Hoppa till huvudinnehåll
Lön

5 fällor med bonus

Bonusen är så klart ett välkommet tillskott i plånboken. Men det finns falluckor som man bör vara medveten om för att extrapengarna inte ska bli en bonusfälla.
Niklas Hallstedt Publicerad
En femkrona balanserar på en stapel med mynt av annan valör.
Hellre lön än bonus om Unionen får välja. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Gärna bonus, men först och främst en bra grundlön. Och ska det finnas en bonus ska alla omfattas. Ungefär så kan man sammanfatta Unionens syn på bonusar och vinstdelningssystem. Med bonusen följer ett betydligt större osäkerhetsmoment än med den fasta lönen.

1. Bonusen är inte reglerad i kollektivavtal utan oftast en ensidig utfästelse från arbetsgivaren. Det innebär att villkoren för den kan förändras eller att den kan dras in. Den är i regel beroende av lönsamheten. Därmed finns en risk att arbetsgivaren försöker få ned siffrorna genom bokslutsdispositioner, exempelvis flytta vinst till andra bolag.

2. Att byta jobb kan straffa sig. Ibland betalas inte bonusen ut till den som slutar före ett visst datum.

3. Villkoren för att få bonus kan vara snåriga och svårtolkade. Målen för att få maximal bonus kan vara så högt ställda att ingen når dem.

4. Det händer att arbetsgivare avsiktligt blandar samman provision med bonus för att minska sina kostnader. Enligt semesterlagen ska all lön som betalas ut till en anställd ge semesterlön, men i praktiken är det många företag som inte betalar semesterlön på bonusen.

5. Den som är chef kan ha en bonus som är baserad enhetens resultat. För den chef som måste anställa personal för att klara en slimmad verksamhet kan det innebära att bonusen försvinner.

Jobbar man på företag med kollektivavtal och tjänstepensionen ITP görs pensionsavsättningar även för bonusinkomster. Det görs nästan aldrig på företag med andra pensionslösningar.

Vad är bonus?

Bonus betalas ut en eller två gånger per år och är kopplat till företagets resultat. Provision betalas därmed ut betydligt oftare och är diskret kopplad till din egen eller arbetsgruppens resultat.

Några grupper som ofta har bonus och/eller provisonslön är säljare, butikschefer, konsulter, servicerådgivare och servicetekniker.

TIPS!

Blir du erbjuden ett jobb där det finns ett bonussystem är det bra att kolla vad de som redan jobbar där verkligen får ut. Det händer att arbetsgivare säger att man kan tjäna 70 000 kronor i månaden, medan de anställda i verkligheten får slita hårt för att komma upp i 30 000 kronor.

Ett annat tips är att kolla personalomsättningen. Är det många som jobbar en kort tid och sedan lämnar kan det vara ett varningstecken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.