Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Han fick ut sin lön med fackets hjälp
Kiarash Sabet blev uppsagd från sitt nya jobb på en företag efter bara några månader trots att han hade ett ettårskontrakt. Med fackets hjälp fick Kiarash ändå betalt för alla de månader som var kvar på kontraktet.
När en av Kiarash Sabets vänner fick jobb som verksamhetsansvarig på ett företag i Uppsala, anställde han Kiarash som samordnare och familjehemskonsult. Men efter ett tag skar sig vänskapen på något sätt och när chefen skulle knoppa av verksamheten och bilda eget, sades Kiarash Sabet upp med en månads varsel.
– Jag vet faktiskt inte varför. Jag har försökt prata med honom flera gånger om det är något personligt, men han förnekar att det är så.
När Kiarash Sabet kontaktade Unionens regionkontor i Uppsala för att han inte fått ut sin slutlön, uppgav hans arbetsgivare alla tänkbara skäl till uppsägningen. Arbetsgivaren påstod också att han varnat Kiarash Sabet, men kunde inte visa att han gjort det.
– Har man ett visstidskontrakt gäller det utom i undantagsfall. Men i det här fallet konstaterade vi att Kiarash Sabets kontrakt gällde och att arbetsgivarna inte hade fog för sina anklagelser som mer liknade fria fantasier, säger Thomas Fahrenholz, ombudsman på Unionen Uppland
Efter det första mötet drog ärendet ut på tiden. Vid övergång av en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår också ansvar och skyldigheter gentemot de anställda, men den nya arbetsgivaren bytte ideligen verksamhetschefer det blev svårt att få till möten. Till slut erbjöds Kiarash Sabet ett nytt jobb, med helt andra arbetsuppgifter.
– Egentligen ville jag bara jobba, men det jobb jag erbjöds var en helt annan tjänst än den jag haft, så jag tackade nej.
Ombudsmannen Thomas Fahrenholz såg till att företaget skulle betala ut Kiarash Sabets lön fram till det datumet Kiarash tackade nej till det nya jobbet. Eftersom arbetsgivaren inte lyckades hålla den deadline som satts för att betala ut det överenskomna beloppet till Kiarash, enades man om att anställningen skulle fortsätta ticka på tills skulden var betald, dock längst till slutdatum på kontraktet.
– Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle bli så bra som det blev - jag fick betalt för all tid som var kvar på kontraktet och lite till och behövde egentligen inte lyfta ett finger – allt är Thomas Fahrenholz förtjänst, säger Kiarash Sabet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
Artikeln har uppdaterats 19 januari.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.
