Ofta blir det på sin höjd en notis. 

Andra fall, som den stora olyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg för över två år sedan, får mer uppmärksamhet. 

Bygghissen som störtade 30 meter mot marken orsakade fem arbetares död. 

Vd åtalas för hissolycka

Tre personer står nu åtalade – en vd och två hissmontörer. 

Vd:n åtalas för att han enligt åklagaren har ett personligt ansvar. Rättegång väntas senare i vår.

Enligt Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, lägger arbetsmiljölagen i huvudsak ansvaret på arbetsgivaren. 

Och som chef har man ofta den rollen. 

Har chefen alltid arbetsmiljöansvar? 

– Det beror på. Arbetsgivaren är ofta ett företag och då kan företaget behöva ha en intern fördelning av ansvaret för olika arbetsmiljöfrågor.

Enligt Jörgen Lindberg är utgångspunkten att ansvar för säkerhet ligger på företagets högsta ledning, som styrelse och vd:n i ett aktiebolag. 

Ska ansvaret delegeras ner i organisationen ska det i regel dokumenteras. 

–  I princip är det upp till varje företag att organisera hur arbetsmiljöarbetet fördelas mellan chefer. Men för att ett sådant delegerande ska accepteras av rättssystemet krävs att den uppfyller vissa grundläggande krav.

Som att det måste finnas ett verkligt behov av att ansvaret ligger på en lägre nivå. 

Och att den som tar emot ansvaret ska ges ekonomiska förutsättningar att självständigt kunna hantera det. 

Enligt Jörgen Lindberg finns dessa krav för att motverka friskrivningar – att chefer på högre nivå slentrianmässigt skriver bort eget ansvar. 

– Det innebär att en åklagare eller domstol alltid prövar om en ansvarsdelegation kan godtas utifrån de rättsliga kraven. Om den inte gör det så ligger ansvaret på den som har delegerat. 

Kan jag som chef få fängelse? 

– Straffskalorna för arbetsmiljöbrott innefattar fängelse. Men olika mekanismer i tillämpningen utesluter nästan att det blir fängelsestraff. I praktiken aktualiseras fängelsestraff endast i samband med dödsolyckor och då utdöms i regel villkorlig dom i stället. 

Gäller ansvaret även för inhyrda? 

– Absolut. De står under arbetsledning av företaget som hyr in dem. Inhyraren ansvarar för de skyddsåtgärder som krävs.

Vad ska jag tänka på för att ingen ska dö på jobbet? 

– Omöjligt att svara generellt på. Olika verksamheter, olika skyddsbehov. Men som ansvarig chef behöver man veta vilka krav som gäller och behövs, och implementera dem. Det är en god idé att skapa en miljö där anställda känner att det är okej att signalera om något inte känns säkert.

Hur kommer det sig att du sökte till Vasaloppsutmaningen?

– Jag upplevde att jag inte var så bra tränad som jag skulle vilja vara och att jag inte alltid var den bästa versionen av mig själv, till exempel lite lättretlig. Att träna tillsammans med andra chefer kunde bli en knuff att ta tag i min hälsa. En annan del är att jag länge varit sugen på att åka Vasaloppet, för mig är det mer än bara ett lopp – det är en fin del av svensk kultur.

Vad har du för tidigare erfarenhet av längdskidor?

– Jag brukar åka lite med barnen någon gång per år. Vi bor precis vid skogen och har skidspår utanför tomten och ett elljusspår fem minuter bort. När det gäller träningsförutsättningarna har jag inget att skylla på. Alla sätt att vistas i naturen har sin charm, men att få känna knastret från snön och susa genom vinterlandskapet på skidor, det är något helt otroligt.

Vad har utmaningen gett dig som ledare?

– Det har varit fantastiskt att få dela erfarenheter med de andra deltagarna. Vi har insett att oavsett bakgrund och mandat brottas vi med samma utmaningar som ledare. Det har blivit början på en vänskap och redan nu är det tal om andra lopp.

– Upplägget har varit jättebra. Vi har fått råd från Vasaloppets experter kring träning och teknik och träffat en ledarskapscoach. En mental coach har pratat om hur man bibehåller motivationen i träningen och under loppets nio mil – för det är en tuff uppgift.

Är det viktigt för dig som chef att föregå med gott exempel och ha en bra hälsa?

– Onekligen ja. Dessvärre har jag inte kunnat vara den goda förebild för medarbetarna som jag önskat. Det har känts lite konstigt att prata om vikten av en god hälsa när jag själv inte haft det. Mitt mål har varit att hitta ett lugn i min träning, jag försöker förmedla till medarbetarna att man klarar mer än vad man tror.

Du skulle ha stått på startlinjen i Sälen. Nu blir det inte så – vad har hänt?
–  Jag åkte på en rejäl förkylning i helgen, fick feber och har känt mig orkeslös, som om någon dragit ur kontakten. Jag hoppades in i det sista att det skulle vända men det gick inte.

Hur känns det att loppet inte blir av efter all träning?

– Jag skäms faktiskt lite, för alla jag känner vet om att jag skulle åka. Det finns en liten envis röst som säger att jag borde ha orkat ändå, men kroppen är inte förhandlingsbar. Det är surt för jag är i bättre form än på många år och kände att jag inte bara skulle klara genomföra hela loppet utan även få en hyfsad tid.

Satsar du på Vasaloppet 2027 nu?

– Definitivt. Målet får vänta. Jag och min fru har redan bestämt att vi kommer att köra tillsammans nästa år. Jag har fått ökat självförtroende kring träningen och funderar faktiskt på att göra en svenska klassiker framöver. Det vore dumt att inte hålla i träningen framöver.

– Den här utmaningen har gett mig så mycket på många vis. Förutom alla fanatiska möten med de andra cheferna har jag hittat tillbaka till goda vanor, till rytmen i träningen, till sömnen, maten och disciplinen som långsamt bygger styrka. Jag är stolt och tacksam över stödet från alla involverade i det här projektet.

Jenny Åberg fick sitt första chefsjobb redan som 19-åring. Då insåg hon vikten av att vara rätt klädd för sitt jobb.

– När jag hade på mig en kavaj och vit skjorta fick jag mer pondus och bemöttes på ett annat sätt än mina jämnåriga arbetskamrater som var mer ledigt klädda. Det blev tydligt att min propra klädsel signalerade kompetens och förtroende, säger hon.

Den insikten har Jenny Åberg sedan burit med sig genom sina 20 år som chef i ett flertal globala företag och plats i ledningsgrupper världen över. Och hon har kommit fram till universalplagget som alltid fungerar – både för män och kvinnor:

– En snygg kavaj är garderobens stöttepelare. Vill du sedan snabbt klä ned dig och känna dig lite ledigare är det ju bara att ta av den, konstaterar hon.

Kläder som ledarskap – därför spelar chefens stil roll

I affärssammanhang har Jenny Åberg varit noga med att leva efter det gamla talesättet ”som man är klädd blir man hädd” och med andra ord förstått att vi sekundsnabbt blir bedömda och bemötta efter vår klädsel. Ändå har det ibland blivit klädmissar.

– Jag har svettats i konstiga material, dragit i en tröja som varit för kort och stått framför spegeln och känt mig fel. Men ibland även känt mig helrätt. Utan att riktigt ha fattat varför.

Efter en omorganisation för nio år sedan stod Jenny Åberg utan jobb. Hon beslöt att sadla om och skaffa sig den kunskap som hon själv saknat i chefsrollen. Hon utbildade sig till kläd- och hårstylist samt till makeupartist.

I dag driver hon det Malmöbaserade företaget Proper Style By J, som nischat in sig på att hjälpa människor i ledande position att klä sig för arbetslivet. Och inte minst att förstå vad vi egentligen kommunicerar med vår klädsel.

– Kläder är ett tyst och kodat språk som du själv och andra intuitivt uppfattar.

Modehistorikern Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, är inne på samma tanke.

– Vare sig vi vill det eller inte sänder vår klädsel ut signaler både om oss själva och företaget vi representerar. Som chef är det viktigt att vara i samklang med hur företaget vill profilera sig, säger hon.

Från auktoritet till närhet – så påverkar klädseln ditt ledarskap

Emma Severinsson menar att kläder även är ett sätt att markera distans eller närhet till medarbetarna.

– Klädseln antyder även vilket ledarskap du vill förmedla. Historiskt sett har en korrekt och stramt klädd chef signalerat ”jag bestämmer”. Det vill säga makt och avstånd till sina underordnade, säger Emma Severinsson.

Numera är klädkoderna, liksom ledarskapet, mer varierat och komplext. Exempelvis är klädseln på en kreativ reklambyrå mer ledig jämfört med ett konservativt företag, som en bank.

– Sedan gammalt finns det även en utbredd föreställning om att en strikt klädsel gör oss mer disciplinerade. Något som i sin tur är kopplat till en ökad prestation. Det synsättet finns fortfarande kvar, säger Emma Severinsson.

Kavajen som maktsymbol – ett plagg som fungerar överallt

Jenny Åberg ser även en stark koppling mellan kläder och självförtroende.

– När du känner dig rätt klädd för ditt arbete blir du också säkrare. Det gör också att du kan leverera mer, menar hon.

Grundregeln för en chef är att hellre vara uppklädd än nedklädd, enligt Jenny Åberg.

– Men det handlar inte om att flasha dyra märken. Dyrt är inte per automatik snyggt. Loggor för exklusiva märken kan dessutom skapa onödig distans och verka skrytigt. En välsittande kavaj från någon av kedjorna fungerar ofta utmärkt, påpekar hon.

I stället är snitt, form och färg avgörande. Och viktigast av allt är att anpassa sin klädsel till olika tillfällen.

När powerkostymen blir fel – och när den behövs

– När du ska ha ett medarbetarsamtal och vill signalera medkänsla och värme kan det vara idé att klä dig avslappnat i mjukare snitt och varmare färger än på ett ledningsmöte med de högsta cheferna. Då är det ofta läge att ta fram en powerkostym, som signalerar framåtanda och beslutsamhet, säger Jenny Åberg.

Tricket för att kunna vara rätt klädd vid varje tillfälle är att bygga upp en så kallad kapselgarderob, med ett fåtal utvalda favoritplagg.

– En bra utgångspunkt är att ha 35 olika plagg som sedan kan kombineras i 100 olika outfits. Det skapar en enkel klädvardag som sparar mycket tid. Det hjälper även den som inte är klädintresserad.

Jenny Åberg framhåller att du som chef även sätter standarden för hur dina medarbetare ska klä sig.

– Min övertygelse är att kläder påverkar både dig själv och andra. Ofta mycket mer än vi tror.

Text: Gertrud Dahlberg