Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Northvolt ska locka tusentals att jobba med batterier

Northvolt ska anställa 3 000 till sin batterifabrik i Skellefteå. Katarina Borstedt är chef för rekryteringen och den som ska locka arbetskraft till en industri ingen har erfarenhet av.
Publicerad 26 februari 2021, kl 07:37
Northvolt
Katarina Borstedt ska locka arbetskraft till Northvolts batterifabrik i Skellefteå. Northvolt

Vad är det Northvolt har på gång i Skellefteå?
– Vi bygger Europas största batterifabrik som bland annat ska tillverka elbilsbatterier. Just nu bygger vi första halvan av den och i slutet av nästa år kommer de första batterierna att lämna fabriken.

Hur många arbetstillfällen?
– Fullt utbyggd kommer fabriken ha cirka 3 000 anställda. Vi behöver allt från chefer till ingenjörer och folk som jobbar i produktionen. Att starta en helt ny typ av industri är en utmaning. Det finns ju nästan ingen som har erfarenhet av eller utbildning för just detta.

Hur gör du?
– Jag och mitt team jobbar för att öka medvetenheten om vilka möjligheter vi erbjuder. Vi samarbetar med Trygghetsrådet TRR som möter personer som har mist sitt jobb. Vi gör all rekrytering själva, det tror vi är nyckeln för att få in rätt personer.

– Vi säkerställer också att det startas utbildningar som på sikt ska ge rätt kompetens. Vi samarbetar med regionen kring ett relocateprojekt för att locka personer att flytta hit från andra regioner.

Vad är svårast i denna process?
– Att skapa en jämställd industriarbetsplats utifrån kön. Vi försöker hitta kvinnor som är ingenjörer eller har erfarenhet från tillverkningsindustrin. Eftersom det inte sitter några traditioner i väggarna har vi möjlighet att tänka nytt, vilket vi hoppas ska locka även kvinnor.

Hur är det att vara ytterst ansvarig för rekryteringen?
– Det känns positivt att skapa nya möjligheter, men det är klart att jag kan bli småstressad när jag tänker på allt vi ska åstadkomma på kort tid.

Hur påverkas Skellefteå?
– Staden förändras i grunden. Avfolkningsbygden väntar stor tillväxt. Utöver våra anställda räknar vi med att våra underleverantörer kommer att behöva upp emot 3 000 personer. Med tillväxten behövs andra samhällsfunktioner, som skola, sjukvård och annat. Staden kommer att växa med cirka 20 procent på kort tid.

Har corona försvårat för er?
– För viss internationell rekrytering har det blivit svårare att ta sig hit, men samtidigt har fokus på elektrifiering fortsatt att öka och många ser en möjlighet att skola om sig.

Läs mer: Karin Schreil ska förena rivalerna Tieto och Evry

Text: Per Cornell

KATARINA BORSTEDT

ÅLDER: 39 år.

GÖR: Director of growth.

UTBILDNING: Civilekonom.

BAKGRUND: Managementkonsult, har jobbat med strategisk HR inom pappersindustrin.

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].