Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Den 1 april börjar det nya löneåret för de allra flesta. Då ska potten fördelas. Storleken kan variera beroende på avtal, men Unionens största avtal, som omfattar nästan 100 000 medlemmar, ger 1,6 procent i år. Dessutom ska ytterligare 0,5 procent fördelas genom en löneöversyn. Men det finns egentligen ingen anledning att stirra sig blind på procentsatserna. De reglerar kostnaden för företaget, men det är hur var och en lever upp till de lönekriterier som fack och företag kommer överens om som avgör hur stor den individuella löneökningen blir. Åtminstone om löneprocessen går till som avsett.
Det du behöver göra är att förbereda dig inför det lönesamtal du ska ha med chefen. Det är särskilt viktigt om ni är många medarbetare, och chefen omöjligen kan ha koll på hur alla
har presterat.
Förberedelser:
l I den bästa av världar har du under året fört anteckningar över de tillfällen då du tog på dig extra arbetsuppgifter, de insatser du gjorde då chefen tydligt visade sin uppskattning, och de gånger du bidrog med en icke föraktlig del i ett arbete, men som kanske inte syntes. Men det är som sagt i den bästa av världar. Om du inte fört anteckningar: Kolla kalendern för året som gått. Möten, deadlines och övertid kanske finns noterat i den? Kontrollera mejlen – mycket jobb sköts via mejl, och om du inte är en fanatisk rensare hittar du garanterat några guldkorn att ta med till lönesamtalet. Det kan vara något så enkelt som en påminnelse om att du alltid kunnat svara snabbt på frågor, men även mer hardcore – som ett dokument som visar din inblandning i ett stort och framgångsrikt projekt.
Fundera också över vad du gör som inte ingår i din arbetsbeskrivning. Kanske är du viktig för gruppens harmoni och bidrar till en bra arbetsmiljö?
Kolla lönestatistik och prata med din fackliga företrädare för att få mer kött på benen vad gäller lönekriterierna.
Under samtalet:
l Lyft fram det du gjort, vilket ansvar du har tagit och vilken nytta företaget har av dig. Undvik för i jösse namn att jämföra dig med dina kollegor. Du vet inte säkert vilka prestationer de har i bagaget som chefen anser är bra. Du är inte där för att betygsätta arbetskamraterna, du är där för att tala om hur bra du är.
Om du missat mål på vissa områden har du så klart förberett dig så väl att du kan lyfta fram de områden där du presterat mer än begärt.
Efter samtalet:
l Om du går från samtalet med en tjoho-känsla är det bara att gratulera. Då har du fått fram det du ville. Men det kan ändå vara bra att ta kontakt med ditt fackliga ombud. Denne kan vara betjänt av att känna till vad du framhöll i lönesamtalet. Om det inte gick så bra finns det all anledning att kontakta fackombudet och berätta att dina argument, trots att de överensstämde med lönekriterierna, föll platt till marken. Har ni en klubb på företaget är det chefen och fackombudet som förhandlar om fördelningen av lönepotten.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
