Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Är du värd din lön?

Niklas Hallstedt Publicerad
Jonas Eriksson
El Mahdi Bouchta, civilingenjör från Södertälje. Jonas Eriksson

Magnus Lagerberg, grund­skollärare 4-9, Stockholm:
- Absolut. Jag arbetar 55 timmar i veckan, så mycket tid måste jag lägga ned för att känna mig nöjd med min arbetsinsats. Jag har under snittet bland NO-lärarna på min skola, det gör mig jättebesviken. Det stora problemet är att man måste byta skola och helst kommun om man vill göra lönekarriär. Gör man det kan man trissa upp sin lön ganska mycket.

- På 1980-talet hade lärarna löner i nivå med civilingenjörer, men nu skiljer det 10 00015 000. Höjdes våra löner rejält, tror jag att många fler skulle överväga att bli lärare. Vi har ett fantastiskt roligt och ansvarsfullt arbete.”

Jessica Andersson, försäljare på Systembolaget, Hörby:
- Ja, det är klart. Jag jobbar 30 timmar i veckan. Det passar mig eftersom jag har små barn. Men hade jag inte haft en man som jobbade heltid hade det inte gått. Det känns som om Systembolaget utnyttjar vår lojalitet och att vi trivs så bra med jobbet.

- Lönerna har inte alls utvecklats i takt med våra ansvarsområden. Vi tjänar inte mycket mer än de som är anställda för ren kassatjänst i till exempel en mataffär. På Systembolaget har vi ett mycket större samhällsansvar. Vi ska kunna allting om sortimentet, sköta legitimationskontrollen och vi har väldigt hög ambitionsnivå när det gäller kundmöte. Det är inte bara att sitta i kassan eller packa upp varor, här måste man vara på hugget hela tiden. Ska vi förmedla ett kundmöte utan motstycke ska vi också få betalt för det!

Joel Fritz, sjuksköterska, Norrtälje:
- Ja, det är jag. Givetvis strävar man efter att få mer, vilket inte är så lätt. Vi sjuksköterskor borde ha högre lön. Vi har en treårig högskoleutbildning, vi jobbar med att rädda liv, vi är där för patienterna hela tiden och det är ofta vi som upptäcker de första symtomen om det händer någonting.

- Det är svårt att sätta en siffra på hur mycket lönen borde höjas, men jag tycker att gapet till läkarnas löner är för stort. Det gäller att hitta en löne­utveckling som fungerar. En rimlig ingångslön borde ligga på minst 25 000, men även om den höjs känns det som om att står still när man väl jobbar. För att få upp lönen i dag måste man byta arbetsgivare.”

El Madhi Bouchta, civil­ingenjör, Södertälje:
- Ja. Jag tycker att jag borde ha högre lön. Tittar man på statistiken för ingenjörslönerna i Stockholms län så ligger vi på Scania mycket lägre.

- Jag jobbar med motorprovningen och tar fram nya produkter. Det är forskning och utveckling, komplexiteten i det vi gör är enorm. Det går inte att komma hit direkt från skolan och börja prestera. Det krävs en hel del erfarenhet för att börja leverera data som kan ligga till grund för stora investeringar, det är flera miljarder vi pratar om. Dess­utom jobbar vi under tidspress, det är leverans på bestämda datum, det är upp till mig att klia mig i huvudet och hitta lösningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet