Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så kan chefen stötta på distans

Det är svårare att upptäcka att en medarbetare mår dåligt när ni jobbar hemifrån. Då krävs det att du som chef är ännu mer frågvis och att ni har regelbunden kontakt, menar ledarskapsforskaren Lena Lid Falkman.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Som chef måste du på något sätt se till att det blir möjligt att kommunicera med medarbetarna. Håll koll på om en medarbetare blir svår att få tag på, verkar oengagerad eller svävar på målet när det gäller arbetsuppgifterna Shutterstock

Som chef har du det yttersta ansvaret för hur dina medarbetare har det på jobbet. Om ni ses på kontoret går det att vara uppmärksam på tecknen; den som ofta drar sig undan, är stressad, trött, nedstämd eller har humörsvängningar, visar tydligt att något inte stämmer.

Men sedan coronakrisen slog till jobbar hundratusentals tjänstemän hemifrån. Det kan göra det svårare att stötta den som mår psykiskt dåligt.

Torkild Sköld är ledarskapsutvecklare och föreläsare. Han betonar vikten av regelbunden kontakt – trots den fysiska distansen.

– Sitter man hemma växer tankarna och det man tänker tenderar att bli verklighet. Till slut blir de sanning. Chefen måste på något sätt se till att det blir möjligt att kommunicera med medarbetarna. Och de möjligheterna finns även när vi arbetar hemifrån, säger han.

Att få någon att berätta att de mår dåligt kan vara svårt. För många är psykisk ohälsa fortfarande mer tabu än fysisk ohälsa. Det ställer i sin tur höga krav på ledarskapet, enligt Torkild Sköld.

– Det handlar om att bygga upp ett förtroende. Ledarskap är att få människor att må bra, så att de kan göra det som behöver göras. För det krävs en person som lyssnar och utgår från medarbetarnas behov, inte sina egna. Lyssna! Fråga och var nyfiken!

Även Lena Lid Falkman, ledarskapsforskare vid Handelshögskolan, betonar vikten av regelbunden – helst daglig – kontakt.

– Man kan ju ha en bra relation även om man inte ses. Det är stor skillnad på att vara en person som jobbar hemma själv, och en person som sitter hemma men jobbar tillsammans med kollegor och chef och har kontakt med dem många gånger per dag.

Det är fortfarande lättare att berätta att man har brutit benet än att man har brutit ihop

Hon tycker också att chefer ska våga fråga mer.

– Jag tror att chefen behöver bli ännu mer frågvis och faktiskt fråga rakt ut: ”Hur mår du egentligen?”. Jag tycker också chefer ska våga fråga vilken stöttning medarbetare vill ha. Vi är olika, och kan individanpassa arbetslivet mer. Det rättvisa är kanske inte att alla får det lika, utan att alla får det de behöver.

Lena Lid Falkman tror också att relationen mellan chef och medarbetare kan gynnas av distansarbete, förutsatt att man tar den på allvar.

– Distansarbete gör att vi måste kommunicera om kommunikationen – hur ofta ska vi höras eller ses och i vilket syfte? Det är en nyckel i relationen mellan chef och medarbetare, och det gör att distansarbete kan vara en fördel i relationen mellan kollegor och mellan chef och medarbetare.

Kristina Ström Olsson är hälsostrateg på Länsförsäkringar. Även hon tror att distansarbetet gör det svårare att upptäcka att någon mår dåligt.

– Det är fortfarande lättare att berätta att man har brutit benet än att berätta att man har brutit ihop. Och det blir inte lättare av att man nu måste göra det via telefonen.

Men det finns verktyg att använda sig av. Som chef bör man tala om att det är helt okej att höra av sig, oavsett vad det gäller. Det är också viktigt att planera in regelbundna samtal med medarbetarna.

– Jag tjatar alltid om vikten av kommunikation. Om man ofta har återkommande samtal med medarbetarna känns det mer naturligt att också prata om det som är svårt. För chefen gäller det att ta sig tid att lyssna.

Vilka tecken ska man vara uppmärksam på?
– Det kan till exempel handla om att en medarbetare blir svår att få tag på, verkar oengagerad, pratar negativt om arbetet och privatlivet eller blir svävande kring hur det går med arbetsuppgifterna.

Om någon visar tecken på att må psykiskt dåligt är det viktigt att träffas, tycker Kristina Ström Olsson.

– När man träffas fysiskt kan man läsa av kroppsspråk och tonalitet. Och gör man det utomhus kan man göra det coronasäkert.

Viktigt med REGELBUNDEN KONTAKT

  • Kom överens med medarbetarna om vilka rutiner som ska gälla för kontakt. Avsätt tid för regelbundna individuella samtal, gruppmöten och coronasäkra sociala aktiviteter. Våga fråga och se till att du har tid att lyssna på svaren. Olika medarbetare kan ha olika behov av stöttning.
  • Tänk på att många tycker att det är svårt att berätta att de mår dåligt. Därför kan du inte räkna med att medarbetarna ringer självmant. Ta egen kontakt, men uppmuntra också medarbetarna att höra av sig, även om frågor som inte har direkt jobbanknytning.
  • Var extrauppmärksam på signaler på psykisk ohälsa. Om det plötsligt blir svårt att få tag i en medarbetare eller om medarbetaren verkar negativ och oengagerad kan det finnas anledning till fler samtal eller fysiska möten.
  • Tveka inte att ta hjälp av experter, som exempelvis företagshälsovården, om du är osäker på hur du ska hjälpa.
  • Tänk på din egen psykiska hälsa. Om du ska orka hjälpa någon som mår dåligt måste du må bra själv. Prata med din chef, se över din arbetsbelastning, var noga med rutiner, motion och matvanor.

Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på Länsförsäkringar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Han får 30 000 ansökningar om året

Baruth Morales ska anställa – och lära upp – 5 500 ungdomar till Sveriges största nöjesparker: Gröna Lund, Kolmården, Furuviksparken och Skara Sommarland.
Lina Björk Publicerad 24 april 2026, kl 11:02
Baruth Morales som är chef för Parks and Resorts akademi, började själv köra karuseller på Gröna Lund som ung. Nu ska han lära upp nya förmågor. Foto: Carolina Byrmo

Baruth Morales ansvarar för rekrytering och utbildning av cirka 5 500 ungdomar till Parks and Resorts nöjesparker varje år. Koncernen driver Gröna Lund, Kolmården, Furuviksparken och Skara Sommarland och får omkring 30 000 ansökningar om sommarjobb årligen.

Närmare 30 000 ungdomar söker sommarjobb hos er varje år. Hur hanterar ni det?

– Vi läser inga cv:n för att ha en så fördomsfri rekrytering som möjligt, första urvalet sker genom ett webbaserat servicetest där man får svara på ett 20-tal frågor om gästmöten och situationer som kan uppstå. Går man vidare har vi en gruppaudition med intervjuer, för att få en helhetsbild.

Vilka utmaningar finns med att anställa ungdomar utan erfarenhet?

– Den stora utmaningen är att det är mycket att lära under en kort, intensiv period. Många vi anställer har ingen tidigare jobberfarenhet, så vi lägger stor vikt vid att få en så bra introduktion som möjligt för att de ska känna sig trygga.

Hur går introduktionen till?

– Man får börja med e-kurser, där vi går igenom vad som gäller på våra anläggningar. Sedan har vi en fysisk serviceutbildning som handlar om gästen i fokus och efter det praktiska utbildningar med din närmaste chef.

– Några dagar före premiären har vi ett genrep där de får bjuda in familj och vänner för att träna. Cirka 60 procent av ungdomarna vill komma tillbaka året efter, det visar att de trivs.

Är vissa jobb mer eftertraktade än andra?

– Ja, jobben vid våra attraktioner, spelenheter och lotterihjul och vissa tjänster på djursidan är mest eftertraktade. Jag själv började köra attraktioner på Gröna Lund när jag var 20 år, blev sedan teamledare innan jag pluggade vidare inom HR och var hos andra arbetsgivare i 10 år. År 2019 kom jag ”hem” till HR-avdelningen på Parks and Resorts.

Vad är roligast med ditt jobb?

– Att jag får arbeta med så många delar inom HR-området: attrahera, behålla och utveckla människor, vilket gör att jag får variation i min vardag. Jag känner stolthet i hur vi bidrar till människors utveckling, hur vi är en plantskola för många av våra medarbetare när de väl ska ta klivet vidare ut i arbetslivet. Många arbetsgivare ser det som en kvalitetsstämpel att personer varit hos oss tidigare, för de vet vilken erfarenhet de kommer med och vilken utbildning de genomgått.

Hur jobbar ni med mångfalden?

– Vi ska vara en park för alla och det ska återspeglas i vår personal. Vi utbildar chefer i fördomsfritt ledarskap, har initiativ som syftar till att rekrytera personer med funktionsnedsättningar och andra initiativ som riktar sig till utsatta områden. Sedan gör vi årliga mätningar för att se hur vi representerar olika grupper. Mångfald för oss är en affärsfråga.

Baruth Morales

GÖR: Chef för Parks and Resorts akademi.

ÅLDER: 45.

BOR: Farsta utanför Stockholm.

BAKGRUND/Karriär: Började köra karuseller på Gröna Lund i 20-års åldern, gick vidare inom HR-området, varit i konsultbranschen samt Ica-gruppen och nu landat ”hemma” på Parks and Resorts.