Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så kan chefen stötta på distans

Det är svårare att upptäcka att en medarbetare mår dåligt när ni jobbar hemifrån. Då krävs det att du som chef är ännu mer frågvis och att ni har regelbunden kontakt, menar ledarskapsforskaren Lena Lid Falkman.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Som chef måste du på något sätt se till att det blir möjligt att kommunicera med medarbetarna. Håll koll på om en medarbetare blir svår att få tag på, verkar oengagerad eller svävar på målet när det gäller arbetsuppgifterna Shutterstock

Som chef har du det yttersta ansvaret för hur dina medarbetare har det på jobbet. Om ni ses på kontoret går det att vara uppmärksam på tecknen; den som ofta drar sig undan, är stressad, trött, nedstämd eller har humörsvängningar, visar tydligt att något inte stämmer.

Men sedan coronakrisen slog till jobbar hundratusentals tjänstemän hemifrån. Det kan göra det svårare att stötta den som mår psykiskt dåligt.

Torkild Sköld är ledarskapsutvecklare och föreläsare. Han betonar vikten av regelbunden kontakt – trots den fysiska distansen.

– Sitter man hemma växer tankarna och det man tänker tenderar att bli verklighet. Till slut blir de sanning. Chefen måste på något sätt se till att det blir möjligt att kommunicera med medarbetarna. Och de möjligheterna finns även när vi arbetar hemifrån, säger han.

Att få någon att berätta att de mår dåligt kan vara svårt. För många är psykisk ohälsa fortfarande mer tabu än fysisk ohälsa. Det ställer i sin tur höga krav på ledarskapet, enligt Torkild Sköld.

– Det handlar om att bygga upp ett förtroende. Ledarskap är att få människor att må bra, så att de kan göra det som behöver göras. För det krävs en person som lyssnar och utgår från medarbetarnas behov, inte sina egna. Lyssna! Fråga och var nyfiken!

Även Lena Lid Falkman, ledarskapsforskare vid Handelshögskolan, betonar vikten av regelbunden – helst daglig – kontakt.

– Man kan ju ha en bra relation även om man inte ses. Det är stor skillnad på att vara en person som jobbar hemma själv, och en person som sitter hemma men jobbar tillsammans med kollegor och chef och har kontakt med dem många gånger per dag.

Det är fortfarande lättare att berätta att man har brutit benet än att man har brutit ihop

Hon tycker också att chefer ska våga fråga mer.

– Jag tror att chefen behöver bli ännu mer frågvis och faktiskt fråga rakt ut: ”Hur mår du egentligen?”. Jag tycker också chefer ska våga fråga vilken stöttning medarbetare vill ha. Vi är olika, och kan individanpassa arbetslivet mer. Det rättvisa är kanske inte att alla får det lika, utan att alla får det de behöver.

Lena Lid Falkman tror också att relationen mellan chef och medarbetare kan gynnas av distansarbete, förutsatt att man tar den på allvar.

– Distansarbete gör att vi måste kommunicera om kommunikationen – hur ofta ska vi höras eller ses och i vilket syfte? Det är en nyckel i relationen mellan chef och medarbetare, och det gör att distansarbete kan vara en fördel i relationen mellan kollegor och mellan chef och medarbetare.

Kristina Ström Olsson är hälsostrateg på Länsförsäkringar. Även hon tror att distansarbetet gör det svårare att upptäcka att någon mår dåligt.

– Det är fortfarande lättare att berätta att man har brutit benet än att berätta att man har brutit ihop. Och det blir inte lättare av att man nu måste göra det via telefonen.

Men det finns verktyg att använda sig av. Som chef bör man tala om att det är helt okej att höra av sig, oavsett vad det gäller. Det är också viktigt att planera in regelbundna samtal med medarbetarna.

– Jag tjatar alltid om vikten av kommunikation. Om man ofta har återkommande samtal med medarbetarna känns det mer naturligt att också prata om det som är svårt. För chefen gäller det att ta sig tid att lyssna.

Vilka tecken ska man vara uppmärksam på?
– Det kan till exempel handla om att en medarbetare blir svår att få tag på, verkar oengagerad, pratar negativt om arbetet och privatlivet eller blir svävande kring hur det går med arbetsuppgifterna.

Om någon visar tecken på att må psykiskt dåligt är det viktigt att träffas, tycker Kristina Ström Olsson.

– När man träffas fysiskt kan man läsa av kroppsspråk och tonalitet. Och gör man det utomhus kan man göra det coronasäkert.

Viktigt med REGELBUNDEN KONTAKT

  • Kom överens med medarbetarna om vilka rutiner som ska gälla för kontakt. Avsätt tid för regelbundna individuella samtal, gruppmöten och coronasäkra sociala aktiviteter. Våga fråga och se till att du har tid att lyssna på svaren. Olika medarbetare kan ha olika behov av stöttning.
  • Tänk på att många tycker att det är svårt att berätta att de mår dåligt. Därför kan du inte räkna med att medarbetarna ringer självmant. Ta egen kontakt, men uppmuntra också medarbetarna att höra av sig, även om frågor som inte har direkt jobbanknytning.
  • Var extrauppmärksam på signaler på psykisk ohälsa. Om det plötsligt blir svårt att få tag i en medarbetare eller om medarbetaren verkar negativ och oengagerad kan det finnas anledning till fler samtal eller fysiska möten.
  • Tveka inte att ta hjälp av experter, som exempelvis företagshälsovården, om du är osäker på hur du ska hjälpa.
  • Tänk på din egen psykiska hälsa. Om du ska orka hjälpa någon som mår dåligt måste du må bra själv. Prata med din chef, se över din arbetsbelastning, var noga med rutiner, motion och matvanor.

Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på Länsförsäkringar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.