Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så kan chefen stötta på distans

Det är svårare att upptäcka att en medarbetare mår dåligt när ni jobbar hemifrån. Då krävs det att du som chef är ännu mer frågvis och att ni har regelbunden kontakt, menar ledarskapsforskaren Lena Lid Falkman.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Som chef måste du på något sätt se till att det blir möjligt att kommunicera med medarbetarna. Håll koll på om en medarbetare blir svår att få tag på, verkar oengagerad eller svävar på målet när det gäller arbetsuppgifterna Shutterstock

Som chef har du det yttersta ansvaret för hur dina medarbetare har det på jobbet. Om ni ses på kontoret går det att vara uppmärksam på tecknen; den som ofta drar sig undan, är stressad, trött, nedstämd eller har humörsvängningar, visar tydligt att något inte stämmer.

Men sedan coronakrisen slog till jobbar hundratusentals tjänstemän hemifrån. Det kan göra det svårare att stötta den som mår psykiskt dåligt.

Torkild Sköld är ledarskapsutvecklare och föreläsare. Han betonar vikten av regelbunden kontakt – trots den fysiska distansen.

– Sitter man hemma växer tankarna och det man tänker tenderar att bli verklighet. Till slut blir de sanning. Chefen måste på något sätt se till att det blir möjligt att kommunicera med medarbetarna. Och de möjligheterna finns även när vi arbetar hemifrån, säger han.

Att få någon att berätta att de mår dåligt kan vara svårt. För många är psykisk ohälsa fortfarande mer tabu än fysisk ohälsa. Det ställer i sin tur höga krav på ledarskapet, enligt Torkild Sköld.

– Det handlar om att bygga upp ett förtroende. Ledarskap är att få människor att må bra, så att de kan göra det som behöver göras. För det krävs en person som lyssnar och utgår från medarbetarnas behov, inte sina egna. Lyssna! Fråga och var nyfiken!

Även Lena Lid Falkman, ledarskapsforskare vid Handelshögskolan, betonar vikten av regelbunden – helst daglig – kontakt.

– Man kan ju ha en bra relation även om man inte ses. Det är stor skillnad på att vara en person som jobbar hemma själv, och en person som sitter hemma men jobbar tillsammans med kollegor och chef och har kontakt med dem många gånger per dag.

Det är fortfarande lättare att berätta att man har brutit benet än att man har brutit ihop

Hon tycker också att chefer ska våga fråga mer.

– Jag tror att chefen behöver bli ännu mer frågvis och faktiskt fråga rakt ut: ”Hur mår du egentligen?”. Jag tycker också chefer ska våga fråga vilken stöttning medarbetare vill ha. Vi är olika, och kan individanpassa arbetslivet mer. Det rättvisa är kanske inte att alla får det lika, utan att alla får det de behöver.

Lena Lid Falkman tror också att relationen mellan chef och medarbetare kan gynnas av distansarbete, förutsatt att man tar den på allvar.

– Distansarbete gör att vi måste kommunicera om kommunikationen – hur ofta ska vi höras eller ses och i vilket syfte? Det är en nyckel i relationen mellan chef och medarbetare, och det gör att distansarbete kan vara en fördel i relationen mellan kollegor och mellan chef och medarbetare.

Kristina Ström Olsson är hälsostrateg på Länsförsäkringar. Även hon tror att distansarbetet gör det svårare att upptäcka att någon mår dåligt.

– Det är fortfarande lättare att berätta att man har brutit benet än att berätta att man har brutit ihop. Och det blir inte lättare av att man nu måste göra det via telefonen.

Men det finns verktyg att använda sig av. Som chef bör man tala om att det är helt okej att höra av sig, oavsett vad det gäller. Det är också viktigt att planera in regelbundna samtal med medarbetarna.

– Jag tjatar alltid om vikten av kommunikation. Om man ofta har återkommande samtal med medarbetarna känns det mer naturligt att också prata om det som är svårt. För chefen gäller det att ta sig tid att lyssna.

Vilka tecken ska man vara uppmärksam på?
– Det kan till exempel handla om att en medarbetare blir svår att få tag på, verkar oengagerad, pratar negativt om arbetet och privatlivet eller blir svävande kring hur det går med arbetsuppgifterna.

Om någon visar tecken på att må psykiskt dåligt är det viktigt att träffas, tycker Kristina Ström Olsson.

– När man träffas fysiskt kan man läsa av kroppsspråk och tonalitet. Och gör man det utomhus kan man göra det coronasäkert.

Viktigt med REGELBUNDEN KONTAKT

  • Kom överens med medarbetarna om vilka rutiner som ska gälla för kontakt. Avsätt tid för regelbundna individuella samtal, gruppmöten och coronasäkra sociala aktiviteter. Våga fråga och se till att du har tid att lyssna på svaren. Olika medarbetare kan ha olika behov av stöttning.
  • Tänk på att många tycker att det är svårt att berätta att de mår dåligt. Därför kan du inte räkna med att medarbetarna ringer självmant. Ta egen kontakt, men uppmuntra också medarbetarna att höra av sig, även om frågor som inte har direkt jobbanknytning.
  • Var extrauppmärksam på signaler på psykisk ohälsa. Om det plötsligt blir svårt att få tag i en medarbetare eller om medarbetaren verkar negativ och oengagerad kan det finnas anledning till fler samtal eller fysiska möten.
  • Tveka inte att ta hjälp av experter, som exempelvis företagshälsovården, om du är osäker på hur du ska hjälpa.
  • Tänk på din egen psykiska hälsa. Om du ska orka hjälpa någon som mår dåligt måste du må bra själv. Prata med din chef, se över din arbetsbelastning, var noga med rutiner, motion och matvanor.

Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på Länsförsäkringar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Valios vd: ”Jag vill vara förrädare”

Robert Auselius är lovprisad vd. I senaste numret av Chef och Karriär berättar han om hur han gick från att sälja barnmat till att bli chef för Valio i Sverige.
David Österberg Publicerad 8 maj 2026, kl 06:01
Valios vd Robert Auselius
Robert Auselius är vd för Valio. Under många år drömde han om ett toppjobb i Schweiz - men hamnade i stället i Finland. Karl Nordlund

Vad är du riktigt bra på?

– Musik är jag väldigt duktig på. Jag älskar musik. Jag lyssnar alltid på musik. Jag tror att jag tillhör den procent av Spotifys användare som lyssnar mest. Frustrerande för min fru när jag sätter på musik tidigt på morgonen.

Vad ser du helst på tv?

– Jag älskar Förrädarna och Robinson. Och Mästarnas mästare. Det är kanske inte fint nog, men de programmen älskar jag. Det är spännande med gruppdynamik. Jag hade gärna varit med i Förrädarna – och hade helst velat vara förrädare. Men jag hade haft otroligt hög puls, för jag är inte bra på att ljuga. Däremot tror jag att jag hade haft lätt att bygga förtroenden.

Vad ville du bli när du var liten?

– Mellan jag var 5 och 13–14 ville jag bli fotbollsproffs. Som Maradona eller Lothar Matthäus.

Vad skulle du vilja vara riktigt bra på?

– Om jag fick drömma fritt hade jag velat vara popstjärna. Rest världen runt och stått på scen. Det hade ju varit jättekul. Jag spelar lite gitarr, men inte på proffsnivå.

Vad har du för relation till facket?

– Vi har haft en god relation i de frågor där vi har samarbetat. Min bild är att facket är intresserat av dialog och samarbete.

När blev du vuxen?

– Första gången jag kände mig vuxen var när jag flyttade hemifrån och skulle betala mina egna räkningar och laga mat och så. Men riktigt vuxen blev jag kanske inte förrän jag blev pappa. Då var jag 26.

Kan alla bli en bra chef?

– För att bli en bra chef behöver du empati, nyfikenhet och lyhördhet. Och veta vem du själv är och vilka värderingar du har. De flesta kan lära sig att bli en bra chef, men det passar inte alla på grund av deras personlighet och intresse.

Hur ofta köper du mejeriprodukter från andra företag?

– Jag skulle inte köpa mjölk från Arla, men vill jag exempelvis ha crème fraiche blir jag tvungen att välja något annat än Valio. Man blir väldigt lojal med det företag man jobbar för. Jag köper fortfarande bara Zoégas kaffe, ett av Nestlés varumärken.

Är det jobbigt att vara tvåa efter Arla?

– Att ha hård konkurrens stimulerar mig. Det gör att vi alltid måste vara på tårna. Vi måste vara innovativa och förändringsbenägna. Det gör också att vi måste hitta nya affärsområden. I dag är vi inte bara ett traditionellt mejeri som säljer laktosfri mjölk. Vi är ett mejeri som gått från dairy till food.

Här hittar du hela reportaget.