Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Northvolt ska locka tusentals att jobba med batterier

Northvolt ska anställa 3 000 till sin batterifabrik i Skellefteå. Katarina Borstedt är chef för rekryteringen och den som ska locka arbetskraft till en industri ingen har erfarenhet av.
Publicerad
Northvolt
Katarina Borstedt ska locka arbetskraft till Northvolts batterifabrik i Skellefteå. Northvolt

Vad är det Northvolt har på gång i Skellefteå?
– Vi bygger Europas största batterifabrik som bland annat ska tillverka elbilsbatterier. Just nu bygger vi första halvan av den och i slutet av nästa år kommer de första batterierna att lämna fabriken.

Hur många arbetstillfällen?
– Fullt utbyggd kommer fabriken ha cirka 3 000 anställda. Vi behöver allt från chefer till ingenjörer och folk som jobbar i produktionen. Att starta en helt ny typ av industri är en utmaning. Det finns ju nästan ingen som har erfarenhet av eller utbildning för just detta.

Hur gör du?
– Jag och mitt team jobbar för att öka medvetenheten om vilka möjligheter vi erbjuder. Vi samarbetar med Trygghetsrådet TRR som möter personer som har mist sitt jobb. Vi gör all rekrytering själva, det tror vi är nyckeln för att få in rätt personer.

– Vi säkerställer också att det startas utbildningar som på sikt ska ge rätt kompetens. Vi samarbetar med regionen kring ett relocateprojekt för att locka personer att flytta hit från andra regioner.

Vad är svårast i denna process?
– Att skapa en jämställd industriarbetsplats utifrån kön. Vi försöker hitta kvinnor som är ingenjörer eller har erfarenhet från tillverkningsindustrin. Eftersom det inte sitter några traditioner i väggarna har vi möjlighet att tänka nytt, vilket vi hoppas ska locka även kvinnor.

Hur är det att vara ytterst ansvarig för rekryteringen?
– Det känns positivt att skapa nya möjligheter, men det är klart att jag kan bli småstressad när jag tänker på allt vi ska åstadkomma på kort tid.

Hur påverkas Skellefteå?
– Staden förändras i grunden. Avfolkningsbygden väntar stor tillväxt. Utöver våra anställda räknar vi med att våra underleverantörer kommer att behöva upp emot 3 000 personer. Med tillväxten behövs andra samhällsfunktioner, som skola, sjukvård och annat. Staden kommer att växa med cirka 20 procent på kort tid.

Har corona försvårat för er?
– För viss internationell rekrytering har det blivit svårare att ta sig hit, men samtidigt har fokus på elektrifiering fortsatt att öka och många ser en möjlighet att skola om sig.

Läs mer: Karin Schreil ska förena rivalerna Tieto och Evry

Text: Per Cornell

KATARINA BORSTEDT

ÅLDER: 39 år.

GÖR: Director of growth.

UTBILDNING: Civilekonom.

BAKGRUND: Managementkonsult, har jobbat med strategisk HR inom pappersindustrin.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.