Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Totalt ökade medianinkomsten i landet med drygt 20 procent under åren 2000 till 2012, då den låg på 278 000 kronor, enligt SCB. Medan kvinnors inkomster ökade med 23 procent under perioden ökade de med 18 procent för männen.
Störst inkomstökning totalt hade Kiruna, med 36 procent, tätt följt av Pajala med 33 procent. Även Gällivare och Övertorneå finns bland de tio kommuner som hade den största inkomstökningen, med 31 respektive 27 procent, vilket SCB menar till stor del beror på att gruvindustrin hade en högkonjunktur under perioden.
Och just i denna del av Sverige, som hade landets största inkomstökning under perioden, ökade männens inkomster mer än kvinnorna. I Kiruna, Pajala och Gällivare med 40 respektive 30 procent.
Också i de flesta andra kommuner i Norrbotten var inkomstökningen större än de 20 procent som alltså var genomsnittet för hela landet. Det gäller även för befolkningen vid Hallandskusten. Lägst ökning av inkomsten hade de boende i tio kommuner i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne.
Åtta av de tio kommuner som hade den högsta medianinkomsten under 2012 ligger dock i Stockholms län, Däribland Danderyd som låg i topp både år 2000 och 2012 då medianinkomsten låg på 381 300 kronor.
Fakta: I SCB:s beräkningar, i vilka man utgått från sammanräknade förvärvsinkomster för personer mellan 20 och 64 år i Sverige, ingår inkomst av näringsverksamhet liksom inkomst av tjänst (lön, pension, arbetsmarknadsstöd, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringskassan).
De 10 kommuner med högst medianinkomst 2012 (kronor) | De 10 kommuner med störst inkomstökning 2000–2012 (procent) |
Danderyd | 381 300 | Kiruna | 36,0 |
Täby | 356 800 | Pajala | 33,1 |
Lomma | 347 100 | Lomma | 31,5 |
Lidingö | 338 800 | Gällivare | 31,1 |
Vaxholm | 334 200 | Varberg | 29,2 |
Kiruna | 331 900 | Vaxholm | 27,7 |
Ekerö | 329 000 | Övertorneå | 27,1 |
Nacka | 328 800 | Kungsbacka | 26,8 |
Sollentuna | 328 000 | Leksand | 26,6 |
| Nykvarn | 325 700 | Falkenberg | 26,5 |
| ||||
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
