Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kampen om procenten

Snart är det dags för kampen om löne­­ökning­arna. Det är nu du ska vässa argumenten för att just du ska få en rejäl bit av kakan.
Linda Svensson Publicerad
Jörgen Held
Förbered dig och vässa dina argument inför lönesamtalet. Jörgen Held

Den 1 april börjar det nya löneåret för de allra flesta. Då ska potten fördelas. Storleken kan variera beroende på avtal, men Unionens största avtal, som omfattar nästan 100 000 medlemmar, ger 1,6 procent i år. Dessutom ska ytterligare 0,5 procent fördelas genom en löneöversyn. Men det finns egentligen ingen anledning att stirra sig blind på procentsatserna. De reglerar kostnaden för företaget, men det är hur var och en lever upp till de lönekriterier som fack och företag kommer överens om som avgör hur stor den individuella löneökningen blir. Åtminstone om löneprocessen går till som avsett.
Det du behöver göra är att förbereda dig inför det lönesamtal du ska ha med chefen. Det är särskilt viktigt om ni är många medarbetare, och chefen omöjligen kan ha koll på hur alla
har presterat.

Förberedelser:
l I den bästa av världar har du under året fört anteckningar över de tillfällen då du tog på dig extra arbetsuppgifter, de insatser du gjorde då chefen tydligt visade sin uppskattning, och de gånger du bidrog med en icke föraktlig del i ett arbete, men som kanske inte syntes. Men det är som sagt i den bästa av världar. Om du inte fört anteckningar: Kolla kalendern för året som gått. Möten, deadlines och övertid kanske finns noterat i den? Kontrollera mejlen – mycket jobb sköts via mejl, och om du inte är en fanatisk rensare hittar du garanterat några guldkorn att ta med till lönesamtalet. Det kan vara något så enkelt som en påminnelse om att du alltid kunnat svara snabbt på frågor, men även mer hardcore – som ett dokument som visar din inblandning i ett stort och framgångsrikt projekt.
Fundera också över vad du gör som inte ingår i din arbetsbeskrivning. Kanske är du viktig för gruppens harmoni och bidrar till en bra arbetsmiljö?
Kolla lönestatistik och prata med din fackliga företrädare för att få mer kött på benen vad gäller lönekriterierna.

Under samtalet:
l Lyft fram det du gjort, vilket ansvar du har tagit och vilken nytta företaget har av dig. Undvik för i jösse namn att jämföra dig med dina kollegor. Du vet inte säkert vilka prestationer de har i bagaget som chefen anser är bra. Du är inte där för att betygsätta arbetskamraterna, du är där för att tala om hur bra du är.
Om du missat mål på vissa områden har du så klart förberett dig så väl att du kan lyfta fram de områden där du presterat mer än begärt.

Efter samtalet:
l Om du går från samtalet med en tjoho-känsla är det bara att gratulera. Då har du fått fram det du ville. Men det kan ändå vara bra att ta kontakt med ditt fackliga ombud. Denne kan vara betjänt av att känna till vad du framhöll i lönesamtalet. Om det inte gick så bra finns det all anledning att kontakta fackombudet och berätta att dina argument, trots att de överensstämde med lönekriterierna, föll platt till marken. Har ni en klubb på företaget är det chefen och fackombudet som förhandlar om fördelning­en av lönepotten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.

Lön

Högst snittlöner i Sverige – 10 bäst betalda yrkena

Civilingenjörer, testledare och systemutvecklare håller sina positioner på snittlönernas tio i topp-lista.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 december 2025, kl 10:56
Svenska sedlar och mynt i kronor, illustration för artikel om snittlöner och högst betalda yrken i Sverige.
IT-arkitekter, systemutvecklare och civilingenjörer tillhör de yrkesgrupper som har högst genomsnittlig månadslön i Sverige, enligt Medlingsinstitutets lönestatistik. Foto: Martina Holmberg/TT.

Den genomsnittliga månadslönen för anställda i Sverige var förra året 41 600 kronor. 

– Gemensamt för de yrkesgrupper som tjänar mest är att de har minst tre års högskoleutbildning, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet, som sammanställt siffror från den senaste lönestrukturstatistiken. 

Läkare och piloter fortsätter toppa listan över de yrkesgrupper som tjänade mest i genomsnitt under 2024, om man undantar chefsyrken.

IT-yrken och ingenjörer kvar bland de bäst betalda

Lite längre ner på listan hamnar revisorer, IT-arkitekter, systemutvecklare, testledare och civilingenjörer – yrken där många utövare är medlemmar i Unionen.

Peter Beijron, statistiker, Medlingsinstitutet. Porträttbild.
Peter Beijron. Foto: Erik Thor.

– Lönerna är beräknade som ett genomsnittligt värde utan hänsyn till ansvar, erfarenhet, skicklighet och andra faktorer som kan påverka nivån på lönen för den enskilde, säger Peter Beijron.

Gruppen IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare tjänade förra året i snitt 55 200 i månaden och hamnar på sjätte plats på Medlingsinstitutets lista. När yrkesklassificeringen infördes 2014 var yrkesgruppens placering nia och den genomsnittliga månadslönen 41 600 kronor.

Civilingenjörerna tjänar 54 300 kronor i månaden 2024 och hamnar på plats åtta. Tio år tidigare var placeringen sju och då hade de en genomsnittlig månadslön på 42 800 kronor. 

– Jämför man tio år tillbaka är det viktigt att komma ihåg att alla siffror är nominella, ingen hänsyn tas alltså till inflationen, säger Peter Beijron.

Privat sektor driver högre löner och större lönespridning

Ju högre genomsnittslön desto större är lönespridningen.

–I den privata sektorn är genomsnittslönen högre och lönespridningen större jämfört med offentlig sektor. Samtidigt är skillnaderna stora inom sektorerna. I privat sektor är genomsnittslön och lönespridning klart högre bland tjänstemän jämfört med arbetare, säger han. 

Medlingsinstitutet har en roll som statistikansvarig myndighet och strävar efter att ge en objektiv beskrivning av hur lönestrukturen ser ut på arbetsmarknaden. Informationen ska vara tillgänglig för allmänhet, forskare och beslutsfattare. 

– Vi samarbetar med parterna om insamling av lönestatistiken. Men de har i vissa fall en ännu mer detaljerad yrkesindelning än vi kan ha i den officiella statistiken, säger Peter Beijron.

De 10 yrkesgrupperna med högst genomsnittlig månadslön i Sverige


Läkare: 77 000 kr/månad.

Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl: 61 500 kr/mån.

Jurister: 61 300 kr/mån.

Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl: 59 300 kr/mån.

Matematiker, aktuarier och statistiker: 58 700 kr/mån.

IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl: 55 200 kr/mån.

Tandläkare: 54 600 kr/mån.

Civilingenjörsyrken: 54 300 kr/mån.

Veterinärer: 53 000 kr/mån.

Fysiker och kemister m.fl: 51 600 kr/mån.

Källa: Medlingsinstitutet.