Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

På Scania tillåts medarbetare misslyckas

Medarbetare som tillåts misslyckas, chefer som vågar ta risker och ett klimat som bygger på öppenhet. Det är faktorer som gjort Scania till ett av landets mest innovativa företag, enligt utvecklingschefen Magnus MackAldener.
Ola Rennstam Publicerad
Hans Waldebäck
Per Sahlholm (till vänster) och Jonny Andersson (till höger) var två av de medarbetare på Scania som på tisdagskvällen fick ta emot patentplaketter vid bolagets årliga Uppfinnarparty, för patent som godkändes under 2013. Jonny Andersson fick även ta emot en särskild belöning för en av Scania utsedd extra värdefull uppfinning. Hans Waldebäck

De allra flesta idéer man får är inte särskilt bra. Därför behövs det väldigt många för att hitta en bra idé. Det anser Magnus MackAldener, utvecklingschef på Scania, som föreläser om kreativitet och jobbar med att få lastbilstillverkarens ingenjörer mer innovativa.

– Vetskapen om det är a och o för att man som chef ska lyckas skapa en kreativ miljö där folk vågar försöka igen, även efter ett misslyckande. Mitt råd är att satsa på en mängd idéer i stället för kvalitet, det är svårt att veta vad som är en bra idé på förhand och de flesta är som sagt dåliga. Var frimodig med dina egna misstag, då känner medarbetarna att här är det ok att misslyckas och vågar försöka igen, säger han.

För några år sedan drev Magnus ett stort utvecklingsprojekt som få på Scania trodde på. Erfarenheten därifrån är något han gärna bjuder på.

– Företaget plöjde ner miljontals kronor i projektet och det visade sig vara en väldigt dålig idé. Det är inget jag är stolt över och mitt anseende som utvecklare fick sig en törn, men jag skulle göra det igen för det kunde ha varit den där grejen som gett Scania en riktig konkurrensfördel.

Undvik inte misstagen!

Enligt Magnus MackAldener har företag som säger att man bara ska ha bra idéer förlorat på förhand.

– Som chef måste man vara ödmjuk och inse att man kommer att göra misstag. Risken för svenska storföretag är att vi fostrar våra chefer att undvika misstag i stället för att söka framgång. Innovation handlar om att ta risker. Att undvika risk i dag är faktiskt att riskera framtida framgång, säger han.

Scania hamnar ofta högt upp på listor över världens mest innovativa företag. Vad är hemligheten?

– En förklaring är att vi har ett ledarskap och arbetsklimat som bygger på öppenhet och konsensus. Cheferna förstår teknik, och kunskap är en viktig ingrediens för att idéer ska uppstå. En annan förklaring är att alla sitter i Södertälje och det är lätt att samarbeta och till skillnad från våra konkurrenter äger Scania sin egen utveckling.

Kreativitet är idéer som har sex.

Men det är inte säkert att folk som sitter på insidan av företaget känner att de är så innovativa, snarare funderar man på om man är tillräckligt konkurrenskraftiga, medger Magnus MackAldener.

– Det finns undersökningar som visar att man får ut bättre idéer med en heterogen arbetskraft och det är vi inte speciellt bra på. Vi är ganska homogena, de flesta som jobbar här är svenska män i 30-årsåldern.

Hur skapar man utrymme för kreativitet och innovationer?

– Jag brukar säga att kreativitet är när idéer har sex – de måste mötas och befrukta varandra. Alla människor har kreativitet i sig och blir kreativa i rätt miljö. Den enskilt viktigaste faktorn för kulturen på arbetsplatsen är ledarskapet. Det räcker med att cheferna har fattat hur man ska agera för att människors kreativitet skall komma fram. Men det funkar inte att högsta ledningen säger att nu ska vi vara kreativa genom att använda en viss metod.

– Det är sällan som vi sitter 20 personer i ett rum och har brainstorming, det genererar sällan några banbrytande idéer. I stället uppstår nya och användbara idéer när människor som har kunskap om den teknik de jobbar med dagligen får brottas med ett problem. Samt att man har en chef som förstår arbetet och som vågar ta risker.

Man kan inte köpa kreativa idéer.

Uppmuntran till kreativitet sker på olika sätt på Scania. Magnus MackAldener lät till exempel en grupp ingenjörer få ledigt en dag i månaden för att fnula på nya uppfinningar.

– En grundförutsättning för innovationer är obruten tid för kreativitet. Jag blev inspirerad av ett amerikanskt företag som infört Fedex-day, där medarbetarna skulle leverera en idé på 24 timmar, alltså samma tid som det tar för Fedex att leverera ett paket. Mina medarbetare fick göra vad de ville och befinna sig var de ville, men hade ett dygn på sig att förbättra vår produkt.

- I början var de otroligt tafatta och helt enkelt ovana vid den friheten. Det beror på att ingenjörer är tränade på att lösa ett problem, men innovation handlar om ett behov och tusen potentiella lösningar. Människan är i grunden lat och går gärna i samma fotspår, projektet var ett sätt att tvinga mina medarbetare göra något annorlunda och det är jobbigt för hjärnan.

– De bästa grejerna kommer i det dagliga arbetet när människor vågar prova saker och det finns en kultur och ett ledarskap som kan fånga upp det. Då funkar det riktigt bra.

Scania registrerar årligen hundratals patent. Lastbilstillverkarens fiffiga medarbetare uppmärksammas en gång om året på ett uppfinnarparty. För ett patent belönas upphovsmannen med 5 000 - 10 000 kronor medan stora uppfinningar som anses särskilt viktiga kan generera hundratusentals kronor - om patentet slår väl ut.

– Att utveckla och komma på nya idéer ingår i jobbet på en utvecklingsavdelning, men företaget anser att det är skäligt att man också belönas och uppmärksammas om man kommer på något som är extraordinärt.  Fast studier visar att ekonomiska belöningar inte spelar någon roll för själva kreativiteten, man kan inte köpa kreativa idéer, säger Magnus MackAldener.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.