Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Lägre löneökningar inget för Unionen

Den låga inflationen ställer till det för lönebildningen. För de anställda betyder det mer pengar i plånboken, men för företagen blir det dyrare än de räknat med.
Möjligheten finns att arbetsgivarna säger upp avtalet i förtid, men facket har inga planer på att gå med på lägre löneökningar än man redan kommit överens om.
Niklas Hallstedt Publicerad

När fack och arbetsgivare gör upp om hur stora löneökningarna ska bli är en av utgångspunkterna att Riksbanken kommer att sköta sitt jobb och se till att inflationen hamnar på runt 2 procent. Men så har det inte varit de senaste åren. I stället är den nere på noll, visar SCB:s senaste siffror.

För de anställda betyder det rejäla reallöneökningar på över två procent per år, för företagen att det blir dyrt eftersom de inte kan ta tillbaka löneökningarna på ökade priser.

Det här har fått arbetsgivarna att fundera över att säga upp det sista avtalsåret, vilket är möjligt i den nuvarande avtalsmodellen.

- Det är orimligt höga reallöneökningar, det är inte hållbart, säger Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten till TT.

Men det är knappast troligt att arbetsgivarna skulle få gehör för lägre löneökningar hos motparten.

- Givetvis skulle vi sätta oss i förhandlingar, men vi skulle aldrig acceptera en lägre nivå, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

Enligt honom har även den fackliga sidan varit bekymrade för att Riksbanken inte har fokus på inflationsmålet, något som de också påpekat.

- På sikt skapar det problem för lönebildningen. Men i och med räntesänkningen i sommar tycks det som man åter prioriterar inflationsmålet, vilket förhoppningsvis bidrar till att inflationen kommer tillbaka.

Niklas Hjert är inte övertygad om att arbetsgivarna menar allvar med sitt tal om att säga upp avtalet, något som hittills aldrig skett.

- Det ska mycket till för att en part ska säga upp avtalet. Det kan mycket väl handla om förposteringar inför avtalsrörelsen 2016.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.