Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kampen om procenten

Snart är det dags för kampen om löne­­ökning­arna. Det är nu du ska vässa argumenten för att just du ska få en rejäl bit av kakan.
Linda Svensson Publicerad
Jörgen Held
Förbered dig och vässa dina argument inför lönesamtalet. Jörgen Held

Den 1 april börjar det nya löneåret för de allra flesta. Då ska potten fördelas. Storleken kan variera beroende på avtal, men Unionens största avtal, som omfattar nästan 100 000 medlemmar, ger 1,6 procent i år. Dessutom ska ytterligare 0,5 procent fördelas genom en löneöversyn. Men det finns egentligen ingen anledning att stirra sig blind på procentsatserna. De reglerar kostnaden för företaget, men det är hur var och en lever upp till de lönekriterier som fack och företag kommer överens om som avgör hur stor den individuella löneökningen blir. Åtminstone om löneprocessen går till som avsett.
Det du behöver göra är att förbereda dig inför det lönesamtal du ska ha med chefen. Det är särskilt viktigt om ni är många medarbetare, och chefen omöjligen kan ha koll på hur alla
har presterat.

Förberedelser:
l I den bästa av världar har du under året fört anteckningar över de tillfällen då du tog på dig extra arbetsuppgifter, de insatser du gjorde då chefen tydligt visade sin uppskattning, och de gånger du bidrog med en icke föraktlig del i ett arbete, men som kanske inte syntes. Men det är som sagt i den bästa av världar. Om du inte fört anteckningar: Kolla kalendern för året som gått. Möten, deadlines och övertid kanske finns noterat i den? Kontrollera mejlen – mycket jobb sköts via mejl, och om du inte är en fanatisk rensare hittar du garanterat några guldkorn att ta med till lönesamtalet. Det kan vara något så enkelt som en påminnelse om att du alltid kunnat svara snabbt på frågor, men även mer hardcore – som ett dokument som visar din inblandning i ett stort och framgångsrikt projekt.
Fundera också över vad du gör som inte ingår i din arbetsbeskrivning. Kanske är du viktig för gruppens harmoni och bidrar till en bra arbetsmiljö?
Kolla lönestatistik och prata med din fackliga företrädare för att få mer kött på benen vad gäller lönekriterierna.

Under samtalet:
l Lyft fram det du gjort, vilket ansvar du har tagit och vilken nytta företaget har av dig. Undvik för i jösse namn att jämföra dig med dina kollegor. Du vet inte säkert vilka prestationer de har i bagaget som chefen anser är bra. Du är inte där för att betygsätta arbetskamraterna, du är där för att tala om hur bra du är.
Om du missat mål på vissa områden har du så klart förberett dig så väl att du kan lyfta fram de områden där du presterat mer än begärt.

Efter samtalet:
l Om du går från samtalet med en tjoho-känsla är det bara att gratulera. Då har du fått fram det du ville. Men det kan ändå vara bra att ta kontakt med ditt fackliga ombud. Denne kan vara betjänt av att känna till vad du framhöll i lönesamtalet. Om det inte gick så bra finns det all anledning att kontakta fackombudet och berätta att dina argument, trots att de överensstämde med lönekriterierna, föll platt till marken. Har ni en klubb på företaget är det chefen och fackombudet som förhandlar om fördelning­en av lönepotten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Chef – Har du rätt lön?

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 18 maj 2026, kl 06:02
Lönegapet mellan manliga och kvinnliga chefer är fortfarande stort – men minskar enligt ny lönestatistik från Unionen. Foto: Shutterstock

Manliga chefer tjänar betydligt mer än kvinnliga. Men lönegapet tycks minska. Enligt Unionens statistik tjänar manliga ledare i genomsnitt 7 000 kronor mer – för ett år sedan var skillnaden mellan könen nästan 8 000 kronor.

Förutom kön är det en rad andra faktorer som påverkar löneläget bland landets chefer. Bland annat bransch och bostadsort. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom ligger över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Branscher

IT & Telekom: 75 211

Konsult & Finans : 69 311

Media & Kommunikation: 67 928

Farmaci & Hälsa: 65 636

Industri & Teknik: 64 949

Energi & Miljö: 63 289

Handel: 61 183

Bygg & Fastighet: 60 518

Transport & Logistik: 58 010

Organisationer & Föreningar: 54 023

Service & Tjänster: 50 908

 

Ålder

20–24: 37 054

25-29: 44 238

30-34: 53 390

35-39:  59 020

40-44: 63 228

45-49: 66 181

50-54: 66 992

55-59: 65 752

60- : 63 634

 

Region

Stockholm: 69 923

Göteborg: 64 694

Sydväst: 62 404

Småland: 58 575

Uppland: 58 401

Östra Sörmland/Gotland: 57 913

SjuHall: 57 752

Mälardalen: 57 444

Öst: 56 953

Bergslagen: 56 708

Värmland: 56 514

Sydost: 55 746

Skaraborg/Väst: 55 709

Västerbotten: 55 659

Gävleborg: 53 854

Dalarna: 53 679

Norrbotten: 53 588

Mellannorrland: 52 984

Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2025. 

Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.