Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Ekonom avlastar coronavården i Dalarna

För att avlasta vården under coronapandemin har Christina Stjernlöf på SSAB jobbat extra på Borlänge sjukhus sedan i våras. Nu jobbar hon nästan heltid på sjukhuset men får behålla lönen från sin arbetsgivare.
Johanna Rovira Publicerad
Emma-Sofia Olsson / SvD / TT
Christina Stjernlöf har jobbat extra i vården sedan i våras Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Flera företag har både under förra våren och nu under andra vågen erbjudit anställda att jobba inom vården med bibehållen lön. SSAB var ett av de företag som för någon vecka sedan anslöt sig till initiativet från Beredskapslyftet.

Läs mer: Företag lånar ut anställda till sjukvården

– Jag blev jätteglad när erbjudandet kom. Det är stor ekonomisk skillnad att jobba som koordinator och som vårdbiträde, säger Christina Stjernlöf som också är revisor i Unionenklubben på SSAB i Borlänge.

Christina Stjernlöf tog redan i pandemins begynnelse kontakt med Borlänge kommun och erbjöd sina tjänster, trots att hon är utbildad ekonom och saknar vårdutbildning.

– För mig kändes det självklart att kunna hjälpa till och bidra på alla de sätt jag kan och klarar av, till exempel dela ut mat och samtala med patienter.

– Under de senaste tio månaderna har jag hoppat in på Borlänge sjukhus någon helg i månaden och det har gett mig mycket. Jag har vuxit som människa och fått en helt annan syn på vården, säger Christina Stjernlöf.  

Det är tack vare erfarenheterna från coronavården i våras som hon nu kan omfattas av företagets erbjudande att jobba med coronapatienter med bibehållen lön, trots att hon saknar vårdutbildning, gissar hon. Hon har trots allt viss erfarenhet och känner personalen på vårdinrättningen. Hon har dessutom redan gått en delegeringskurs i att hantera medicin och vet hur man handskas med skyddsutrustning.

Från och med 13 januari kommer hon att jobba runt 90 procent på kommunägda Borlänge sjukhus fram till sista februari.

– Jag har valt att plocka bort ett par arbetspass från sjukhuset, för att kunna hålla mig fortsatt uppdaterad om vad som händer på SSAB. Jag vill till exempel vara med på avdelningsmötena – man blir lätt avskärmad annars, säger Christina Stjernlöf.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.