Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Här är samtalen vi bävar för

Vissa situationer är känsliga att hantera som chef. Hur agerar vi? De flesta chefer reagerar och kallar in till ett korrigerande samtal om en medarbetare luktar illa eller börjar prestera dåligt. Av drygt 1 000 chefer i vår läsarpanel har 927 svarat på vår enkät om hur de hanterar situationer som är känsliga. Blundar de eller kallar de in medarbetaren på rummet?
Dag Bremberg Publicerad
Vad gör du om medarbetare drar snuskiga skämt? Bläddra vidare till nästa bild.

Bland de högsta cheferna är det en majoritet som säger att de inte känner något motstånd inför svåra, korrigerande samtal. Ändå är det i den gruppen som en mindre andel faktiskt agerar i konkreta situationer.

Vi frågade: ”Om en medarbetare ännu en gång kommer sent till ett möte, vad säger du?”
De flesta säger ”välkommen” eller ”okej”, medan 34 procent uppger att de skulle sätta ner foten: ”Jag accepterar inte att du kommer sent igen”. Kvinnor och yngre chefer är mindre benägna att säga ifrån.

Kvinnliga chefer reagerar dock tydligast ”om en medarbetare drar snuskiga skämt”. Sexskämt är olämpligt på jobbet, säger 73 procent av kvinnorna, att jämföras med 62 procent av männen. Flest som tar avstånd finner vi i Stockholm, medan det är större andel som skrattar med i Småland.

”Om en medarbetare luktar illa”, då kallar tre av fyra chefer in till ett personligt samtal. Även här är små­länningar mindre benägna att konfrontera.

Ännu större andel av cheferna, 87 procent, agerar ”om en medarbetare börjar prestera sämre”. Då avsätter de tid för ett långt samt och ”frågar vilka problem som kan finnas”.

Däremot är det inte så många som reagerar bestämt om en medarbetare verkar ha svårt att skilja på arbetstid och fritid. Om de får ett mejl som handlar om jobbet sent en lördagskväll skulle bara 33 procent informera medarbetaren att man inte bör skicka jobbmejl på ledig tid. De flesta skulle inte kommentera brevet, medan var tionde skulle svara och berömma medarbetarens ”engagemang”.
 
Ett av de känsligaste problemen för många chefer är när man misstänker att någon i arbetsgruppen missbrukar alkohol.

Vi frågade: ”Om du ser en medarbetare berusad på torget en lördag, vad gör du?”
Nästan hälften säger ”inget”, 46 procent berättar bara att de sett hen på torget, medan 11 procent ställer en fråga om personens alkoholvanor. 

Vi frågade också om cheferna känner ett motstånd inför ”svåra samtal”. Det gör majoriteten, särskilt yngre och kvinnor, men de genomför samtalen om de är nödvändiga.

Känsliga frågor

6 av 10 ignorerar om en medarbetare skickar jobbmejl sent en lördagskväll. 

87 procent tar ett längre samtal om en medarbetare börjar prestera sämre.

927 medlemmar i Positions läsarpanel har svarat på frågor som sammanställts och analyserats av Novus.

Novus/Position

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga mentorn: ”Hur får jag teamet att våga på nytt?”

Hur får man ett team som tappat geisten att komma igen?
Charlotta Wikström har i 25 år haft ledande befattningar inom marknadsföring och försäljning. Utifrån egna erfarenheter reflekterar hon kring läsarfrågor.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:00
En chef i svart kostym drar fyra medarbetare framåt med en stor pil, mot en färgstark bakgrund.
Hur får man ett team som tappat självförtroendet att våga testa igen? Mentorn Charlotta Wikström ger chefen konkreta råd. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Jag är chef över en grupp som har gått igenom en tuff period med flera motgångar i verksamheten. Vårt misslyckande har påverkat teamets initiativförmåga och geist, vilket inte är så konstigt.

Men jag upplever att vi har fastnat i en försiktighet där ingen längre bidrar med nya idéer till vår utveckling och vår verksamhet har tappat tempo. Det jag undrar är: Hur ska jag som chef kunna återuppbygga självförtroendet och initiativförmågan i organisationen så att medarbetarna vågar ta nya tag och testa?

Jag inser förstås att jag själv har ett stort ansvar för att gå i bräschen för den utvecklingen – men hur ska jag konkret gå till väga för att lyckas?

MENTORN SVARAR: Det jobbigt när självförtroendet i en grupp sviker och rädslan för att göra fel tar över. Nu ställs ditt ledarskap på prov och här följer några handfasta råd som jag hoppas du har nytta av för att få tillbaka drivet och öka den psykologiska tryggheten som är viktig för att medarbetarna ska våga ta egna initiativ igen.

Börja med en workshop med syftet att lära av misstagen och ladda gruppen med ny energi och trygghet. Din uppgift blir att avdramatisera motgångar, som är en naturlig del i jobbet. Det viktiga är hur man hanterar dem och vad man lär sig för framtiden.

Utvärdera

→ Diskutera vad det är som gått fel och skapa en gemensam bild av läget. → Försök förstå varför det har gått fel. Här är nyckelorden ofta målsättningar, förutsättningar, ansvar och befogenheter, samt hur samarbetet fungerat. Låt alla komma till tals och få redovisa sin syn utan att peka ut några syndabockar. → Summera lärdomar och slutsatser.

Förslag på förbättringar

→ Vilka mindre förbättringar kan gruppen testa de kommande veckorna? Vilka arbetsuppgifter är på agendan och hur kan ni tillsammans förbättra ert arbetssätt? Det är viktigt att ta små steg för att återta självförtroendet och tryggheten.

Återställ fokus framåt – öka den psykologiska tryggheten

→ I denna sista fas är det viktigt att du är extra tydlig med vad gruppen ska uppnå och vad som därmed ska prioriteras.

Det kan behövas mer styrning än vanligt så att ni återtar initiativet och blir drivande och kreativa igen. Förändringarna måste ske i det dagliga arbetet, det räcker förstås inte med en workshop.

Nu måste du som ledare verkligen leda – visa att du tar kalkylerade risker och inte uppfattas som försiktig. Berätta om egna misstag, uppmuntra gruppen att komma med synpunkter, att våga framföra halvfärdiga idéer och att experimentera.

Fokusera på medarbetarnas beteenden och belöna beteenden som visar på lite högre riskvillighet och inte bara resultat. Till exempel någon som vågar ifrågasätta ett beslut eller erkänner att hen faktiskt behöver hjälp. Det är de här faktorerna som skapar psykologisk trygghet i gruppen.

Glöm aldrig bort – att göra misstag ibland är en förutsättning för utveckling!

CHARLOTTA WIKSTRÖM

→ GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.

→ ÅLDER: 68.

→ KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

→ KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.