Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så vänder du motvinden

Vad har en röd strumpa i vittvätten att göra med komplicerat ledarskap? Svar: en hel del. Det menar organisationskonsulten Kerstin Ljungström, som utvecklat en modell för att vända motgång till framgång.
Publicerad
Att vara chef är mycket mer komplext i dag än förr. Bland annat på grund av ständiga omorganisationer och krav på snabba resultat. Illustration: Annika Huett

Personalen är samlad till det obligatoriska veckomötet. Du berättar om mål och strategier. Peppar och förklarar, ber om synpunkter och öppnar för en diskussion. Men ingen säger något. Det råder en obekväm, snudd på fientlig tystnad.

Känner du igen dig i situationen ovan? Då är du inte ensam. Många chefer upplever att de ofta stretar med ett komplicerat ledarskap.

En förklaring är att samtidens krav på föränderlighet, effektivitet och snabba omställningar pressar och stressar både chefer och medarbetare. Vilket i sin tur gör att även ledarskapet blir allt mer komplext.

– Många människor i dagens arbetsliv är förändringströtta och förstår inte vitsen med ständiga omorganisationer. Allt sker numera i en rasande hastighet. Tidigare talade man om tre år för ett förändringsarbete. Nu får en chef kanske tre månader på sig, säger Kerstin Ljungström, utvecklingskonsult med inriktning på bland annat konflikter på arbetsplatser.

Förr kunde en förändring få ta tre år – nu får en chef tre månader på sig

Dessutom, menar hon, sitter ägarna till företaget eller organisationen många gånger långt bort, kanske till och med i ett annat land.

– Hastigheten, distansen och de högt ställda ekonomiska målen ställer väldigt höga krav på ledarskapet, säger Kerstin Ljungström.

Hon framhåller att den viktigaste förutsättningen för att klara av dagens ledarskap är att ”vara förankrad i sin egen bottenplatta”. Det vill säga att veta vad du själv står för och att ha koll på dina grundläggande värderingar. Vilken människosyn har du? Vad tycker du är svårast, roligast och mest utvecklande? Vad kan och vill du bidra med?

– Det du gör och säger måste bottna i dig själv, djupt i själen. Annars blir du inte trovärdig.

Kerstin Ljungström har också utvecklat en egen och handfast metodik att ta till när ledarskapet känns motigt: den röda sock-modellen (se ruta). Principen är densamma som när en röd yllesocka slinker med i vittvätten – strumpan krymper och allt annat missfärgas.

– Det gäller att förebygga det genom att vara noga när man sorterar tvätten. När du upptäcker en röd socka i vittvätten är det bäst att ta ut och skaka alla lakan för att förvissa dig om att det inte smugit sig in ytterligare en röd strumpa. De röda sockorna måste ju tvättas separat. Det tankesättet är effektivt även när det gäller ledarskap, menar Kerstin Ljungström.

När något är riktigt svårt, tänk: Vad kan jag lära mig av det här?

Genom att systematiskt sortera in frågor i forum där de hör hemma och kan åtgärdas går det också att komma åt lite mer diffusa problem som gör ledarskapet tungt. Exempelvis missnöje, negativitet och bristande engagemang hos medarbetarna. Saker som annars riskerar att ”missfärga” stämningen på arbetsplatsen.

– Missnöje beror ofta på ett så kallat förväntansgap, det vill säga att förväntningarna inte stämmer överens med verkligheten. Eller att förväntningar från förr hänger kvar. Genom att det blir tydligt ökar både förståelsen och möjligheten att komma till rätta med problemen.

Gertud Dahlberg

Röda sockmodellen

  • Ställ två frågor på möten med fler än fyra deltagare. Diskutera varje fråga i tre minuter med några deltagare i varje grupp. Då kommer även de tystlåtna till tals.
  • Första frågan: Vad har inte fungerat sedan vi sågs senast? Exempelvis produktion, teknik, kundkontakter, ledarskap och samarbeten. Gå laget runt och lyssna och anteckna synpunkterna. Tacka, även vid kritik. Att tacka skapar en känsla av att det är fritt för var och en att uttrycka sig. Bestäm forum för var frågorna ska hanteras. Om det är akut får det bli en punkt på agendan, men tas inte direkt. Se till att inte fastna i eventuell kritik. Gå vidare. HR kan i efterhand hjälpa till med ytterligare sortering.
  • Andra frågan: Vad har fungerat bra sedan vi sågs sist? Gör på samma sätt som med första frågan.
  • "Vitsen med att börja med de negativa synpunkterna är att rensa luften och att inte nonchalera det som är svårt – det vill säga den röda sockan. Syftet är att samla in och sortera samt bestämma i vilket sammanhang och när frågan ska tas upp. Det är också viktigt att alla får återkoppling på vad som kommer att hända med synpunkterna", säger Kerstin Ljungström, som framgångsrikt arbetat med sin röda sock-metod sedan 1990-talet.

EXPERTENS RÅD VID MOTIGT LEDARSKAP:

  • Gå i handledning hos en utomstående person som kan ge dig nya, friska perspektiv och infallsvinklar.
  • Ta reda på vilket stöd du har från HR, högre chefer och fackliga organisationer för att kunna få stöd.
  • Kräv tydliga besked om ditt uppdrag. Vad förväntas du leverera, och hur och när?
  • Skriv dagbok. Gör det till en vana att avsluta varje dag med att anteckna i minst fem minuter. Skriv ned tankar, känslor, åsikter eller vad som helst. Det är ett sätt att lätta på trycket. Ingen, inte ens du själv, behöver läsa. Men det kan mellan varven vara spännande att gå tillbaka och se vad som hänt.
  • Anamma ett filosofiskt förhållningssätt. När något är riktigt svårt, tänk: Vad kan jag lära mig av det här?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fredrik Jerlov: Så lär du dig av dina misstag på jobbet

Alla gör misstag på jobbet, men helst vill vi glömma dem så snabbt som möjligt. Fredrik Jerlov valde att berätta öppet om sina misslyckanden – och upptäckte att människor lyssnade mer.
Petra Rendik Publicerad 18 september 2026, kl 06:00
Fredrik Jerlov intill en illustration av en röd datorknapp med tummen ned-tecken
Fredrik Jerlov har samlat sina erfarenheter av framgångar och misstag efter mer än 40 år som bland annat chef, reklamare och föreläsare. Han anser att människor lär sig först när de stannar upp och undersöker varför något gick fel. Foto: Privat/Colourbox.

När Fredrik Jerlov blev inbjuden att föreläsa på ett event med Sveriges bästa reklambyråer kände han sig stressad. ”Vad fan har jag att tillföra?” tänkte han som ägare till en byrå på uppgång. Då kom han på det. I stället för att skryta om framgångsrika kampanjer skulle han berätta om allt som gått åt helvete. 

Det visade sig vara ett lyckat drag. I utvärderingen efter eventet fick Fredrik Jerlov, en aning oväntat, högsta betyg för trovärdighet. 

– Människor känner igen sig när man delar med sig av sina misslyckanden. Det låter motsägelsefullt, men min spaning är att om man erkänner en svaghet uppfattas man som stark, säger han. 

Efter att ha arbetat i mer än 40 år som föreläsare, vd, politiker, reklamare och styrelseproffs har Fredrik Jerlov hunnit med stora framgångar – men också rejäla misstag. Hans erfarenheter har resulterat i boken Mina bästa misstag där han berättar om snedsteg som han i dag omfamnar som värdefulla erfarenheter. 

Att fly från misstag är ett misstag

Ett exempel är reklamkampanjen för försäkringsbolaget Volvia, som uppmärksammades av både GT och Rapport där Fredrik Jerlov fick se sin största kund stå i tv och be om ursäkt för hans reklam. Där och då trodde han att kunden var förlorad, men i stället ringde marknadschefen och skrattade.

Alla gör fel, men i stället för att skaka av sig misstagen som om inget har hänt bör man göra tvärtom, enligt Fredrik Jerlov. Stanna upp och reflektera. Misstag är en oerhört bra skola, bara man tillåter sig själv att lära sig av dem.

– Det är så mänskligt att snabbt vilja gå vidare när något går fel, eftersom det gör ont och man vill glömma. Men det är först när man stannar upp och försöker förstå varför det blev fel som man faktiskt lär sig något på riktigt. I efterhand ser jag att jag hade kunnat få ut mycket mer av mina erfarenheter om jag tagit mig den tiden, säger han.

Därför vill människor följa en chef som tvivlar

Den reflexen – att snabbt släppa misslyckanden – finns också på många arbetsplatser, menar Fredrik Jerlov. Företag borde i stället skapa en kultur där det accepteras att allt inte landar där det var tänkt. En uppgift som ligger på ledarna. En chef som erkänner sina svagheter kan uppfattas som en modig person som vågar säga det som man själv inte vågar.

– En sådan människa vill många följa. Det är bra att som chef våga visa i ord och handling att det blir fel ibland och att vi ska lära oss av det. 

Du har själv varit chef – vilka var dina största misstag i den rollen?

– Jag var en bra chef för dem jag tyckte om, men de medarbetare som var lite mer introverta passerade mig. En annan sak är det här med svåra frågor. Hade jag i ett tidigt stadium tagit itu med obehagliga samtal hade vi kanske landat någon annanstans än där det slutade. Jobbiga frågor och tuffa samtal blir ju inte mindre obehagliga längre fram.

5 råd för att lära av misstag på jobbet

1. LEDAREN MÅSTE VISA VÄGEN
Den ledare som vågar visa sårbarhet vinner gruppens förtroende. Genom att vara öppen med egna misstag visar man att alla begår fel – det är förmågan att reflektera över misstagen som gör dem till värdefulla erfarenheter. 

2. IDENTIFIERA DRIVKRAFTERNA 
Människor styrs inte av förnuft utan av känslor. Reflektera över vilka känslor som har lett fram till avgörande beslut. Rädsla är en dålig rådgivare.

3. ATT MISSLYCKAS ÄR INTE ATT VARA MISSLYCKAD 
Alla vet att det inte finns perfekta människor. Att erkänna och acceptera klavertramp och misstag är att vara och uppfattas som en sann person.

 4. NÄR DU ÄR UNG – PLANTERA DITT FRÖ I RÄTT KRUKA
Säkerställ att du startar din resa i en miljö eller på en plats där du kan fortsätta växa. Flytta om det behövs. Om du har byggt hela din grund i en för liten kruka blir det svårare att se hur stor världen är. 

5. NÄR DU ÄR ÄLDRE – VÄLJ ATT VARA NYFIKEN 
Erfarenhet av det som varit är alltid bra, men dagens snabba utveckling gör nyfikenhet till en än viktigare karaktärsegenskap. Det viktiga är inte var du kommer ifrån, utan vart du är på väg.

Källa: Fredrik Jerlov

Ledarskap

Så är det att chefa utomlands

Hög lön och fin titel lockar. Ett chefsjobb utomlands kan dessutom utveckla ditt ledarskap och ge värdefulla erfarenheter. Men innan du tackar ja finns det en del saker du bör ha koll på. Här Unionens bästa tips.
Ola Rennstam Publicerad 16 september 2026, kl 06:00
Ett toppjobb i London eller någon annanstans i världen kan ge värdefulla erfarenheter och boosta karriären - inte minst som chef. Men det finns en del saker att se upp med för du har inte automatiskt samma skydd och trygghet som på hemmaplan. Foto: Ola Rennstam

VAD GÄLLER VID UTLANDSJOBB?
Unionens bästa tips:

Först och främst – tänk på att svenska kollektivavtal enbart gäller i Sverige, även om du ska jobba på ett svenskt bolag utomlands. Till exempel betalas ingen tjänstepension in om du arbetar utanför Sveriges gränser. 
Enligt Marianne Rozman, ombudsman på Unionen, är det viktigaste rådet att noggrant läsa villkoren i ditt anställningsavtal. Försök få in sådant som normalt ingår i ett kollektivavtal. Se till att arbetsgivaren kompenserar med högre lön så att du kan betala in till tjänstepension och försäkringar.

INOM EU

  • Du har samma rättigheter som landets medborgare vad gäller arbetsvillkor, lön och förmåner. Grundregeln är att du betalar skatt i landet du arbetar, men det kan finnas undantag.
     
  •  Du omfattas normalt av socialförsäkringen i det land där du arbetar. Om du är utsänd av en svensk arbetsgivare kan du behålla den svenska socialförsäkringen.
     
  •  Regler på arbetsmarknaden styrs ofta av lag, inte kollektivavtal. Ta reda på vad som gäller för semester och röda dagar, det skiljer sig mycket åt mellan olika länder.
     
  •  I vissa EU-länder kan du tillgodoräkna dig två år till din allmänna pension i Sverige.
     

UTANFÖR EU

  •  Tänk på att du inte tjänar in till svenska trygghetssystem under utlandsåren, vilket kan påverka ersättning vid arbetslöshet eller sjukdom och om du behöver åka hem till Sverige.
     
  • Sjukvård kan bli en dyr historia – säkerställ att du har en privat sjukförsäkring.
     
  • En medföljande partner, som är tjänstledig från sitt jobb, riskerar sämre löneutveckling, SGI och pension. Kontrollera vilka försäkringar som gäller dina medföljande familjemedlemmar.
     
  • Förutom en högre lön kan du förhandla till dig förmåner som fria hemresor, bostad eller ledighet på svenska helgdagar.
     
  • Det kan vara svårt att föra över pengar från vissa länder, exempelvis Kina. Kom överens med arbetsgivaren om att få delar av lönen insatt på ditt svenska bankkonto eller att pension betalas ut i Sverige.