Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Skistars HR-chef rekryterar tusentals per säsong

Varje säsong anställs tusentals personer i fjällen. Skistars HR-direktör Camilla Sundqvist har en strategi för att locka rätt medarbetare – och få dem att stanna.
Anita Täpp Publicerad
Camilla Sundqvist i skidlift (till vänster), flagga med Skistars logga (till höger).
Camilla Sundqvist gillar snowboard och god mat. Foto: Privat, Lars Pehrson/SvD/TT

Hur är det att anställa tusentals personer varje säsong?
– I år söker vi personer till ett 40-tal olika befattningar, allt från försäljning och städ till kockar och liftvärdar. Men även om vi får flera tusen ansökningar så vet vi inte vilka kompetenser de har, eller om de vi rekryterar kommer att ta jobbet. Vi behöver också snabbt lyckas med den viktiga introduktionsfasen, så att alla gruppteam blir bra på service och bemötande, samtidigt som alla känner sig trygga och får rätt förutsättningar.

Hur går rekryteringen till?
– Vi kör digitala gruppintervjuer med cirka tio nya sökande åt gången med intervjuare som har bäst kunskap om vilken kompetens och vilka personligheter som behövs i våra team.

Vilken roll har du i det här?
– Under säsongen är jag sällan på kontoret i Stockholm utan reser runt och coachar dem som rekryterar och utbildar på våra destinationer.

Hur undviker ni felrekryteringar, så att ni inte får personal som mest vill åka skidor och festa?
– Det är inget stort problem. Vi är väldigt tydliga, både vid rekryteringen och introduktionsfasen, med vilka förväntningar vi har. De flesta vill verkligen göra ett gott jobb, vilket också förstärks av den starka gemenskap som blir i teamen. Då vill man inte heller svika kollegorna.

En följd av pandemin är att det nu råder stor brist på kockar och annan kvalificerad personal. Hur lyckas ni ändå rekrytera dessa?
– En högre lön kan vara viktigt. Många frågar också om tjänstepension och andra förmåner. Men viktigt är nu snarare att vi kan erbjuda ett bra boendepaket, så att man kan flytta till fjällvärlden. Och att vi då också möjliggör att ens partner och barn kan få jobb och gå i skolan. Nu när fler turister kommer året runt kan vi erbjuda fler en tillsvidareanställning. Vi har länge fokuserat på att få våra säsongsarbetare att trivas så bra att de vill komma tillbaka. Därför behöver vi nu bara nyrekrytera en tredjedel nya medarbetare.

Finns det även fördelar med nya säsongsanställda varje år?
– Ja, det är ett väldigt bra sätt att få in olikheter i våra team, allt från tidigare erfarenheter till personliga egenskaper och bakgrund.

Camilla Sundqvist

Gör: HR-direktör på Skistar.

Ålder: 39 år.

Bakgrund: Reseledare i utlandet, liftvärd, projektledare, olika ledarroller inom försäljning, hotell och restaurang samt på HR-området.

Gör helst själv i fjällen: Åker snowboard och njuter av olika matupplevelser

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

”I klacken är vi alla lika”

Han har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Daniel Liljegren älskar gemenskapen i klacken – trots att matchen mest ger honom ångest.
Carolina Högling Publicerad 5 september 2025, kl 06:01
Daniel Liljegren har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Läs om hans passion för klacken, gemenskapen och fotbollsångesten.
Daniel Liljegren går på alla matcher tillsammans med sin fru Sofi och står i klacken på både fotboll och hockey. Foto: Carolina Byrmo

Varifrån kommer djurgårdsintresset?

– Min pappa är inbiten AIK:are och jag tror att det kommer därifrån: eftersom han höll på AIK kunde inte jag göra det. När jag väl hade börjat kolla på Djurgården gick det inte att byta.

Varför står du i klacken?

– Det är där man står. Sport tittar man på stående. Man sjunger och bidrar. Att sitta ned är inte jättekul.

För den som inte är så fotbollsintresserad – vad är grejen?

– Det är bara en livslång kärlek – i med- och motgång. Spelare och tränare byts ut, men kärleken till klubben består. Jag kan inte förklara det. Det är Djurgården som är själen.

Daniel Liljegren
Foto: Carolina Byrmo

Är det alltid roligt att kolla på Djurgården?

– Att kolla på fotboll är nästan aldrig roligt. Det är väldigt ångestladdat. Det är först när vi leder med 5–0 och det är tio minuter kvar, då är det roligt. Annars är det mest jobbigt. Hur ska det gå? Varför är vi så dåliga? Varför är vi så bra? Kommer det vända snart? Man lider sig igenom det.

Vad är det som får dig att fortsätta gå på matcher när det är så ångestladdat?

– Det är viktigt på riktigt hur det går för det här fotbollslaget, så man behöver fortsätta titta. Det är kanske lite av ett självskadebeteende. Det är också ett sätt att stänga av sådant som man går och grubblar på: arbete, problem med familj och omvärlden. Klacken är en plats där alla är lika, ingen är mer viktig än någon annan. Det finns inga chefer eller medarbetare på en läktare, alla är bara där och bidrar med sitt.

Har ditt supporterskap påverkat dig som chef?

– Både ja och nej. Det finns en oerhörd rivalitet mellan Stockholmsklubbarna. Samtidigt ska vår arbetsplats vara inkluderande och trygg och jag som chef kan inte håna mina medarbetares lag på samma sätt som jag tillåter dem att håna mitt. Den biten får jag tona ned ganska mycket.

– Mitt chefskap påverkar mig när jag är på läktaren. Som chef handlar det mycket om att sätta standarden och föregå med gott exempel. Jag är bland de äldre på läktaren och då får man ibland förklara för folk att vissa beteenden och uttryck inte är okej. I och med att jag har varit chef i många år är det en naturlig del av mig.

Hade du kunnat anställa en AIK:are?

– Absolut. Det är 100 procent meritbaserat. Men jag brukar fråga slutkandidaterna vilket lag de håller på. Bara för att det är lite roligt. 

Daniel Liljegren

Gör: Affärschef för underhåll på Strukton Rail, en järnvägsentreprenör som bygger och underhåller spårsystem.

Ålder: 48.

Bor: Stockholm.

Familj: Fru, två barn och hund.

Bästa djurgårdsminne: Apoel (cypriotisk fotbollsklubb) hemma 2022. Helt fantastisk match. Stämningen var elektrisk på hela arenan. Det var fullsatt och alla stod upp.