Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Är du värd din lön?

Niklas Hallstedt Publicerad
Jonas Eriksson
El Mahdi Bouchta, civilingenjör från Södertälje. Jonas Eriksson

Magnus Lagerberg, grund­skollärare 4-9, Stockholm:
- Absolut. Jag arbetar 55 timmar i veckan, så mycket tid måste jag lägga ned för att känna mig nöjd med min arbetsinsats. Jag har under snittet bland NO-lärarna på min skola, det gör mig jättebesviken. Det stora problemet är att man måste byta skola och helst kommun om man vill göra lönekarriär. Gör man det kan man trissa upp sin lön ganska mycket.

- På 1980-talet hade lärarna löner i nivå med civilingenjörer, men nu skiljer det 10 00015 000. Höjdes våra löner rejält, tror jag att många fler skulle överväga att bli lärare. Vi har ett fantastiskt roligt och ansvarsfullt arbete.”

Jessica Andersson, försäljare på Systembolaget, Hörby:
- Ja, det är klart. Jag jobbar 30 timmar i veckan. Det passar mig eftersom jag har små barn. Men hade jag inte haft en man som jobbade heltid hade det inte gått. Det känns som om Systembolaget utnyttjar vår lojalitet och att vi trivs så bra med jobbet.

- Lönerna har inte alls utvecklats i takt med våra ansvarsområden. Vi tjänar inte mycket mer än de som är anställda för ren kassatjänst i till exempel en mataffär. På Systembolaget har vi ett mycket större samhällsansvar. Vi ska kunna allting om sortimentet, sköta legitimationskontrollen och vi har väldigt hög ambitionsnivå när det gäller kundmöte. Det är inte bara att sitta i kassan eller packa upp varor, här måste man vara på hugget hela tiden. Ska vi förmedla ett kundmöte utan motstycke ska vi också få betalt för det!

Joel Fritz, sjuksköterska, Norrtälje:
- Ja, det är jag. Givetvis strävar man efter att få mer, vilket inte är så lätt. Vi sjuksköterskor borde ha högre lön. Vi har en treårig högskoleutbildning, vi jobbar med att rädda liv, vi är där för patienterna hela tiden och det är ofta vi som upptäcker de första symtomen om det händer någonting.

- Det är svårt att sätta en siffra på hur mycket lönen borde höjas, men jag tycker att gapet till läkarnas löner är för stort. Det gäller att hitta en löne­utveckling som fungerar. En rimlig ingångslön borde ligga på minst 25 000, men även om den höjs känns det som om att står still när man väl jobbar. För att få upp lönen i dag måste man byta arbetsgivare.”

El Madhi Bouchta, civil­ingenjör, Södertälje:
- Ja. Jag tycker att jag borde ha högre lön. Tittar man på statistiken för ingenjörslönerna i Stockholms län så ligger vi på Scania mycket lägre.

- Jag jobbar med motorprovningen och tar fram nya produkter. Det är forskning och utveckling, komplexiteten i det vi gör är enorm. Det går inte att komma hit direkt från skolan och börja prestera. Det krävs en hel del erfarenhet för att börja leverera data som kan ligga till grund för stora investeringar, det är flera miljarder vi pratar om. Dess­utom jobbar vi under tidspress, det är leverans på bestämda datum, det är upp till mig att klia mig i huvudet och hitta lösningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Arbetsgivarna: Ovanligt med osakliga löner

Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare diskriminerar kvinnor när lönen sätts, enligt Svenskt Näringsliv. Och direktivet om lönetransparens ger inte mer jämställda löner i Sverige.
David Österberg Publicerad 3 juni 2026, kl 08:42
Stapel med mynt
Kvinnor tjänar visserligen mindre än män, men det beror inte på diskriminering, enligt Svenskt Näringsliv. Direktivet om lönetransparens kommer inte att ge mer jämställda löner, hävdar organisationen. Colourbox

Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Stefan Tell

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

Oförklarad löneskillnad 

  • 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent i Sverige.  
  • Högst var den bland privatanställda tjänstemän, 6,8 procent. 
  • Bland privatanställda arbetare var den 3,9 procent, i kommunerna 0,6 procent, i regionerna 3,3 procent och i staten 2,9 procent. 
  • Varför skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland privatanställda tjänstemän är oklart, enligt Medlingsinstitutet.  

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Löneskillnad kan bero på diskriminering

  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent 2024.
  • Skillnaden beror främst på att kvinnor och män har olika yrken. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
  • Det finns också en skillnad som inte kan förklaras av statistiken. Den kallas oförklarad. För hela arbetsmarknaden är den 4,6 procent. 
  • Den oförklarade skillnaden kan bero på diskriminering, men skulle också kunna bero på annat, exempelvis produktivitet, skicklighet eller något annat som är svårt att visa med statistik. 
Lön

Storleken har betydelse för udda lönemodeller

Två arbetsplatser som tidigare hade annorlunda lönemodeller har övergett dem till förmån för traditionell lönesättning. Det ena på grund av att företaget blev för stort – det andra för att det blev för litet.
Johanna Rovira Publicerad 3 juni 2026, kl 06:00
Faksimil av artikeluppslag med rubriken “Jag sätter din lön om du sätter min” och en kontorsbild i bakgrunden.
Udda lönemodeller överges när organisationer ändrar storlek. Björn Lundén gick från kollegial, anonym lönesättning till chefer när företaget växte. Latinamerikagrupperna lämnade enhetslön när de krympte. Faksimil från Kollega 4-14

På i stort sett alla arbetsplatser går lönesättningen till på samma sätt. Chefen bestämmer hur mycket du får, förhoppningsvis efter ett lönesamtal där du kan lägga fram dina argument till varför du förtjänar en lönehöjning. 

Men det har funnits undantag. För tolv år sedan fick de anställda på utbildningsföretaget Björn Lundén i Näsviken sätta lön på varandra. De fanns överhuvudtaget inga chefer förutom vd:n och ägaren. De anställda fick bestämma vilka arbetskamrater de ville sätta lön på och utifrån vilka kriterier. Allt skedde anonymt. 

– En sak ska man ha klart för sig – det går aldrig att sätta rättvisa löner, men det här är det närmaste man kan komma, sade ägaren Björn Lundén då. 

Majoriteten på företaget höll med honom och uppgav att de var belåtna med lönemodellen. När företaget gjorde en anonym enkätundersökning var det bara två personer av närmare 65 anställda som svarade att de inte var nöjda med sin lön. 

Roligt att sätta lön på andra

– Så länge vi var ett litet företag i Hälsingland fungerade lönesystemet. Det var alla på bollen, roligt men inte särskilt effektivt, säger företagets vd Ulf Bokelund Svensson. 

Han misstänker att det kunde upplevas som ett tvång att behöva tycka till om kollegornas löner när man inte längre har insikt i hur arbetskamraterna jobbar. År 2017 började företaget införa chefer och sedan fem, sex år är det dessa som sätter lönerna. 

En av dem är Erika Sundman, som i dag jobbar som team manager. 

– Jag gillade öppenheten vi hade tidigare, men jag tror nog det fanns delade åsikter om det då också.  I dag har vi ett mer traditionellt sätt att sätta löner på och det finns en tydlighet och en förutsägbarhet som jag gillar och som saknades tidigare. Jag tror dessutom att lönerna blir högre nu, säger hon. 

Från “öppenhet” till lönekartläggning och tydligare roller

Företaget jobbar enligt Erika Sundman mycket med lönekartläggningar och försöker se till att lönerna är marknadsmässiga utifrån respektive roller. 

Både Ulf Bokelund Svensson och Erika Sundman uttrycker, om inte saknad, så ändå ett visst mått av nostalgi över att företaget växt ur sin tidigare lönemodell. 

– Jag känner wow över att ha fått varit med på den här resan. Jag är glad över att ha upplevt det, säger Erika Sundman. 

– Om jag skulle börja om skulle jag göra på samma sätt, det handlar om mina värderingar, säger Ulf Bokelund Svensson, som för tolv år sedan ansåg att öppna löner är en hygienfaktor. 

– Det tycker jag egentligen fortfarande. I och med det nya lönetransparensdirektivet så kommer så kommer man indirekt att få veta vad alla tjänar, säger han. 

Enhetslön av ideologiska skäl – tills organisationen krympte

Medan Björn Lundén övergav sin lönemodell för att företaget växte, lämnade Latinamerikagrupperna sin modell när organisationen krympte. För tolv år sedan hade de 14 anställda enhetslön, alla tjänade exakt lika mycket av ideologiska skäl. Enhetslön minskade risken för ojämlika löner samt stimulerade de anställda att hjälpas åt mer och sträva mot ett gemensamt mål, löd budskapet då. 

– Vi är i en väldigt annorlunda situation i dag än för tolv år sedan, säger Martin Johansson, ordförande i Latinamerikagrupperna. 

– Vi har successivt krympt och har i dag bara två deltidsanställda. Enhetslön funkade inte när organisationen blev så liten. Jag är öppen för att återinföra det om vi växer eftersom vi är en solidaritetsrörelse, men just nu är det inte aktuellt säger han. 

4 olika sätt att sätta lön

  • Chefsatt lön (traditionell modell)
    Lönen sätts av närmaste chef, ofta efter lönesamtal. Modellen dominerar i dag och ger tydliga roller, struktur och förutsägbarhet.
  • Kollegial lönesättning
    Medarbetarna sätter lön på varandra, ibland anonymt och utifrån gemensamt framtagna kriterier. Kan upplevas som rättvist och transparent men kräver stor insyn i kollegornas arbete.
  • Enhetslön
    Alla anställda har samma lön, oavsett roll eller erfarenhet. Ofta ideologiskt motiverad modell som betonar solidaritet och gemensamma mål.
  • Lönetrappa

    Lön sätts efter antal anställningår. Lönen höjs med förutbestämda tidintervaller ( till exempel efter ett halvår, ett år, två år i yrket/på företaget.   Man vet exakt vad man kan förvänta sig och när.