Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Han fick ut sin lön med fackets hjälp

Kiarash Sabet blev uppsagd från sitt nya jobb på en företag efter bara några månader trots att han hade ett ettårskontrakt. Med fackets hjälp fick Kiarash ändå betalt för alla de månader som var kvar på kontraktet.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Tack vare hjälp från Unionen fick Kiarash Sabets till slut ut sin lön. Fredrik Sandberg / TT

När en av Kiarash Sabets vänner fick jobb som verksamhetsansvarig på ett företag i Uppsala, anställde han Kiarash som samordnare och familjehemskonsult. Men efter ett tag skar sig vänskapen på något sätt och när chefen skulle knoppa av verksamheten och bilda eget, sades Kiarash Sabet upp med en månads varsel.

– Jag vet faktiskt inte varför. Jag har försökt prata med honom flera gånger om det är något personligt, men han förnekar att det är så.

När Kiarash Sabet kontaktade Unionens regionkontor i Uppsala för att han inte fått ut sin slutlön, uppgav hans arbetsgivare alla tänkbara skäl till uppsägningen. Arbetsgivaren påstod också att han varnat Kiarash Sabet, men kunde inte visa att han gjort det.

– Har man ett visstidskontrakt gäller det utom i undantagsfall. Men i det här fallet konstaterade vi att Kiarash Sabets kontrakt gällde och att arbetsgivarna inte hade fog för sina anklagelser som mer liknade fria fantasier, säger Thomas Fahrenholz, ombudsman på Unionen Uppland

Efter det första mötet drog ärendet ut på tiden. Vid övergång av en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår också ansvar och skyldigheter gentemot de anställda, men den nya arbetsgivaren bytte ideligen verksamhetschefer det blev svårt att få till möten. Till slut erbjöds Kiarash Sabet ett nytt jobb, med helt andra arbetsuppgifter.

– Egentligen ville jag bara jobba, men det jobb jag erbjöds var en helt annan tjänst än den jag haft, så jag tackade nej.

Ombudsmannen Thomas Fahrenholz såg till att företaget skulle betala ut Kiarash Sabets lön fram till det datumet Kiarash tackade nej till det nya jobbet.  Eftersom arbetsgivaren inte lyckades hålla den deadline som satts för att betala ut det överenskomna beloppet till Kiarash, enades man om att anställningen skulle fortsätta ticka på tills skulden var betald, dock längst till slutdatum på kontraktet.  

– Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle bli så bra som det blev - jag fick betalt för all tid som var kvar på kontraktet och lite till och behövde egentligen inte lyfta ett finger – allt är Thomas Fahrenholz förtjänst, säger Kiarash Sabet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.