Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så rekryterar du med respekt

Som arbetsgivare har du allt att vinna på att bemöta alla arbetssökande – även dem du inte anställer – på ett bra sätt. Så här rekryterar du med respekt!
Lina Björk Publicerad 19 september 2018, kl 09:08
Med väldigt små medel kan man skapa stor skillnad i hur personer upplever ett rekryteringstillfälle och på så sätt också skapa en bra marknadsföring för sitt företag. Illustration: Fredrik Tjernström

Få ser just anställningsintervjun som en möjlighet att marknadsföra sitt företag. Men tänk på saken. Alla som söker sig till dig som arbetsgivare kan vara nuvarande eller framtida kunder, medarbetare eller personer som gör reklam för den produkt du säljer. Eller tvärtom – om du behandlar dem illa.

I en undersökning som rekryteringsbyrån Wise Professionals har gjort uppger majoriteten av de tillfrågade att de inte skulle rekommendera en vän att söka jobb på arbetsplatsen där de haft en negativ upplevelse i sitt jobbsökande. De skulle inte heller välja att köpa varor och tjänster därifrån.

– Med väldigt små medel kan man skapa stor skillnad i hur personer upplever ett rekryteringstillfälle. Och på så sätt också skapa en bra marknadsföring för sitt företag, säger Ingrid Höög, som är vd på Wise professionals.

Enligt henne handlar upplevelsen mycket om respekt. Arbetssökande vill få snabb respons, möjlighet att visa upp sin kompetens och återkoppling när processen är klar. Men enligt undersökningen är det få som faktiskt får det. Var tredje sökande får bristande återkoppling – eller ingen alls.

– Som arbetsgivare måste man fundera på vilket intryck man skapar vid en anställningsprocess. Om du exempelvis inte har möjlighet att svara på spontanansökningar på hemsidan – ta bort den möjligheten, så slipper människor bli besvikna för uteblivna svar.

Att planera rekryteringsprocessen så att ingenting hamnar mellan stolarna är en god idé. Utse en eller flera personer som sköter återkopplingen till kandidaterna på mejl eller telefon, både de som matchar och de som inte gör det.

Ingrid Hög rekommenderar att man, när anställningsintervjuerna är klara och en person har sållats ut, hör av sig till dem som inte klarade sig och frågar hur de uppfattade ert bemötande.

– Arbetsgivare är generellt väldigt rädda för det. De tror att kandidaterna är arga och besvikna. Och till viss del är de ju det – men de är glada över att få frågan och det kan företaget utnyttja vid ett senare tillfälle, säger Ingrid Höög.

På större företag kan marknadsavdelningen hjälpa till vid en rekrytering. De kan göra målgruppsanalyser för att hitta rätt personer och rätt kanaler för att nå dem. Och de kan formulera en ansökan som samspelar med varumärket.

Se intervjun som en av dina mest strategiska uppgifter som chef

Mindre företag, som kanske inte har en marknadsavdelning, är ofta bättre på att vara varsamma om de kandidater som söker jobb. De vet att de kanske inte kan konkurrera i lön och villkor, men att de kan möta personen på anställningsintervjun i den lokala ICA-butiken, eller som kund.

– Vi ser stora skillnader mellan tätort och storstad. På mindre bolag pratar man mycket mer med varandra under en rekrytering, det är en stor sak och en stor investering. De vet att en dålig upplevelse på en anställningsintervju kan sprida rykten. Stora företag borde tänka mer som små bolag gör.

Det är också bra att komma ihåg att en intervju är en tvåvägskommunikation, inte ett förhör, där meriter ska checkas av och nagelfaras. Sådant ska vara avklarat långt tidigare, menar Ingrid Höög.

– När en person har gått vidare i en rekryteringsprocess så ska det handla om att skapa sig ett intryck av vem personen är och hur den vill utvecklas. Att hålla korsförhör skapar ingen bra känsla. Men jag tror tyvärr att en förlegad hierarki ligger kvar: att det är den som söker jobbet som ska anstränga sig och att det är arbetsgivaren som sitter på makten. Men det är också en makt att prata gott eller illa om ett företag efter en intervju, det är lätt att glömma bort, säger hon.

Som chef ska du leda din verksamhet i rätt riktning. Och ett av dina viktigaste mål är att få ihop ett team som kan nå företagets mål. Det är självklart att chefen ska vara delaktig i rekryteringsprocessen, men det är också viktigt att en chef är medveten om vilken viktig roll han eller hon har där. Kom förberedd, se intervjun som en av dina mest strategiska uppgifter.

– Många chefer tycker att rekrytering är jobbigt och något de måste pricka av. Men det är viktigt att behärska och bli duktig på. Och vill du inte ta hela intervjun själv, ta hjälp av en rekryterare, men var med och skapa en känsla, berätta om företaget eller ta följdfrågor.

Tips till dig som chef

  • Var med på intervjun. Det inger trygghet att få träffa den chef man ska jobba med.
  • Var förberedd. Du måste kunna besvara frågor om företaget, dess policyer och värdegrund. Intervjun är en av dina mest strategiska uppgifter som chef. 
  • Lova inte mer än du kan hålla. Kan du inte återkoppla till alla som söker så skriv det på hemsidan.
  • Tänk som ett litet företag: Behandla varje sökande som om du redan har en relation med den. Då är det lättare att komma ihåg återkoppling och artighet.
  • Samarbeta med marknadsavdelningen. De kan göra en målgruppsanalys vid utlysningen av tjänsten och se om rekryteringsprocessen hänger ihop med företagets budskap.
  • Våga fråga. De som inte har gått vidare är besvikna. Frågar du dem hur de upplevde bemötandet får du ärliga svar som gör att du kan förbättra upplevelsen till nästa gång.
  • Du står inte över dem du intervjuar. Se rekryteringsprocessen som en jämlik situation. Du söker de bästa kandidaterna och vill inte skrämma bort folk genom att korsförhöra dem.
Ledarskap

Chefer behöver ångest

Starka kulturupplevelser som förvirrar och skakar om – det är vad ledare behöver för att bli bättre. Allt enligt ledarskapsmetoden Schibbolet.
Publicerad 24 april 2024, kl 06:01
En stressad chef vid sitt skrivbord med huvudet i händerna.
Mätbar effekt - Schibbolet ger bättre chefer och mindre stress. Metoden utvecklar ledarskapet med poesi och kaos. Foto: Colourbox.

Ledarskapsträning från helvetet. Chefskurs med Kafka. Ett stålbad fyllt med poesi och musik. Så skulle nog den udda och utmanande Schibboletmetoden lite förenklat kunna beskrivas. Konceptet går ut på att utsätta chefer för ett känslomässigt kaos – med hjälp av kultur. Med omstörtande musik och poesi ska deltagarna skakas om – ja, till och med chockas. Något som i sin tur leder till att man kan stanna upp, reflektera, ompröva och därigenom öva sin omdömesförmåga. 

Ur denna medvetna träning växer så småningom ett mer ansvarstagande och genomtänkt ledarskap. 

– Schibbolet är menat som en guide till livets komplexitet. Att vara ledare och utveckla andra människor är något djupt allvarligt. Det är ett stort ansvar att ha en genomgripande påverkan på andra människors liv, säger Julia Romanowska, medicine doktor, konstnär, programmerare och initiativtagare till metoden. 

Schibbolet handlar om att utveckla ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap. I stället är det, via kultur, en djupdykning ned i de existentiella frågornas bråddjup, vilket syftar till att väcka medkänsla, etiska insikter och nå egen mognad. 

Frustration födde Schibbolet

Julia Romanowska har själv varit chef och har dessutom ett förflutet som organisations- och ledarskapsutvecklare. Schibboletexperimentet växte fram ur hennes egen tilltagande frustration över många utbildningars ytliga och förenklade syn på ledarskap.

 – Efter hand insåg jag att ledarskapsutbildningarna var infantiliserande och dessutom ofta saknade vetenskaplig grund. Jag ville skapa en motbild till de standardiserade mallar och verktyg som erbjuder förenklade lösningar men inte kan hantera svårare frågor. Möjligtvis kan de fungera för helt oproblematiska verksamheter, säger hon. 

Men hur går det här ihop? Att utveckla chefer med hjälp av kultur kan väl knappast vara vetenskapligt utan snarare ganska flummigt? Och fungerar det verkligen att utveckla ett bättre ledarskap med ångestupplevelser? Jadå, menar Julia Romanowska och hänvisar till sin studie med mätbara och statistiskt belagda effekter. Resultatet visar att både cheferna själva och deras medarbetare mådde mentalt bättre och var mindre stressade efter att ha deltagit i Schibboletprogrammet, jämfört med dem som hade deltagit i en traditionell ledarskapsutbildning. 

Från makt till medkänsla

I studien ingick 200 medarbetare, varav 50 chefer, från olika branscher. De delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena fick se tolv Schibboletföreställningar med poesi och musik. Den andra gruppen gick en traditionell ledarskapsutbildning arrangerad av Försvarsmakten, liknande dem som Julia Romanowska själv har hållit tidigare. 

Studien pågick under ett år och under tiden utvärderades cheferna samt deras medarbetare. Julia Romanowska följde upp psykologiska, sociala och biologiska aspekter även efteråt. Bland annat undersöktes psykologiska faktorer som mental hälsa och utmattningssyndrom. 

De psykosociala aspekterna fokuserade på hur cheferna hanterade konflikter, kränkningar och liknande, samt i vilken utsträckning ledarna använde sig av undvikande strategier. Även självkänsla skattades. Den biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-S, som är viktigt för motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress. 

Utvärderingen visade att medarbetarna till chefer som hade gått den traditionella ledarskapsutbildningen mådde sämre och var mer stressade än dem i Schibboletgruppen. Paradoxalt nog uppfattade sig ändå de cheferna själva som bättre ledare.

I Schibboletgruppen var det tvärtom. Medarbetarna skattade chefernas ledarskap högre. Den långsiktiga uppföljningen visade också att Schibboletgruppen mådde bättre, var energiska och mindre stressade. 

– En förklaring är att cheferna som deltagit i Schibbolet-konceptet fick ett annat sätt att se på sig själva och blev mer självrannsakande, ödmjuka och mindre egocentriska, vilket också gynnar deras medarbetare. 

Viktiga insikter kräver mod

Julia Romanowska menar att tonvikten i traditionella ledarskapsutbildningar ligger på makt, kontroll, manipulerande styrmedel och, inte minst, att pumpa upp det egna egot. Vilket inte gynnar självreflektion. Schibbolet går på tvärs och banar i stället väg för ett reflekterat ledarskap, som inte är självcentrerat utan fokuserar på de människor man möter. Riktningen går alltså inte från ledarens styrande strategier till omgivningen utan åt andra hållet. Ansvar och moraliska överväganden är genomgående teman.

 – Det sker en förskjutning hos deltagarna från att tänka i termer av makt, till att tänka i termer av eget ansvar. Vi måste ställa oss nya frågor när det gäller ledarskapsutveckling. Och det kräver förståelse för människans villkor, inklusive de mörka sidorna. Vägen till viktiga insikter är alltid både krävande och skrämmande. Men livsnödvändig, säger Julia Romanowska.

Text: Gertrud Dahlberg

UPPLEVELSER GER REFLEKTION

  • Det hebreiska ordet ”schibbolet” kan översättas med ”det som bär frö” eller ”prövosten”. 
  • Julia Romanowska har utvecklat Schibbolet till konstnärliga föreställningar där textfragment om ondska, lidande och katastrof läses upp. Ibland till musik. Syftet är väcka starka känslor och skaka om – vilket ska leda till eftertanke och en känsla av eget ansvarstagande. Metoden innebär en både svårfångad och mödosam mognadsprocess som möjliggör växande. 
  • I boken Schibboleteffekten – ledarskap, konsten och människans ansvar ger Julia Romanowska en sammanfattning av sin doktorsavhandling och sina forskningsresultat