Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så vänder du motvinden

Vad har en röd strumpa i vittvätten att göra med komplicerat ledarskap? Svar: en hel del. Det menar organisationskonsulten Kerstin Ljungström, som utvecklat en modell för att vända motgång till framgång.
Publicerad
Att vara chef är mycket mer komplext i dag än förr. Bland annat på grund av ständiga omorganisationer och krav på snabba resultat. Illustration: Annika Huett

Personalen är samlad till det obligatoriska veckomötet. Du berättar om mål och strategier. Peppar och förklarar, ber om synpunkter och öppnar för en diskussion. Men ingen säger något. Det råder en obekväm, snudd på fientlig tystnad.

Känner du igen dig i situationen ovan? Då är du inte ensam. Många chefer upplever att de ofta stretar med ett komplicerat ledarskap.

En förklaring är att samtidens krav på föränderlighet, effektivitet och snabba omställningar pressar och stressar både chefer och medarbetare. Vilket i sin tur gör att även ledarskapet blir allt mer komplext.

– Många människor i dagens arbetsliv är förändringströtta och förstår inte vitsen med ständiga omorganisationer. Allt sker numera i en rasande hastighet. Tidigare talade man om tre år för ett förändringsarbete. Nu får en chef kanske tre månader på sig, säger Kerstin Ljungström, utvecklingskonsult med inriktning på bland annat konflikter på arbetsplatser.

Förr kunde en förändring få ta tre år – nu får en chef tre månader på sig

Dessutom, menar hon, sitter ägarna till företaget eller organisationen många gånger långt bort, kanske till och med i ett annat land.

– Hastigheten, distansen och de högt ställda ekonomiska målen ställer väldigt höga krav på ledarskapet, säger Kerstin Ljungström.

Hon framhåller att den viktigaste förutsättningen för att klara av dagens ledarskap är att ”vara förankrad i sin egen bottenplatta”. Det vill säga att veta vad du själv står för och att ha koll på dina grundläggande värderingar. Vilken människosyn har du? Vad tycker du är svårast, roligast och mest utvecklande? Vad kan och vill du bidra med?

– Det du gör och säger måste bottna i dig själv, djupt i själen. Annars blir du inte trovärdig.

Kerstin Ljungström har också utvecklat en egen och handfast metodik att ta till när ledarskapet känns motigt: den röda sock-modellen (se ruta). Principen är densamma som när en röd yllesocka slinker med i vittvätten – strumpan krymper och allt annat missfärgas.

– Det gäller att förebygga det genom att vara noga när man sorterar tvätten. När du upptäcker en röd socka i vittvätten är det bäst att ta ut och skaka alla lakan för att förvissa dig om att det inte smugit sig in ytterligare en röd strumpa. De röda sockorna måste ju tvättas separat. Det tankesättet är effektivt även när det gäller ledarskap, menar Kerstin Ljungström.

När något är riktigt svårt, tänk: Vad kan jag lära mig av det här?

Genom att systematiskt sortera in frågor i forum där de hör hemma och kan åtgärdas går det också att komma åt lite mer diffusa problem som gör ledarskapet tungt. Exempelvis missnöje, negativitet och bristande engagemang hos medarbetarna. Saker som annars riskerar att ”missfärga” stämningen på arbetsplatsen.

– Missnöje beror ofta på ett så kallat förväntansgap, det vill säga att förväntningarna inte stämmer överens med verkligheten. Eller att förväntningar från förr hänger kvar. Genom att det blir tydligt ökar både förståelsen och möjligheten att komma till rätta med problemen.

Gertud Dahlberg

Röda sockmodellen

  • Ställ två frågor på möten med fler än fyra deltagare. Diskutera varje fråga i tre minuter med några deltagare i varje grupp. Då kommer även de tystlåtna till tals.
  • Första frågan: Vad har inte fungerat sedan vi sågs senast? Exempelvis produktion, teknik, kundkontakter, ledarskap och samarbeten. Gå laget runt och lyssna och anteckna synpunkterna. Tacka, även vid kritik. Att tacka skapar en känsla av att det är fritt för var och en att uttrycka sig. Bestäm forum för var frågorna ska hanteras. Om det är akut får det bli en punkt på agendan, men tas inte direkt. Se till att inte fastna i eventuell kritik. Gå vidare. HR kan i efterhand hjälpa till med ytterligare sortering.
  • Andra frågan: Vad har fungerat bra sedan vi sågs sist? Gör på samma sätt som med första frågan.
  • "Vitsen med att börja med de negativa synpunkterna är att rensa luften och att inte nonchalera det som är svårt – det vill säga den röda sockan. Syftet är att samla in och sortera samt bestämma i vilket sammanhang och när frågan ska tas upp. Det är också viktigt att alla får återkoppling på vad som kommer att hända med synpunkterna", säger Kerstin Ljungström, som framgångsrikt arbetat med sin röda sock-metod sedan 1990-talet.

EXPERTENS RÅD VID MOTIGT LEDARSKAP:

  • Gå i handledning hos en utomstående person som kan ge dig nya, friska perspektiv och infallsvinklar.
  • Ta reda på vilket stöd du har från HR, högre chefer och fackliga organisationer för att kunna få stöd.
  • Kräv tydliga besked om ditt uppdrag. Vad förväntas du leverera, och hur och när?
  • Skriv dagbok. Gör det till en vana att avsluta varje dag med att anteckna i minst fem minuter. Skriv ned tankar, känslor, åsikter eller vad som helst. Det är ett sätt att lätta på trycket. Ingen, inte ens du själv, behöver läsa. Men det kan mellan varven vara spännande att gå tillbaka och se vad som hänt.
  • Anamma ett filosofiskt förhållningssätt. När något är riktigt svårt, tänk: Vad kan jag lära mig av det här?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Petra Brylander: Hot, medalj och makt bakom ridån

Petra Brylander har upplevt drama både på jobbet och i privatlivet. Tagit emot medalj av kungen och hot från allmänheten. Möt skådespelaren som blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala.
Publicerad 9 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av teatermiljö: teaterchef Petra Brylander  i mönstrad klänning och randig kavaj står vid en spiraltrappa bredvid en grön ridå med skylten 'Föreställning pågår – ej passage', vilket illustrerar arbetet bakom kulisserna
Det händer fortfarande att Petra Brylander ställer sig på scen i en pjäs, men i huvudsak verkar hon utan att synas. Foto: Nicke Messo.

Artikeln i korthet:

• Banbrytande ledare: Petra Brylander blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala, efter en karriär som skådespelare och ett gediget ledarskapsprogram.

• Drivkraft och värderingar: Hon växte upp i Tornedalen, präglad av jantelag och klassperspektiv, vilket format hennes engagemang för jämlikhet och berättelser om den lilla människan.

• Utmaningar och framgångar: Brylander har hanterat konflikter, hot och mediestormar kring konstnärlig frihet, men också belönats med medalj av kungen för sina insatser som teaterchef.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Scenen är ett chefsrum med högt i tak i Hippodromen, en historisk byggnad från 1899 i centrala Malmö som varit både cirkus, teater och frikyrka. Sedan 2008 hyser den Malmö stadsteater.

I huvudrollen: Petra Brylander, skådespelare och teaterchef.

Hon sätter sig till rätta vid sitt stora mötesbord. Föreställningen kan börja.

– Jag är från Norrbotten och växte upp i Gällivare och Luleå. Mina föräldrar var från Tornedalen och pratade tornedalsfinska, så jag tillhör en av Sveriges nationella minoriteter. Jag var ett väldigt kreativt barn och hade mycket energi. Spelade i orkester, dansade, idrottade och läste mycket böcker.

När hon var tolv ställde hon sig på en teaterscen för första gången. Det var i en amatörteateruppsättning om gruvstrejken i Malmberget 1936.

– I teatern förenades allt det jag hade inom mig. Rörelse, musik, litteratur och lusten att gestalta. Jag blev totalt förälskad.

Två år tidigare hade hennes pappa gått bort.

– Det gjorde att jag blev vuxen tidigt. Mamma blev ensam med oss tre barn och jag var äldst. Jag fick hjälpa henne mycket, min minsta bror var bara ett halvår. När jag senare började på Teaterhögskolan sa en lärare: ”du är bara 21 år, men du har en gammal persons själ”.

Mamma sa: teater är inte för oss här uppifrån

Petra Brylanders mamma var skeptisk till skådespeleriet. Mamman var barnmorska och sjuksköterska.

– Mamma sa att ”teater är inte för oss här uppifrån, det är för dem som bor i södra Sverige”. Hon var rädd att jag skulle misslyckas och bli ledsen. Jag växte upp med en ganska stark jantelag, att inte tro att jag är något, att inte sticka ut. Men det peppade mig bara. Jag kände att det är klart att jag ska få vara med. Jag kan ju bidra med något, jag har ett annat perspektiv.

Hon slukade litteratur och dramatik och hennes samhällsengagemang växte sig allt starkare.

– Jag drivs av ett klassperspektiv – att alla är lika mycket värda och alla ska ha en möjlighet. Att det finns historier som inte är berättade om hur den lilla människan har det.

Petra Brylander utbildade sig till skådespelare på Teaterhögskolan i Malmö 1992–1995. Därefter jobbade hon på Norrbottensteatern, Helsingborgs stadsteater och Malmö stadsteater.

32 år gammal blev hon uppmanad av den dåvarande chefen att söka chefsjobbet på Norrbottensteatern.

– Jag hade ingen chefsutbildning, men var från länet och hade ett stort engagemang. Tack och lov fick jag inte jobbet, jag var inte alls redo.

Petra Brylander, Vd och koncernchef Malmö stadsteater, sitter vid en bärbar dator med en mobiltelefon i handen.
Petra Brylander jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.
– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

Men erfarenheten gav mersmak. När Teaterförbundet och Svensk Scenkonst tillsammans anordnade ett ledarskapsprogram för kvinnor var Petra Brylander en av de tolv som antogs.

– Vi fick en gedigen utbildning och fick lära oss allt om att vara vd och hur offentlig förvaltning fungerar.

År 2007 blev hon chef för Malmö stadsteater tillsammans med Jesper Larsson, operaproducent vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. De delade på chefsskapet.

– Vi kompletterade varandra och blev en stark ledarduo. Vi hade lika lön på kronan, delade kontor och i vårt avtal stod det att man inte kunde sparka den ena och behålla den andra.

Petra Brylander blev historisk, som den första kvinnliga chef teatern haft sedan starten 1944.

År 2016 blev hon uppringd av en rekryterare som undrade om hon var intresserad av chefsjobbet på Uppsala stadsteater.

– Jag var tveksam först eftersom jag trivdes bra i Malmö. Men han tyckte att jag skulle ”pröva mina vingar och testa något där jag inte är trygg och förankrad”.

Den repliken fick avsedd effekt. Petra Brylander sade ja och blev Uppsala stadsteaters första kvinnliga chef sedan starten 1951.

– Uppsala var annorlunda på flera sätt. En mindre stad än Malmö, men med en större teater med mer personal. Det var utvecklande år och vi startade bland annat sommarteater i ett cirkustält i Gottsunda.

Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt

År 2024 fick hon frågan om hon var intresserad av att återvända till Malmö stadsteater. Hon lämnade Uppsala ett år innan hennes förordnande gick ut. Uppsala skulle dock komma att höra av sig igen – men på ett chockartat sätt. Mer om det senare.

Men vad pågår egentligen bakom kulisserna på en teater? Hur är det att leda egocentriska skådespelare?

– Det har säkert funnits stora skådespelaregon som fått styra och ställa. Men så är det inte längre. Unga moderna människor förstår ingenting av det där.

Hon jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.

– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera.

Apropå ömma tår och konflikter:

– Jag tror att det handlar mer om frustration än konflikter och att den beror på att ambitionerna är höga och att vi går mot premiär. Vi ska leverera på ett utsatt klockslag. Då måste man förstå att behovet av rätt förberedelser är avgörande för att kunna prestera. ”Jag behöver det här, annars kan jag inte repetera den här scenen.” Ett sådant behov handlar inte om ego, utan om viljan att göra ett bra jobb.

Petra Brylanders mål är att vara en sådan chef som hon själv skulle vilja ha.

– Min dörr är alltid öppen och mina medarbetare kan berätta om något inte funkar. Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt. Jag är den som lämnar skeppet sist och finns här i både sol och regn.

Just de egenskaperna kan behövas när det har blåst upp till storm. I Uppsala fick hon och teatern ta emot hot och bajspåsar efter att det blivit känt att en av skådespelarna som spelade i Stig Dagermans Tysk höst var kommunist och hade hållit ett tal på en svensk-rysk förening.

– Folk blandade samman det privata med det professionella. Han som individ får ha vilka åsikter han vill. Det hade ju ingenting med produktionen han medverkade i att göra. Vi spelade Stig Dagermans text.

Ett annat exempel är när en Sverigedemokrat i Malmö ville stoppa pjäsen Jag är Ahed för att han hävdade att den kunde spä på antisemitismen i staden. Petra Brylander menade att den inte är antisemitisk utan ger ett barns perspektiv på en konflikt.

– Det gjorde mig såklart upprörd att han ville stoppa pjäsen. Konstnärlig frihet och armlängds avstånd betyder något, det är inte bara ord. Vi får inte bli rädda för att spela vad vi vill på våra scener.

Petra Brylander, sitter på en stol på en liten teaterscen.
Petra Brylander har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.
– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

En tredje tuff period inträffade när det i början av 2025, många månader efter att Petra Brylander hade slutat vid Uppsala stadsteater, upptäcktes ett underskott i bokföringen som sades vara 37 miljoner.

– Det var fruktansvärt att bli uthängd utan förvarning. Det var nio månader sedan jag lämnade och jag hade ingen möjlighet att försvara mig. Men nu har revisorerna konstaterat att det som hände, det hände efter att jag hade slutat.

En desto trevligare överraskning väntade när hon en dag förra året öppnade ett brev från Kungliga Hovstaterna. Hon skulle tilldelas en medalj av kungen. För förtjänstfulla insatser som teaterchef.

Hon har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.

– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten.

Trots det var chefsrollen svår i början.

– Jag var inte van vid att framträda som mig själv. Jag har alltid haft en roll och blev nervös när jag bara skulle vara Petra. Jag har fått öva på att våga vara den jag är.

Så reser hon sig upp. Nästa möte för dagen väntar.

The show must go on.

Petra Brylander har ett teaterhus att sköta.

Text: Nicklas Nordström

PETRA BRYLANDER

GÖR: Vd och koncernchef Malmö stadsteater.

ÅLDER: 54.

FAMILJ: Man och två barn, en son på 26 och en dotter på 22.

BOR: Bostadsrätt i Malmö.

LÄSER: Ja. Mycket pjäser.

MERITER: Första kvinnliga teaterchefen för Malmö stadsteater. Första kvinnliga chefen för Uppsala stadsteater. Har fått medalj av både kungen och Uppsala kommun.