Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så rekryterar du med respekt

Som arbetsgivare har du allt att vinna på att bemöta alla arbetssökande – även dem du inte anställer – på ett bra sätt. Så här rekryterar du med respekt!
Lina Björk Publicerad
Med väldigt små medel kan man skapa stor skillnad i hur personer upplever ett rekryteringstillfälle och på så sätt också skapa en bra marknadsföring för sitt företag. Illustration: Fredrik Tjernström

Få ser just anställningsintervjun som en möjlighet att marknadsföra sitt företag. Men tänk på saken. Alla som söker sig till dig som arbetsgivare kan vara nuvarande eller framtida kunder, medarbetare eller personer som gör reklam för den produkt du säljer. Eller tvärtom – om du behandlar dem illa.

I en undersökning som rekryteringsbyrån Wise Professionals har gjort uppger majoriteten av de tillfrågade att de inte skulle rekommendera en vän att söka jobb på arbetsplatsen där de haft en negativ upplevelse i sitt jobbsökande. De skulle inte heller välja att köpa varor och tjänster därifrån.

– Med väldigt små medel kan man skapa stor skillnad i hur personer upplever ett rekryteringstillfälle. Och på så sätt också skapa en bra marknadsföring för sitt företag, säger Ingrid Höög, som är vd på Wise professionals.

Enligt henne handlar upplevelsen mycket om respekt. Arbetssökande vill få snabb respons, möjlighet att visa upp sin kompetens och återkoppling när processen är klar. Men enligt undersökningen är det få som faktiskt får det. Var tredje sökande får bristande återkoppling – eller ingen alls.

– Som arbetsgivare måste man fundera på vilket intryck man skapar vid en anställningsprocess. Om du exempelvis inte har möjlighet att svara på spontanansökningar på hemsidan – ta bort den möjligheten, så slipper människor bli besvikna för uteblivna svar.

Att planera rekryteringsprocessen så att ingenting hamnar mellan stolarna är en god idé. Utse en eller flera personer som sköter återkopplingen till kandidaterna på mejl eller telefon, både de som matchar och de som inte gör det.

Ingrid Hög rekommenderar att man, när anställningsintervjuerna är klara och en person har sållats ut, hör av sig till dem som inte klarade sig och frågar hur de uppfattade ert bemötande.

– Arbetsgivare är generellt väldigt rädda för det. De tror att kandidaterna är arga och besvikna. Och till viss del är de ju det – men de är glada över att få frågan och det kan företaget utnyttja vid ett senare tillfälle, säger Ingrid Höög.

På större företag kan marknadsavdelningen hjälpa till vid en rekrytering. De kan göra målgruppsanalyser för att hitta rätt personer och rätt kanaler för att nå dem. Och de kan formulera en ansökan som samspelar med varumärket.

Se intervjun som en av dina mest strategiska uppgifter som chef

Mindre företag, som kanske inte har en marknadsavdelning, är ofta bättre på att vara varsamma om de kandidater som söker jobb. De vet att de kanske inte kan konkurrera i lön och villkor, men att de kan möta personen på anställningsintervjun i den lokala ICA-butiken, eller som kund.

– Vi ser stora skillnader mellan tätort och storstad. På mindre bolag pratar man mycket mer med varandra under en rekrytering, det är en stor sak och en stor investering. De vet att en dålig upplevelse på en anställningsintervju kan sprida rykten. Stora företag borde tänka mer som små bolag gör.

Det är också bra att komma ihåg att en intervju är en tvåvägskommunikation, inte ett förhör, där meriter ska checkas av och nagelfaras. Sådant ska vara avklarat långt tidigare, menar Ingrid Höög.

– När en person har gått vidare i en rekryteringsprocess så ska det handla om att skapa sig ett intryck av vem personen är och hur den vill utvecklas. Att hålla korsförhör skapar ingen bra känsla. Men jag tror tyvärr att en förlegad hierarki ligger kvar: att det är den som söker jobbet som ska anstränga sig och att det är arbetsgivaren som sitter på makten. Men det är också en makt att prata gott eller illa om ett företag efter en intervju, det är lätt att glömma bort, säger hon.

Som chef ska du leda din verksamhet i rätt riktning. Och ett av dina viktigaste mål är att få ihop ett team som kan nå företagets mål. Det är självklart att chefen ska vara delaktig i rekryteringsprocessen, men det är också viktigt att en chef är medveten om vilken viktig roll han eller hon har där. Kom förberedd, se intervjun som en av dina mest strategiska uppgifter.

– Många chefer tycker att rekrytering är jobbigt och något de måste pricka av. Men det är viktigt att behärska och bli duktig på. Och vill du inte ta hela intervjun själv, ta hjälp av en rekryterare, men var med och skapa en känsla, berätta om företaget eller ta följdfrågor.

Tips till dig som chef

  • Var med på intervjun. Det inger trygghet att få träffa den chef man ska jobba med.
  • Var förberedd. Du måste kunna besvara frågor om företaget, dess policyer och värdegrund. Intervjun är en av dina mest strategiska uppgifter som chef. 
  • Lova inte mer än du kan hålla. Kan du inte återkoppla till alla som söker så skriv det på hemsidan.
  • Tänk som ett litet företag: Behandla varje sökande som om du redan har en relation med den. Då är det lättare att komma ihåg återkoppling och artighet.
  • Samarbeta med marknadsavdelningen. De kan göra en målgruppsanalys vid utlysningen av tjänsten och se om rekryteringsprocessen hänger ihop med företagets budskap.
  • Våga fråga. De som inte har gått vidare är besvikna. Frågar du dem hur de upplevde bemötandet får du ärliga svar som gör att du kan förbättra upplevelsen till nästa gång.
  • Du står inte över dem du intervjuar. Se rekryteringsprocessen som en jämlik situation. Du söker de bästa kandidaterna och vill inte skrämma bort folk genom att korsförhöra dem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

När någon dör på jobbet – då kan chefen åtalas

När det värsta händer på en arbetsplats, att någon dör, kan du som chef dömas – för vad som inte hände. Vi reder ut vad som gäller.
Sandra Lund Publicerad 16 mars 2026, kl 06:00
Byggnadsarbetare håller en tyst minut efter hissolyckan i Sundbyberg 2023 där fem arbetare omkom.
Efter hissolyckan i Sundbyberg 2023, där fem byggnadsarbetare omkom, höll byggbranschen en tyst minut. Olyckan har aktualiserat frågan om chefers arbetsmiljöansvar vid dödsolyckor. Längst till höger Byggnads ordförande Johan Lindholm. Foto: Anders Wiklund / TT /

Ofta blir det på sin höjd en notis. 

Andra fall, som den stora olyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg för över två år sedan, får mer uppmärksamhet. 

Bygghissen som störtade 30 meter mot marken orsakade fem arbetares död. 

Vd åtalas för hissolycka

Tre personer står nu åtalade – en vd och två hissmontörer. 

Vd:n åtalas för att han enligt åklagaren har ett personligt ansvar. Rättegång väntas senare i vår.

Enligt Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, lägger arbetsmiljölagen i huvudsak ansvaret på arbetsgivaren. 

Och som chef har man ofta den rollen. 

Har chefen alltid arbetsmiljöansvar? 

– Det beror på. Arbetsgivaren är ofta ett företag och då kan företaget behöva ha en intern fördelning av ansvaret för olika arbetsmiljöfrågor.

En bild av orange bygghiss, helt förstörd mot snötäckt mark
Hissen som rasade 30 meter ner. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Enligt Jörgen Lindberg är utgångspunkten att ansvar för säkerhet ligger på företagets högsta ledning, som styrelse och vd:n i ett aktiebolag. 

Ska ansvaret delegeras ner i organisationen ska det i regel dokumenteras. 

–  I princip är det upp till varje företag att organisera hur arbetsmiljöarbetet fördelas mellan chefer. Men för att ett sådant delegerande ska accepteras av rättssystemet krävs att den uppfyller vissa grundläggande krav.

Som att det måste finnas ett verkligt behov av att ansvaret ligger på en lägre nivå. 

Och att den som tar emot ansvaret ska ges ekonomiska förutsättningar att självständigt kunna hantera det. 

Så många dog på jobbet:

2025: 52

2024: 45

2023: 63

2022: 49

2021: 46

Fler män än kvinnor dör på jobbet. De vanligaste branscherna är: byggverksamhet, transport och magasinering, jord- och skogsbruk samt tillverkning.

Källa: Arbetsmiljöverket

Enligt Jörgen Lindberg finns dessa krav för att motverka friskrivningar – att chefer på högre nivå slentrianmässigt skriver bort eget ansvar. 

– Det innebär att en åklagare eller domstol alltid prövar om en ansvarsdelegation kan godtas utifrån de rättsliga kraven. Om den inte gör det så ligger ansvaret på den som har delegerat. 

Kan jag som chef få fängelse? 

– Straffskalorna för arbetsmiljöbrott innefattar fängelse. Men olika mekanismer i tillämpningen utesluter nästan att det blir fängelsestraff. I praktiken aktualiseras fängelsestraff endast i samband med dödsolyckor och då utdöms i regel villkorlig dom i stället. 

Gäller ansvaret även för inhyrda? 

– Absolut. De står under arbetsledning av företaget som hyr in dem. Inhyraren ansvarar för de skyddsåtgärder som krävs.

Vad ska jag tänka på för att ingen ska dö på jobbet? 

– Omöjligt att svara generellt på. Olika verksamheter, olika skyddsbehov. Men som ansvarig chef behöver man veta vilka krav som gäller och behövs, och implementera dem. Det är en god idé att skapa en miljö där anställda känner att det är okej att signalera om något inte känns säkert.

Tre fall där dödsfall på jobbet prövats i domstol

Flera dödsfall på arbetsplatser har lett till åtal eller domar för arbetsmiljöbrott. Här är tre exempel.

  • I december 2023 dog en 23-årig grävmaskinist när han gick igenom isen på en tjärn utanför Örnsköldsvik. Han jobbade åt en underentreprenör till skogsbolaget SCA

    I mitten av oktober dömdes underentreprenören till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Dessutom en företagsbot på 1,5 miljoner kronor. Enligt domstolen hade företagaren ansvar för arbetsmiljön och var oaktsam bland annat för att inte ha märkt ut tjärnen. 

  • Hösten 2022 fick en 29-årig polsk man en husvägg över sig när den skulle flyttas på ett byggföretag i Sunne. Väggen var flera meter lång och mannen klämdes ihjäl

    I somras dömdes den tidigare vd:n för byggbolaget till dagsböter samt skadestånd till mannens anhöriga. 

    Enligt tingsrätten hade det bland annat saknats skriftliga instruktioner som säkerställer vilket stöd som ska användas när väggarna flyttas. Vd:n hade inte heller tydligt delegerat arbetsmiljöansvaret till någon annan. 

  • En socialsekreterare i Krokom hade stora problem med sina chefer och ansåg sig vara mobbad på jobbet. I maj 2010 begärde han att få bli omplacerad. Två dagar senare blev han i stället avskedad. Ett par veckor senare när hans fackliga representanter var på väg till honom för överläggning hade han tagit sitt liv

    Fem chefer i kommunen polisanmäldes för brott mot arbetsmiljölagen och vållande till annans död. Två åtalades några år senare, vilket är unikt för just mobbning på jobbet. 

    De fälldes i tingsrätten, men friades i hovrätt. Fallet överklagades av riksåklagaren till Högsta domstolen men sommaren 2015 meddelades att man inte prövar fallet