Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Här är det vi som bestämmer

Tänk en arbetsplats där alla beslut fattas gemensamt och lönesättningen är ett lagarbete. På Björn Lundén Information är varje medarbetares röst lika mycket värd.
Johanna Rovira Publicerad
Peter Engström
På Björn Lundén Information får medarbetarna vara med och sätta lön. Peter Engström

Björn Lundén Information AB i Näsviken utanför Hudiksvall är inte likt något annat företag. Firman, som erbjuder hjälpmedel inom skatt, redovisning, personal och juridik, sticker ut på flera sätt.

Från början var de bara två: Björn Lundén och Ulf Svensson. I dag, efter 25 år, är Ulf vd och majoritetsägare för företaget som har runt 100 anställda. Men det är inte Ulf Svensson som styr skutan - det gör de anställda och han gemensamt.

Varje medarbetare på Björn Lundén har stor befogenhet att fatta egna beslut. Större frågor, som till exempel rekryteringar eller nytt lönesystem, fattas gemensamt på personalmöten. Helst genom konsensus, men om det behövs via omröstning.

Det blir mer spekulationer och misstämning om man försöker hålla lönerna hemliga

Det är högt i tak, både bokstavligt och bildligt på Björn Lundén Information. Och så har det alltid varit. Björn beskriver sig själv som en ”icke-kapitalistisk gammal hippie” och Ulf rycker på axlarna åt traditionellt chefsstyre.

– För mig är det här helt naturligt. Det är faktiskt ren självbevarelsedrift. Björn och jag vill kunna sitta och fika med de andra och vara med på firmafester utan att det känns krystat. Det är ingen som kräver av mig att jag ska gå runt i kostym och skälla på folk. Sedan är vi inte särskilt giriga av oss, säger Ulf, som liksom flertalet anställda helst går omkring barfota på jobbet.

Lönen sätts varken av Björn (som har tagit ett sabbatsår för att cykla på Kuba) eller av Ulf, utan av kollegorna sinsemellan. Tidigare fick alla som ville sätta lön på vem de ville, men trots att de flesta på företaget är hyfsat nöjda med sin lön, framgick det av en intern enkät att alla inte var helt tillfreds med det lönesystemet. Så nu har man precis fattat beslut om ett nytt lönesystem (se faktaruta).

Alla löner är öppna, även Ulfs. Hemliga löner är ett snuskigt maktmedel, enligt Björn Lundén-filosofin.

– Det har alltid varit fritt fram att titta i alla papper. Jag anser att det blir mycket mer spekulationer och misstämning om man försöker hålla lönerna hemliga, säger Ulf  Svensson.

Det finns inga chefer på Björn Lundén Information. Inte i egentlig mening. Det finns gruppansvariga, men det märks inte i lönekuvertet om man har den rollen. Att ge någon mer betalt bara för att den har en viss position tycker man är helt fel. Björn Lundén har tvärtom länge förespråkat samma lön för alla på företaget, oavsett tjänst, men har hittills blivit nedröstad av personalen.

– Det är inte så att jag bestämmer, jag är bara den som ser till att allt blir gjort. Jag ger de andra förutsättning att jobba effektivt, säger Ingela Hamrin, som är ansvarig på sälj och har jobbat på förlaget i nio år.

– Jag har runt 31 000 kronor i månaden och tjänar inte mest i min grupp, men vi ligger ganska jämnt. Jag tycker att det funkar bra att sätta lön på dem som jobbar närmast en själv. Och att vi kan se vad alla har för lön känns inte konstigt. Men man får inte vara karriärist om man ska trivas här. Det går inte att höja lönen genom att byta tjänstetitel.

I princip kan jag stanna i sängen en dag om jag skulle vilja

Befattningarna på företaget värderas också annorlunda än på marknaden i övrigt. De som har hand om supporten tjänar till exempel mer än sina kollegor på andra företag, medan den ekonomiansvarige inte får lika hög lön som den skulle kunna ha fått hos en konkurrent.

– Supportens löner på andra håll är för låga. Ska vi få nöjda kunder krävs det kompetens, och det tycker vi att vi kan vi betala mer för, säger Ulf Svensson.

Flera av de anställda på företaget har gått ner i lön när de började. Det finns annat som lockar – flextiden till exempel. Och här snackar vi flexibel arbetstid på riktigt, personalen kan ta ledigt när som helst, bara det funkar med de närmaste kollegorna.

– Flextiden är lysande – den är värd mycket. Vi har inga tider att passa och i princip kan jag stanna i sängen en dag om jag skulle vilja det eller ta ledigt om det dyker upp något, säger Peter Ekbom, programmerare.

För Anna Sundin, som håller i utbildningar och support och har jobbat på företaget i 14 år, är gemenskapen och det egna ansvaret som väger tyngst.

– Jag läste till personalvetare för att kunna bli chef, jag trodde det var viktigt att få någon befattning eller en ledarroll. Men jag kände tidigt att det inte var något för mig. Jag vill vara en i gänget. Jobbet här passar mig perfekt, för här får jag ta stort ansvar och vara med och bestämma samtidigt som jag kan vara del av gemenskapen.

Sambestämmandet har dock krympt i takt med att företaget växt och personalstyrkan ökat, upplever Anna Sundin. Alla större beslut fattas fortfarande på personalmötena, men en del frågor avverkas av praktiska skäl på mindre samrådsmöten. Vem som helst är välkommen att delta på dessa, men ofta är det bara de gruppansvariga, eller de närmast berörda, som närvarar.

– Personalmötet är väl inte det bästa forumet för detaljfrågor och vissa saker kan vi inte prata om där, till exempel rehabiliteringsärenden och uppsägningar, säger Ulf Svensson.

– Men alla väsentliga beslut i övrigt bestäms på personalmötet. Och vid rekryteringar har alla anställda vetorätt, alltså rätt att säga nej till en kandidat. Vi förlitar oss kraftigt på allas sunda förnuft och hittills har det funkat.

Ulf Svensson får ofta mothugg på sina egna förändringsförslag och finner sig i att bli nedröstad.

– Oftast beror det på att jag har varit för dålig på att informera. Ska man få alla med sig måste man förstå att förändring är jobbigt och att många är skeptiska och behöver tid för att analysera.

– De största diskussionerna handlar dock om jordnära frågor. Som vilken lunch vi ska ha i matsalen.

Det nya lönesystemet

  • Först och främst får var och en grundhöjning kopplat till konsumentprisindex plus en hundralapp. Det är en hygienfaktor att löneökningen inte ska ätas upp av inflationen och att lönen ska tappa i värde, menar Ulf.
  • Därefter ska alla få föreslå en procentuell höjning. Snittet blir det som hamnar i lönepotten (såvida det inte blir orimligt högt).
  • De närmaste kollegorna får med hjälp av sex kriterier bedöma varandras arbetsinsatser och på så vis fördela 70 procent av potten. 30 procent fördelar vd tillsammans med gruppansvariga.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Tradera kräver videokameran på vid hemarbete

Ibland måste även en framåtblickande person kolla bakåt. Det gjorde Stefan Öberg när han var med och räddade Tradera från konkurs.
Publicerad 7 mars 2025, kl 06:00
Traderas chef Stefan Öberg i ett rum fyllt med second hand-saker.
Stefan Öberg har ledarskap i fokus. Så skapar Tradera en dynamisk arbetsmiljö genom att sätta medarbetarnas utveckling i centrum. Hur ser han på distansarbete och måste hemarbetare alltid ha videokameran påslagen? Foto: Karl Nordlund.

ARTIKELN SAMMANFATTAD



Räddade Tradera genom att gå tillbaka till kärnverksamheten


När Stefan Öberg tog över Tradera 2013 var företaget i kris. Han valde att slopa satsningen på nya produkter och fokusera på secondhand, vilket gav Tradera en tydlig identitet och långsiktig framgång.

Ledarskap med höga krav och lärdomar på vägen


Öberg genomförde drastiska förändringar, inklusive personalminskningar, och lärde sig att ledarskap är en konstform. Ett misslyckat jultal lärde honom vikten av kommunikation och att humor kan slå fel.

Tillåtande syn på distansarbete – men med kameran på

Tradera tillåter distansarbete men kräver att alla har kameran påslagen i sina team. Öberg tror inte på att tvinga tillbaka anställda till kontoret, utan fokuserar på att skapa engagemang på andra sätt.

 

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Stefan Öberg har alltid legat i framkant. Han var med och lanserade Tele 2 i Ryssland i början av 2000-talet och var vice vd på Skype i Storbritannien när bolaget var som mest expansivt.

Teknik är hans stora intresse och han demonstrerar med viss stolthet två stora bildskärmar i entrén till Traderas kontor. Där kan man i realtid se alla nya annonser som läggs upp på företagets sajt och alla varor som fraktas till sina köpare.

Med det i åtanke är det lite intressant hur han gick till väga när han tog på sig uppdraget att rädda Tradera. Bolaget låg i ruiner 2013 och hade bara överlevt tack vare starka ägare i form av Ebay. Han fick ett år på sig.

– Det gällde att hitta kärnan i bolaget, det som var livskraftigt. Och jag såg att man hade gjort en stor felsatsning på att sälja mycket nya saker – ett slags Amazon. Vägen framåt blev att kasta ut det nya och fokusera på det gamla. Tillbaka till ”core business”, säger Stefan Öberg.

Så ut med det nya och in med det gamla. Samarbeten med stora varumärken avslutades och mängder av annonser med nya varor som gick att köpa på många andra ställen försvann från sajten, vilket gjorde att fokuset på secondhand förstärktes.

– Först förlorade vi i omsättning. Men vi fick tillbaka en identitet. Varför går man till Tradera? Antingen för att hitta något unikt eller för att spara pengar.

Många som hade trivts bra tidigare trivdes inte längre och slutade

För att lyckas med en turn around behövde Stefan Öberg snabbt minska kostnaderna. Bolaget var med hans egna ord ”över-staffat” och dessutom med delvis fel personer. Han bytte ledningsgrupp och minskade personalstyrkan från runt 90 anställda till som minst 50.

– Målen fick helga medlen och jag tyckte det var bättre att riva av plåstret snabbt. Vi blev ett helt nytt företag efter det här. Många som hade trivts bra tidigare trivdes inte längre och slutade.

Stefan Öberg tog i med hårdhandskarna – och de lyckades vända utvecklingen från minus till plus. Men det innebar många jobbiga samtal och en väldigt obekväm situation som har etsat sig fast.

– Jag skulle hålla ett tal på julfesten och försökte vara lite rolig genom att lyfta fram hur vi skulle kunna göra för att ställa till det för oss på Tradera. Så tog jag en massa exempel på dåligt beteende, som man inte ska ha, för att alla skulle förstå att det är bättre att göra tvärtom. Men det landade helt fel.


Humor kan slå väldigt fel

Dagen efter festen blev Stefan Öberg inkallad till ett möte med ett 20-tal av utvecklarna på Tradera. De hade eldat upp sig ordentligt och lät honom veta hur otroligt dåligt omdöme de ansåg att han hade visat.

– Jag kommer aldrig att glömma det mötet – jag insåg att jag hade gjort bort mig ordentligt.

Lärdomen han drog av jultalet är att man måste ha silkesvantarna på ibland och att försök till humor kan slå väldigt fel. Det var turbulent, folk slutade, ledningen var ny och ovanpå det hade nye vd:n mage att, som det uppfattades, raljera.

– Jag har inga problem att presentera saker, prata på möten och så vidare. Men det där med att ställa mig upp, klirra i glaset och hålla ett tal – jag har känt mig obekväm med det sedan dess.

Jag hade inte förstått att ledarskap är en konstform i sig

Stefan Öbergs karriär som ledare började med ett chefsuppdrag på Electrolux i Italien, där han skulle leda ett team med tre anställda förutom honom själv.

– Jag hade inte förstått att ledarskap är en konstform i sig. Jag insåg inte att man kan uppnå väldigt mycket mer om man ser till att de anställda blir mer produktiva än att själv jobba hårdare. Som ny chef är det lätt att tänka kortsiktigt och lösa många problem själv. Det kanske går fortare den gången, men varje gång man låter någon annan lösa en uppgift så utvecklas ju den personen.

Efter detta följde ett antal spännande och i vissa fall smått galna erfarenheter i Estland och Ryssland för Tele 2:s räkning. Här finns historier om direkta sabotage, städbolag som stal hans affärsplaner och att behöva säga upp 500 personer. Inget man vill uppleva igen, kanske, men samtidigt erfarenheter som gjort Stefan Öberg till den trygga ledare han är i dag.

Under tiden på Tele 2 lärde Stefan Öberg känna Niklas Zennström, som senare grundade Skype.

– Det gick hur bra som helst för oss när jag jobbade på Skype. I perioder fick vi 300 000 nya användare om dagen. Jag blev stöddig. Det var lätt att börja tro att det var jag som var bra. Jag tänkte: nu vet jag hur man bygger ett globalt it-företag.

Full av självförtroende satsade Stefan Öberg kapital i ett eget projekt som skulle bli en plattform för utbildning. Det kunde inte gå fel, så han behövde inga delägare.

– Jag lade tre år på det här projektet och intalade mig hela tiden att man inte får ge upp. När man har den inställningen som jag har, att man ska bita ihop och kämpa på, kan det nästan bli destruktivt. Men jag hade lite tur. En kille från Ebay ringde och frågade om jag ville ta på mig ett självmordsuppdrag: att rädda Tradera. Där och då kändes det väldigt lockande.

Vad lärde du dig av den här historien?

– Att det inte alltid är det rätta att harva på. Om det inte funkar måste man hitta ett annat sätt. Jag är inte bitter, men det där projektet kostade mig motsvarande en fin sommarstuga i skärgården. Jag hade bara kunnat ha det bra med min familj – i stället spenderade jag pengarna.

Jag kan rekommendera alla att försöka hitta en mentor

Med alla de här erfarenheterna i bagaget är det kanske lättare att förstå hur Stefan Öberg lyckades ro i land ”operation Rädda Tradera”. Men det var inte lätt. Han säger att han hade en del tur. Men något han tycker var väldigt värdefullt under de turbulenta första åren var att kunna samtala med en mentor utanför bolaget. Han sökte en äldre chef som kunde komma med råd.

– Jag hade till exempel en anställd som inte fungerade och beskrev det för min mentor. Hur skulle jag göra? Det han sa till mig var att det inte kommer att bli bättre, vilket visade sig vara rätt. Vi bollade saker som jag sedan provade och så pratade vi om det igen. Jag kan rekommendera alla att försöka hitta en mentor.

"Jag har alltid tyckt att man ska göra sitt bästa"

Vad är det då som har gjort Stefan Öberg till den ledare han är i dag? Han funderar lite och menar att en hel del finns med redan från barndomen och den person han är. Han är storebror, till exempel. Och han lärde sig att jobba hos sina farbröder i Älvsbyn som hade ett fastighetsbolag och en färghandel.

– Jag har alltid tyckt att man ska göra sitt bästa – det förväntar jag mig också av andra. Jag ser det lite som ett kontrakt: är vi engagerade och gör vårt bästa kommer vi att ha det bra och utvecklas. Om man inte ställer upp på det bryter man det kontraktet och då tycker jag det är bättre att man hittar ett annat ställe att jobba på.

Kanske var det därför det kliade i fingrarna när han såg hur farbrödernas fastighetsbolag i Älvsbyn med cirka 250 hyreslägenheter blev alltmer nedgånget. Man ska ju göra sitt bästa.

– Så jag köpte det. Mest av sentimentala skäl. Men det är jättekul och ger mig omväxling. Tradera är ganska abstrakt – en programvara i molnet. Vi rör aldrig grejerna och under sommarsemestern kan vi hålla i gång verksamheten på tre personer. Fastighetsbolaget är väldigt konkret. Husen behöver underhållas, annars förfaller de. Varje dag i bilen på väg hem från jobbet passar jag på att ha en avstämning med min kollega i Älvsbyn.

Cirkeln är sluten och Stefan Öberg har hittat någon form av balans i arbetslivet mellan nytt och gammalt. Rötterna i norr och den digitala värld han gjort till sin egen.

Stefan Öberg, Tradera.
Tradera har en tillåtande attityd till hemarbete, säger Stefan Öberg. "Jag är inte säker på att engagemanget stiger om man tvingar tillbaka de anställda till kontoret". Foto: Karl Nordlund.

”ALLA PÅ DISTANS JOBBAR MED VIDEOKAMERAN PÅSLAGEN”

Vad är det första du gör när du vaknar?

– Lite pinsamt, men jag kollar gårdagens säljstatistik redan innan jag går upp ur sängen.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– Jag är på kontoret mellan 8 och 18 varje dag. Vill vara ett bra föredöme för andra, även om jag kan få höra att man då inte ska jobba mer än heltid. Mycket möten så klart, men aldrig mer än hälften av min tid. Jag vill kunna gå runt och vara tillgänglig.

Om du får en stund över på jobbet, vad gör du?

– Spelar pingis. Då får man i gång blodcirkulationen och har samtidigt kul.

Hur ser du på distansarbete?

– Vi har en tillåtande attityd till det. Många företag har problem med att engagemanget går ner. Jag är inte säker på att det stiger om man tvingar tillbaka de anställda till kontoret.

– Däremot har vi en egen variant av det, där alla jobbar med videokameran påslagen i sina team.

Hur är det att ha dig som chef?

– Inspirerande, krävande, kul och ganska tryggt.

Din relation till facket?

– Vi har inte kollektivavtal på Tradera. Det hänger ihop med de tidigare amerikanska ägarna, tror jag. Frågan har inte heller kommit upp. Men facket blir ändå involverat vid till exempel uppsägningar och påverkar även lönerörelse. Vi har mycket att tacka den svenska modellen för, det har jag insett när jag arbetat utomlands.

Någon konkurrerande begagnatsajt du handlar på?

– Klaravik, för begagnade byggvaror och maskiner.

Hur kopplar du bort jobbet?

– I vardagen genom motion och träning. Annars kopplar jag av med att snickra på min stuga i Umeå.

När släcker du lampan på kvällen?

– Redan klockan 22, men jag är uppe tidigt.

DET HÄR ÄR STEFAN ÖBERG

GÖR: Vd för nätauktionstjänsten Tradera.

ÅLDER: 59.

FAMILJ: Fru och tre vuxna barn.

BOR: Österskär utanför Stockholm.

OKÄND SIDA: Jag försöker vara nyfiken och lära saker vid sidan av jobbet. Gärna fysik och astronomi.

LÄSER: Just nu Leonardo da Vincis anteckningsböcker som jag fyndade på Tradera.