Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Han fick ut sin lön med fackets hjälp

Kiarash Sabet blev uppsagd från sitt nya jobb på en företag efter bara några månader trots att han hade ett ettårskontrakt. Med fackets hjälp fick Kiarash ändå betalt för alla de månader som var kvar på kontraktet.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Tack vare hjälp från Unionen fick Kiarash Sabets till slut ut sin lön. Fredrik Sandberg / TT

När en av Kiarash Sabets vänner fick jobb som verksamhetsansvarig på ett företag i Uppsala, anställde han Kiarash som samordnare och familjehemskonsult. Men efter ett tag skar sig vänskapen på något sätt och när chefen skulle knoppa av verksamheten och bilda eget, sades Kiarash Sabet upp med en månads varsel.

– Jag vet faktiskt inte varför. Jag har försökt prata med honom flera gånger om det är något personligt, men han förnekar att det är så.

När Kiarash Sabet kontaktade Unionens regionkontor i Uppsala för att han inte fått ut sin slutlön, uppgav hans arbetsgivare alla tänkbara skäl till uppsägningen. Arbetsgivaren påstod också att han varnat Kiarash Sabet, men kunde inte visa att han gjort det.

– Har man ett visstidskontrakt gäller det utom i undantagsfall. Men i det här fallet konstaterade vi att Kiarash Sabets kontrakt gällde och att arbetsgivarna inte hade fog för sina anklagelser som mer liknade fria fantasier, säger Thomas Fahrenholz, ombudsman på Unionen Uppland

Efter det första mötet drog ärendet ut på tiden. Vid övergång av en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår också ansvar och skyldigheter gentemot de anställda, men den nya arbetsgivaren bytte ideligen verksamhetschefer det blev svårt att få till möten. Till slut erbjöds Kiarash Sabet ett nytt jobb, med helt andra arbetsuppgifter.

– Egentligen ville jag bara jobba, men det jobb jag erbjöds var en helt annan tjänst än den jag haft, så jag tackade nej.

Ombudsmannen Thomas Fahrenholz såg till att företaget skulle betala ut Kiarash Sabets lön fram till det datumet Kiarash tackade nej till det nya jobbet.  Eftersom arbetsgivaren inte lyckades hålla den deadline som satts för att betala ut det överenskomna beloppet till Kiarash, enades man om att anställningen skulle fortsätta ticka på tills skulden var betald, dock längst till slutdatum på kontraktet.  

– Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle bli så bra som det blev - jag fick betalt för all tid som var kvar på kontraktet och lite till och behövde egentligen inte lyfta ett finger – allt är Thomas Fahrenholz förtjänst, säger Kiarash Sabet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.