Hoppa till huvudinnehåll
Lön

"Det är en tragisk situation"

De 250 anställda vid den konkursdrabbade klädkedjan JC, står ännu både utan aprillön och ersättning från den statliga lönegarantin. Även ett hundratal anställda på företaget Flexenclosure är i en liknande situation. Här är vad du ska tänka på om du inte får ut din lön.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Efter flera månaders försöka att hitta en lösning på JC:s ekonomiska problem genom en företagsrekonstruktion har nu bolaget försatts i konkurs av Stockholms tingsrätt, sedan dess ägare lämnat in en konkursansökan den 24 april.

Dagen efter stod det också klart att de anställda inte heller skulle få någon lön. Och den ersättning de i den situation då har rätt till, via den statliga lönegarantin, får de nu vänta på ytterligare en tid.

– Vi räknar med att kunna fatta beslut om lönegaranti under senare delen av nästa vecka, sedan är det en viss handläggningstid hos länsstyrelsen som vi inte kan svara för, sade den av tingsrättens utsedda konkursförvaltaren Mats Emthén till Handelsnytt i fredags.

Som konkursförvaltare tar han nu över bolagets butiker och personal och ska också undersöka om någon annan kan ta över hela eller delar av verksamheten.

Ännu är ingen uppsagd och butikerna hålls öppna. Och enligt uppgift i Handelsnytt bör besked om hur det blir med jobben komma inom en månad. I dagsläget befinner sig dock de anställda i en osäker situation, både vad gäller ekonomin liksom hur det blir med deras jobb framöver.

– Jag får hela tiden mejl från medlemmar som är osäkra på sin framtid och ekonomi, inte minst sedan de inte fått sin lön. Det är en väldigt tragisk situation, säger Terez Rongve, ombudsman på Unionen.

Hon har företrätt ett 80-tal medlemmar, som är butikschefer och anställda på JC:s huvudkontor, vid förhandlingar under företagsrekonstruktionen.

– Jag ska nu också ta kontakt med konkursförvaltaren för att få ett förhandsbesked om vilka fodringar, exempelvis innestående semester, som man kan få ut via lönegarantin, säger Terez Rongve.

Även ett hundratal anställda på Flexenclosure, med produktion i Vara och Linköping, har drabbats av en utebliven aprillön. Sedan företagsledningen har lämnat in en ansökan om företagsrekonstruktion till Stockholms tingsrätt får nu personalen, sannolikt vänta på ersättning från den statliga lönegarantin.

– Beskedet till oss är att det behövdes sju bankdagar, vilket betyder att utbetalningarna sker på tisdag eller onsdag i nästa vecka eller i varje fall senast innan veckan är slut, säger Linus Larsson, Unionenklubbens ordförande som företräder ett 35-tal anställda, till Nya Lidköpings-Tidningen.

När du inte får din lön

Om lönen fryser inne, och du inte direkt får någon ersättning och saknar pengar att betala alla räkningar, gör så här:

  • Skriv en lista på de räkningar du brukar betala.
  • Ring så snabbt som möjligt till alla fordringsägare och berätta om din situation. Om du vet att du snart kommer att få pengar, som via den statliga lönegarantin, och du inte har några tidigare betalningsanmärkningar, kan det finnas stor förståelse för din situation. Om du är snabb kan du också slippa extra kostnader, som påminnelseavgifter och högre ränta på något du köpt på avbetalning.
  • Om du inte får anstånd och ändå har möjlighet att betala en del av räkningarna; prioritera hyran eller bostadslånen, hemförsäkringen och elen liksom också avgiften till facket och a-kassan samt dagis- och fritidsavgiften.
  • Om du hamnar i en utdragen situation, som att du väntar på ersättning från lönegarantin vid en konkurs, gäller det att du eller facket ligger på konkursförvaltaren för att du ska få dina pengar och inbetalning till din eventuella tjänstepension.

Källa: Sharon Lavie, familjeekonom på Ikano Bank

Läs också: Lär dig spara till en buffert

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.