Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så rekryterar du med respekt

Som arbetsgivare har du allt att vinna på att bemöta alla arbetssökande – även dem du inte anställer – på ett bra sätt. Så här rekryterar du med respekt!
Lina Björk Publicerad
Med väldigt små medel kan man skapa stor skillnad i hur personer upplever ett rekryteringstillfälle och på så sätt också skapa en bra marknadsföring för sitt företag. Illustration: Fredrik Tjernström

Få ser just anställningsintervjun som en möjlighet att marknadsföra sitt företag. Men tänk på saken. Alla som söker sig till dig som arbetsgivare kan vara nuvarande eller framtida kunder, medarbetare eller personer som gör reklam för den produkt du säljer. Eller tvärtom – om du behandlar dem illa.

I en undersökning som rekryteringsbyrån Wise Professionals har gjort uppger majoriteten av de tillfrågade att de inte skulle rekommendera en vän att söka jobb på arbetsplatsen där de haft en negativ upplevelse i sitt jobbsökande. De skulle inte heller välja att köpa varor och tjänster därifrån.

– Med väldigt små medel kan man skapa stor skillnad i hur personer upplever ett rekryteringstillfälle. Och på så sätt också skapa en bra marknadsföring för sitt företag, säger Ingrid Höög, som är vd på Wise professionals.

Enligt henne handlar upplevelsen mycket om respekt. Arbetssökande vill få snabb respons, möjlighet att visa upp sin kompetens och återkoppling när processen är klar. Men enligt undersökningen är det få som faktiskt får det. Var tredje sökande får bristande återkoppling – eller ingen alls.

– Som arbetsgivare måste man fundera på vilket intryck man skapar vid en anställningsprocess. Om du exempelvis inte har möjlighet att svara på spontanansökningar på hemsidan – ta bort den möjligheten, så slipper människor bli besvikna för uteblivna svar.

Att planera rekryteringsprocessen så att ingenting hamnar mellan stolarna är en god idé. Utse en eller flera personer som sköter återkopplingen till kandidaterna på mejl eller telefon, både de som matchar och de som inte gör det.

Ingrid Hög rekommenderar att man, när anställningsintervjuerna är klara och en person har sållats ut, hör av sig till dem som inte klarade sig och frågar hur de uppfattade ert bemötande.

– Arbetsgivare är generellt väldigt rädda för det. De tror att kandidaterna är arga och besvikna. Och till viss del är de ju det – men de är glada över att få frågan och det kan företaget utnyttja vid ett senare tillfälle, säger Ingrid Höög.

På större företag kan marknadsavdelningen hjälpa till vid en rekrytering. De kan göra målgruppsanalyser för att hitta rätt personer och rätt kanaler för att nå dem. Och de kan formulera en ansökan som samspelar med varumärket.

Se intervjun som en av dina mest strategiska uppgifter som chef

Mindre företag, som kanske inte har en marknadsavdelning, är ofta bättre på att vara varsamma om de kandidater som söker jobb. De vet att de kanske inte kan konkurrera i lön och villkor, men att de kan möta personen på anställningsintervjun i den lokala ICA-butiken, eller som kund.

– Vi ser stora skillnader mellan tätort och storstad. På mindre bolag pratar man mycket mer med varandra under en rekrytering, det är en stor sak och en stor investering. De vet att en dålig upplevelse på en anställningsintervju kan sprida rykten. Stora företag borde tänka mer som små bolag gör.

Det är också bra att komma ihåg att en intervju är en tvåvägskommunikation, inte ett förhör, där meriter ska checkas av och nagelfaras. Sådant ska vara avklarat långt tidigare, menar Ingrid Höög.

– När en person har gått vidare i en rekryteringsprocess så ska det handla om att skapa sig ett intryck av vem personen är och hur den vill utvecklas. Att hålla korsförhör skapar ingen bra känsla. Men jag tror tyvärr att en förlegad hierarki ligger kvar: att det är den som söker jobbet som ska anstränga sig och att det är arbetsgivaren som sitter på makten. Men det är också en makt att prata gott eller illa om ett företag efter en intervju, det är lätt att glömma bort, säger hon.

Som chef ska du leda din verksamhet i rätt riktning. Och ett av dina viktigaste mål är att få ihop ett team som kan nå företagets mål. Det är självklart att chefen ska vara delaktig i rekryteringsprocessen, men det är också viktigt att en chef är medveten om vilken viktig roll han eller hon har där. Kom förberedd, se intervjun som en av dina mest strategiska uppgifter.

– Många chefer tycker att rekrytering är jobbigt och något de måste pricka av. Men det är viktigt att behärska och bli duktig på. Och vill du inte ta hela intervjun själv, ta hjälp av en rekryterare, men var med och skapa en känsla, berätta om företaget eller ta följdfrågor.

Tips till dig som chef

  • Var med på intervjun. Det inger trygghet att få träffa den chef man ska jobba med.
  • Var förberedd. Du måste kunna besvara frågor om företaget, dess policyer och värdegrund. Intervjun är en av dina mest strategiska uppgifter som chef. 
  • Lova inte mer än du kan hålla. Kan du inte återkoppla till alla som söker så skriv det på hemsidan.
  • Tänk som ett litet företag: Behandla varje sökande som om du redan har en relation med den. Då är det lättare att komma ihåg återkoppling och artighet.
  • Samarbeta med marknadsavdelningen. De kan göra en målgruppsanalys vid utlysningen av tjänsten och se om rekryteringsprocessen hänger ihop med företagets budskap.
  • Våga fråga. De som inte har gått vidare är besvikna. Frågar du dem hur de upplevde bemötandet får du ärliga svar som gör att du kan förbättra upplevelsen till nästa gång.
  • Du står inte över dem du intervjuar. Se rekryteringsprocessen som en jämlik situation. Du söker de bästa kandidaterna och vill inte skrämma bort folk genom att korsförhöra dem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.