Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Här är samtalen vi bävar för

Vissa situationer är känsliga att hantera som chef. Hur agerar vi? De flesta chefer reagerar och kallar in till ett korrigerande samtal om en medarbetare luktar illa eller börjar prestera dåligt. Av drygt 1 000 chefer i vår läsarpanel har 927 svarat på vår enkät om hur de hanterar situationer som är känsliga. Blundar de eller kallar de in medarbetaren på rummet?
Dag Bremberg Publicerad
Vad gör du om medarbetare drar snuskiga skämt? Bläddra vidare till nästa bild.

Bland de högsta cheferna är det en majoritet som säger att de inte känner något motstånd inför svåra, korrigerande samtal. Ändå är det i den gruppen som en mindre andel faktiskt agerar i konkreta situationer.

Vi frågade: ”Om en medarbetare ännu en gång kommer sent till ett möte, vad säger du?”
De flesta säger ”välkommen” eller ”okej”, medan 34 procent uppger att de skulle sätta ner foten: ”Jag accepterar inte att du kommer sent igen”. Kvinnor och yngre chefer är mindre benägna att säga ifrån.

Kvinnliga chefer reagerar dock tydligast ”om en medarbetare drar snuskiga skämt”. Sexskämt är olämpligt på jobbet, säger 73 procent av kvinnorna, att jämföras med 62 procent av männen. Flest som tar avstånd finner vi i Stockholm, medan det är större andel som skrattar med i Småland.

”Om en medarbetare luktar illa”, då kallar tre av fyra chefer in till ett personligt samtal. Även här är små­länningar mindre benägna att konfrontera.

Ännu större andel av cheferna, 87 procent, agerar ”om en medarbetare börjar prestera sämre”. Då avsätter de tid för ett långt samt och ”frågar vilka problem som kan finnas”.

Däremot är det inte så många som reagerar bestämt om en medarbetare verkar ha svårt att skilja på arbetstid och fritid. Om de får ett mejl som handlar om jobbet sent en lördagskväll skulle bara 33 procent informera medarbetaren att man inte bör skicka jobbmejl på ledig tid. De flesta skulle inte kommentera brevet, medan var tionde skulle svara och berömma medarbetarens ”engagemang”.
 
Ett av de känsligaste problemen för många chefer är när man misstänker att någon i arbetsgruppen missbrukar alkohol.

Vi frågade: ”Om du ser en medarbetare berusad på torget en lördag, vad gör du?”
Nästan hälften säger ”inget”, 46 procent berättar bara att de sett hen på torget, medan 11 procent ställer en fråga om personens alkoholvanor. 

Vi frågade också om cheferna känner ett motstånd inför ”svåra samtal”. Det gör majoriteten, särskilt yngre och kvinnor, men de genomför samtalen om de är nödvändiga.

Känsliga frågor

6 av 10 ignorerar om en medarbetare skickar jobbmejl sent en lördagskväll. 

87 procent tar ett längre samtal om en medarbetare börjar prestera sämre.

927 medlemmar i Positions läsarpanel har svarat på frågor som sammanställts och analyserats av Novus.

Novus/Position

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

”I klacken är vi alla lika”

Han har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Daniel Liljegren älskar gemenskapen i klacken – trots att matchen mest ger honom ångest.
Carolina Högling Publicerad 5 september 2025, kl 06:01
Daniel Liljegren har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Läs om hans passion för klacken, gemenskapen och fotbollsångesten.
Daniel Liljegren går på alla matcher tillsammans med sin fru Sofi och står i klacken på både fotboll och hockey. Foto: Carolina Byrmo

Varifrån kommer djurgårdsintresset?

– Min pappa är inbiten AIK:are och jag tror att det kommer därifrån: eftersom han höll på AIK kunde inte jag göra det. När jag väl hade börjat kolla på Djurgården gick det inte att byta.

Varför står du i klacken?

– Det är där man står. Sport tittar man på stående. Man sjunger och bidrar. Att sitta ned är inte jättekul.

För den som inte är så fotbollsintresserad – vad är grejen?

– Det är bara en livslång kärlek – i med- och motgång. Spelare och tränare byts ut, men kärleken till klubben består. Jag kan inte förklara det. Det är Djurgården som är själen.

Daniel Liljegren
Foto: Carolina Byrmo

Är det alltid roligt att kolla på Djurgården?

– Att kolla på fotboll är nästan aldrig roligt. Det är väldigt ångestladdat. Det är först när vi leder med 5–0 och det är tio minuter kvar, då är det roligt. Annars är det mest jobbigt. Hur ska det gå? Varför är vi så dåliga? Varför är vi så bra? Kommer det vända snart? Man lider sig igenom det.

Vad är det som får dig att fortsätta gå på matcher när det är så ångestladdat?

– Det är viktigt på riktigt hur det går för det här fotbollslaget, så man behöver fortsätta titta. Det är kanske lite av ett självskadebeteende. Det är också ett sätt att stänga av sådant som man går och grubblar på: arbete, problem med familj och omvärlden. Klacken är en plats där alla är lika, ingen är mer viktig än någon annan. Det finns inga chefer eller medarbetare på en läktare, alla är bara där och bidrar med sitt.

Har ditt supporterskap påverkat dig som chef?

– Både ja och nej. Det finns en oerhörd rivalitet mellan Stockholmsklubbarna. Samtidigt ska vår arbetsplats vara inkluderande och trygg och jag som chef kan inte håna mina medarbetares lag på samma sätt som jag tillåter dem att håna mitt. Den biten får jag tona ned ganska mycket.

– Mitt chefskap påverkar mig när jag är på läktaren. Som chef handlar det mycket om att sätta standarden och föregå med gott exempel. Jag är bland de äldre på läktaren och då får man ibland förklara för folk att vissa beteenden och uttryck inte är okej. I och med att jag har varit chef i många år är det en naturlig del av mig.

Hade du kunnat anställa en AIK:are?

– Absolut. Det är 100 procent meritbaserat. Men jag brukar fråga slutkandidaterna vilket lag de håller på. Bara för att det är lite roligt. 

Daniel Liljegren

Gör: Affärschef för underhåll på Strukton Rail, en järnvägsentreprenör som bygger och underhåller spårsystem.

Ålder: 48.

Bor: Stockholm.

Familj: Fru, två barn och hund.

Bästa djurgårdsminne: Apoel (cypriotisk fotbollsklubb) hemma 2022. Helt fantastisk match. Stämningen var elektrisk på hela arenan. Det var fullsatt och alla stod upp.