Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Lägre löneökningar inget för Unionen

Den låga inflationen ställer till det för lönebildningen. För de anställda betyder det mer pengar i plånboken, men för företagen blir det dyrare än de räknat med.
Möjligheten finns att arbetsgivarna säger upp avtalet i förtid, men facket har inga planer på att gå med på lägre löneökningar än man redan kommit överens om.
Niklas Hallstedt Publicerad

När fack och arbetsgivare gör upp om hur stora löneökningarna ska bli är en av utgångspunkterna att Riksbanken kommer att sköta sitt jobb och se till att inflationen hamnar på runt 2 procent. Men så har det inte varit de senaste åren. I stället är den nere på noll, visar SCB:s senaste siffror.

För de anställda betyder det rejäla reallöneökningar på över två procent per år, för företagen att det blir dyrt eftersom de inte kan ta tillbaka löneökningarna på ökade priser.

Det här har fått arbetsgivarna att fundera över att säga upp det sista avtalsåret, vilket är möjligt i den nuvarande avtalsmodellen.

- Det är orimligt höga reallöneökningar, det är inte hållbart, säger Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten till TT.

Men det är knappast troligt att arbetsgivarna skulle få gehör för lägre löneökningar hos motparten.

- Givetvis skulle vi sätta oss i förhandlingar, men vi skulle aldrig acceptera en lägre nivå, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

Enligt honom har även den fackliga sidan varit bekymrade för att Riksbanken inte har fokus på inflationsmålet, något som de också påpekat.

- På sikt skapar det problem för lönebildningen. Men i och med räntesänkningen i sommar tycks det som man åter prioriterar inflationsmålet, vilket förhoppningsvis bidrar till att inflationen kommer tillbaka.

Niklas Hjert är inte övertygad om att arbetsgivarna menar allvar med sitt tal om att säga upp avtalet, något som hittills aldrig skett.

- Det ska mycket till för att en part ska säga upp avtalet. Det kan mycket väl handla om förposteringar inför avtalsrörelsen 2016.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.