång sikt. Allra störst är sambandet mellan lön och vab bland pappor som vabbar mycket, enligt en rapport från IFAU.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Att arbetsgivare har andra förväntingar på pappor än på mammor kan vara en orsak till att män förlorar mer på att vabba än kvinnor. Colourbox

Föräldrar som är hemma med tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn förlorar drygt 20 procent av sin inkomst, och ännu mer om deras inkomst överstiger inkomsttaket i försäkringen. Men vabbandet får ekonomiska konsekvenser även på lång sikt och påverkar löneutvecklingen negativt. Det visar en ny rapport från IFAU där man undersökt om mammors och pappors lön hänger samman med tidigare vab-uttag.

Både pappor och mammor som vabbar mycket har en sämre löneutveckling jämfört med pappor och mammor som har ett lågt uttag av vab. Skillnaden är dock större bland papporna än bland mammorna.

Vad som klassas som ”mycket” skiljer sig dock åt mellan könen. Männen som enligt studien har ett högt vab-uttag och som tjänar mindre än andra fäder, tar ut betydligt mindre vab än kvinnor som har ett högt vab-uttag jämfört med andra mödrar.

Enligt Katarina Boye, sociologen bakom rapporten, kan det tyckas förvånande att män förlorar mer på att vabba, särskilt som pappor är hemma med barnen mycket mindre än mammor. Att sambandet mellan vab och lägre lön är starkare bland pappor än mammor kan bero på att arbetsgivare har andra förväntningar på papporna än på mammorna.

– Då de flesta mammor är hemma från jobbet ganska mycket för att ta hand om barn så förväntar sig arbetsgivare detta beteende från alla mammor. En pappa som vabbar mycket beter sig däremot inte som förväntat. Hans arbetsgivare kan då tolka hans beteende som ett tecken på lågt intresse för arbetet – oavsett hur intresserad just den här pappan faktiskt är av sitt jobb, säger Katarina Boye i ett pressmeddelande från IFAU.

En annan möjlig förklaring kan, enligt rapportförfattaren, vara att föräldrar med välbetalda jobb är mindre benägna än andra att ta ut vab på grund av förhållanden som de arbetar under. Dels förlorar de mer ekonomiskt på att vabba, dels har de ofta jobb som kräver mycket ansvar och närvaro. Det vill säga att jobbet inklusive lönen påverkar vab-uttaget i stället för tvärtom.

Som Kollega skrivit tidigare visar Unionens senaste vab-rapport att det är vanligare bland chefer än andra att deras partner vabbar. Män är oftare chefer och sitter oftast på de ledande positionerna.

Unionens undersökning visar också att 70 procent väljer att vobba (att jobba hemifrån samtidigt som du vårdar sjukt barn) för att de inte hinner med sina arbetsuppgifter annars.

Om rapporten

Rapporten bygger på studier av uttaget av vab och lön bland ca 23 000 kvinnor och män som fick sitt första barn 1994. Föräldrarna har sedan följts under 13 år efter barnets födselse, till och med 2007. Studien mäter lönen vid en viss tidpunkt med kontroll för lönen året innan barnet föddes.

I studien har man jämfört mammor med mammor och pappor med pappor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.