Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Chefer dåliga på att förhandla om sin lön

Den hårda förhandlingen uteblir. I stället blir lönesamtalet av förment informell karaktär där chefens chef har övertaget. Att begära hjälp av facket är ofta effektivt, men kan väcka irritation.
– Våra chefer är konflikträdda och tar ofta den lön de blir erbjudna, säger Anders Sjöstrand på Unionens fackklubb på Svenska Röda Korset.
Publicerad
Jessica Gow/TT
Chefer är ofta förvånansvärt dåliga på att förhandla om sina löner. Smart vore att ta hjälp om facket lite oftare, som har visat sig effektivt. Jessica Gow/TT

Hur står det till med landets chefer? Får de den lön som de förtjänar? Positions löneundersökning visar att var fjärde chef tjänar mindre än 35 000 kronor i månaden, att hälften av cheferna är missnöjda med sin lön, men att en majoritet – 67 procent – samtidigt tycker att det allmänna löneläget på arbetsplatsen är bra.

Alltså: de flesta på jobbet får rätt lön utom chefen som får för lite.

Vad beror det här på? Är chefen svag i löneförhandling­arna? På flygplans- och tågtillverkaren Bombardier finns liksom på de flesta arbetsplatser en tydlig struktur för hur chefslönerna sätts. Här finns sju chefsnivåer. Här finns en femgradig betygsskala för hur chefernas arbete ska värderas. Här finns kollektivavtal. Det finns inte så mycket utrymme för godtycke, förklarar HR-chefen Kurt-Ove Åhs.

Men stämmer det? Kollektivavtalet gäller sällan cheferna. De förhandlar på egen hand. Och enligt facket på Bombardier är lönesystemet för låg- och mellanchefer utformat efter arbetsgivarens värderingar.

– Viktiga principer i kollektivavtalet tenderar att försvinna eller nedvärderas. Dessutom råder en farfarsprincip, där den överordnade chefen förhandlar med sin överordnade om de korvören som finns att fördela. Har man en annan syn är det ganska svårt att få gehör, det säger Birgitta Chapman, klubbordförande, Unionen, Bombardier.

Hon menar att många chefer blir tysta när de förhandlar om lön. De tar det de blir erbjudna. De har sällan något att komma med i lönesamtalen. Allt handlar om måluppfyllelse. Och systemet kan vara blint. 

– Har man haft som mål att gå en kurs i projektplanering och företaget under hösten fryser alla möjligheter att gå kurser så står det bara svart på vitt att man inte uppfyllt målen.

Är man då i stället listig förhandlar man fram riktigt låga målsättningar som är lätta att överträffa. När jag föreslår detta för HR-chefen Kurt-Ove Åhs, skakar han bara på huvudet.

–  Så går det inte till, säger han.

Det är ofta framgångsrikt att begära förstärkt lönesamtal där facket biträder. Men det kan ibland ses som en fientlig åtgärd.

– Häromåret hjälpte vi en ung projektledare. Hon hade tagit på sig en mängd extra arbetsuppgifter men det syntes inte alls i löneförslaget. Vi hjälpte henne att höja lönen med ytterligare 2 200 kronor, säger Birgitta Chapman.

Per Svahn är HR-chef för Svenska Röda korset, en ideell organisation med stora internationella förgreningar. Hans uppfattning är att lönerna inte är så viktiga för organisationens chefer.

– Lönen är en hygienfaktor. Men det är inte lönen som är den primära drivkraften. Cheferna och medarbetarna drivs av uppgiften. Man brinner för att göra ett angeläget jobb, det överväger, säger Per Svahn.

För fyra år sedan skadade en skandal organisationen som i huvudsak handlade om en kriminell medarbetare men som också kom att handla om den högsta chefens ersättning­ar. Sedan dess har Svenska Röda Korset genomgått en ordentlig omorganisation. Per Svahn vill inte berätta om chefernas lönenivåer, särskilt inte de lägre chefernas. Men han hyser stor tilltro till detta system med löneanalyser som är köpt av företaget Hewitt.

– Det låter kanske som jag målar upp en idealiserad bild, men jag tror verkligen att våra processer fungerar bra, säger Per Svahn. 

Facket är av en annan uppfattning. Där ser man ett stort mått av godtycke i lönesättningen av chefer. klubbordföranden Anders Sjöstrand ger två exempel:

– Två nya chefsled har inrättats: grupp­chefer och teamledare. Där satte man lönen innan man hade bestämt vad tjäns­terna skulle innehålla. Dessutom ändrar man poängsättningen på tjänster utan att facket är involverat.

Tyvärr begär sällan chefer hjälp av facket, förklarar Anders Sjöstrand. I stället tiger de still och tar den lön de får. Han ser att det finns en press att vara lojal mot organisationen i Röda Korset, men det menar han  är inte samma sak som att vara lojal mot ledningen.

– Det känns som cheferna är gisslantagna i dramat mellan ledningen och medarbetarna. Chefer är förstås konflikt­rädda och de löper större risk att bli lönediskriminerade än andra medarbetare.


Thomas Heldmark
brev@kollega.se

Dag Bremberg
dag.bremberg@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Arbetsgivarna: Ovanligt med osakliga löner

Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare diskriminerar kvinnor när lönen sätts, enligt Svenskt Näringsliv. Och direktivet om lönetransparens ger inte mer jämställda löner i Sverige.
David Österberg Publicerad 3 juni 2026, kl 08:42
Stapel med mynt
Kvinnor tjänar visserligen mindre än män, men det beror inte på diskriminering, enligt Svenskt Näringsliv. Direktivet om lönetransparens kommer inte att ge mer jämställda löner, hävdar organisationen. Colourbox

Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Stefan Tell

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

Oförklarad löneskillnad 

  • 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent i Sverige.  
  • Högst var den bland privatanställda tjänstemän, 6,8 procent. 
  • Bland privatanställda arbetare var den 3,9 procent, i kommunerna 0,6 procent, i regionerna 3,3 procent och i staten 2,9 procent. 
  • Varför skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland privatanställda tjänstemän är oklart, enligt Medlingsinstitutet.  

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Löneskillnad kan bero på diskriminering

  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent 2024.
  • Skillnaden beror främst på att kvinnor och män har olika yrken. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
  • Det finns också en skillnad som inte kan förklaras av statistiken. Den kallas oförklarad. För hela arbetsmarknaden är den 4,6 procent. 
  • Den oförklarade skillnaden kan bero på diskriminering, men skulle också kunna bero på annat, exempelvis produktivitet, skicklighet eller något annat som är svårt att visa med statistik. 
Lön

Storleken har betydelse för udda lönemodeller

Två arbetsplatser som tidigare hade annorlunda lönemodeller har övergett dem till förmån för traditionell lönesättning. Det ena på grund av att företaget blev för stort – det andra för att det blev för litet.
Johanna Rovira Publicerad 3 juni 2026, kl 06:00
Faksimil av artikeluppslag med rubriken “Jag sätter din lön om du sätter min” och en kontorsbild i bakgrunden.
Udda lönemodeller överges när organisationer ändrar storlek. Björn Lundén gick från kollegial, anonym lönesättning till chefer när företaget växte. Latinamerikagrupperna lämnade enhetslön när de krympte. Faksimil från Kollega 4-14

På i stort sett alla arbetsplatser går lönesättningen till på samma sätt. Chefen bestämmer hur mycket du får, förhoppningsvis efter ett lönesamtal där du kan lägga fram dina argument till varför du förtjänar en lönehöjning. 

Men det har funnits undantag. För tolv år sedan fick de anställda på utbildningsföretaget Björn Lundén i Näsviken sätta lön på varandra. De fanns överhuvudtaget inga chefer förutom vd:n och ägaren. De anställda fick bestämma vilka arbetskamrater de ville sätta lön på och utifrån vilka kriterier. Allt skedde anonymt. 

– En sak ska man ha klart för sig – det går aldrig att sätta rättvisa löner, men det här är det närmaste man kan komma, sade ägaren Björn Lundén då. 

Majoriteten på företaget höll med honom och uppgav att de var belåtna med lönemodellen. När företaget gjorde en anonym enkätundersökning var det bara två personer av närmare 65 anställda som svarade att de inte var nöjda med sin lön. 

Roligt att sätta lön på andra

– Så länge vi var ett litet företag i Hälsingland fungerade lönesystemet. Det var alla på bollen, roligt men inte särskilt effektivt, säger företagets vd Ulf Bokelund Svensson. 

Han misstänker att det kunde upplevas som ett tvång att behöva tycka till om kollegornas löner när man inte längre har insikt i hur arbetskamraterna jobbar. År 2017 började företaget införa chefer och sedan fem, sex år är det dessa som sätter lönerna. 

En av dem är Erika Sundman, som i dag jobbar som team manager. 

– Jag gillade öppenheten vi hade tidigare, men jag tror nog det fanns delade åsikter om det då också.  I dag har vi ett mer traditionellt sätt att sätta löner på och det finns en tydlighet och en förutsägbarhet som jag gillar och som saknades tidigare. Jag tror dessutom att lönerna blir högre nu, säger hon. 

Från “öppenhet” till lönekartläggning och tydligare roller

Företaget jobbar enligt Erika Sundman mycket med lönekartläggningar och försöker se till att lönerna är marknadsmässiga utifrån respektive roller. 

Både Ulf Bokelund Svensson och Erika Sundman uttrycker, om inte saknad, så ändå ett visst mått av nostalgi över att företaget växt ur sin tidigare lönemodell. 

– Jag känner wow över att ha fått varit med på den här resan. Jag är glad över att ha upplevt det, säger Erika Sundman. 

– Om jag skulle börja om skulle jag göra på samma sätt, det handlar om mina värderingar, säger Ulf Bokelund Svensson, som för tolv år sedan ansåg att öppna löner är en hygienfaktor. 

– Det tycker jag egentligen fortfarande. I och med det nya lönetransparensdirektivet så kommer så kommer man indirekt att få veta vad alla tjänar, säger han. 

Enhetslön av ideologiska skäl – tills organisationen krympte

Medan Björn Lundén övergav sin lönemodell för att företaget växte, lämnade Latinamerikagrupperna sin modell när organisationen krympte. För tolv år sedan hade de 14 anställda enhetslön, alla tjänade exakt lika mycket av ideologiska skäl. Enhetslön minskade risken för ojämlika löner samt stimulerade de anställda att hjälpas åt mer och sträva mot ett gemensamt mål, löd budskapet då. 

– Vi är i en väldigt annorlunda situation i dag än för tolv år sedan, säger Martin Johansson, ordförande i Latinamerikagrupperna. 

– Vi har successivt krympt och har i dag bara två deltidsanställda. Enhetslön funkade inte när organisationen blev så liten. Jag är öppen för att återinföra det om vi växer eftersom vi är en solidaritetsrörelse, men just nu är det inte aktuellt säger han. 

4 olika sätt att sätta lön

  • Chefsatt lön (traditionell modell)
    Lönen sätts av närmaste chef, ofta efter lönesamtal. Modellen dominerar i dag och ger tydliga roller, struktur och förutsägbarhet.
  • Kollegial lönesättning
    Medarbetarna sätter lön på varandra, ibland anonymt och utifrån gemensamt framtagna kriterier. Kan upplevas som rättvist och transparent men kräver stor insyn i kollegornas arbete.
  • Enhetslön
    Alla anställda har samma lön, oavsett roll eller erfarenhet. Ofta ideologiskt motiverad modell som betonar solidaritet och gemensamma mål.
  • Lönetrappa

    Lön sätts efter antal anställningår. Lönen höjs med förutbestämda tidintervaller ( till exempel efter ett halvår, ett år, två år i yrket/på företaget.   Man vet exakt vad man kan förvänta sig och när. 

Lön

Fast lön, timlön och provision – så skiljer sig lönerna åt

Lön för mödan är den trevligaste komponenten i arbetslivet. Men det vimlar av olika slags löner. Här är en liten översikt som kan ge dig en hint om skillnader och likheter mellan lönetyper.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2026, kl 09:00
Svenska sedlar och mynt på ett bord. Bilden illustrerar en artikel om olika löneformer och ersättningar i arbetslivet.
Lön kan betalas ut på flera sätt i arbetslivet – som fast lön, timlön, provision eller rörlig lön. Kollega reder ut vad de vanligaste löneformerna betyder och var fallgroparna finns. Foto: Martina Holmberg/TT.

Fast lön, timlön eller provision? Här reder Kollega ut vanliga löneformer, vad de betyder och var fallgroparna finns – från hybridlön till arvode.

 

Fast lön

Den där ofta alldeles för snålt tilltagna summa de flesta anställda får en gång i månaden runt den 25:e som kompensation för sitt slit och släp. Att det är just den 25:e är inte reglerat i lag, men har blivit en norm. Om 25:e infaller på en helgdag kommer lönen oftast sista bankdagen före. 

Timlön

Precis vad det låter som. Lön per timme du de facto befinner dig på jobbet, oavsett om du arbetar eller maskar.  

Ackordlön 

Ersättning per producerad mängd. Lönen varierar beroende på hur snabbt du gör jobbet, inte hur länge du är där. Är du anlitad för att exempelvis böja ut gem får du en slant för varje gem du böjt ut oavsett hur fort eller långsamt du gör det. 

Provisionslön 

En ersättning som baseras på värdet av det du säljer. Vanligtvis en i förväg uppgjord procent av försäljningssumman – säljer du fem lådor gem får du således högre provision än om du bara säljer fyra. 

Rörlig lön 

Löner som innehåller lite av varje. Normalt både en fast låg grundlön, som du får oavsett om du säljer något eller inte, och provision på det du säljer därutöver. 

Hybridlön/bruttolön

En slags hybrid mellan att vara anställd och att vara egen företagare som börjat dyka upp i arbetslivet. Du får en stor hög pengar, men måste själv betala allt som ingår i en vanlig anställning, till exempel dator, arbetsgivaravgifter, pension, semesterlön, kurser och sjukförsäkring. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld. 

Arvode 

En klumpsumma för utfört arbete eller tjänst av någon som inte är anställd hos den som står för notan. Arvodet inkluderar inte sociala förmåner, semester, pension etc. och kan vara fast eller timbaserat, men även utgöra en procentandel av något. 

Semesterlön

Den något högre lön du får under den intjänade semestern, tack vare semestertillägget. Semesterlön ska inte förväxlas med den semesterersättning som du får när du slutar på företaget.  

Föräldralön 

En extraslant du får från din arbetsgivare, om det finns kollektivavtal eller annat avtal, när du är ledig från jobbet för att ta hand om dina späda arvingar. Det är en summa utöver Försäkringskassans föräldrapenning. 

Minimilön

Den lägsta lön en arbetsgivare kommer undan med utan att bryta lagen. Finns i flertalet länder i EU men inte i Sverige, Danmark, Finland, Italien och Österrike. Däremot finns i Sverige vissa kollektivavtalade lägstalöner som i praktiken fungerar som minimilöner

Uppsägningslön 

Den lön du har laglig rätt till under din uppsägningstid (som kan variera beroende på ålder och anställningstid), oavsett om du jobbar under uppsägningstiden eller gör något annat. Du behöver dock stå till arbetsgivarens förfogande om inget annat har dryftats. 

Medborgarlön 

Kallas ibland basinkomst, och står för ett system där staten betalar dig en sudd för att du finns, utan att du behöver lyfta ett finger. Syftet är att minska fattigdom och ohälsa och har testats i olika former runt om i världen.