Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Fråga mentorn: Ska föräldrar få förtur till semester?

Medarbetare med barn vill välja semesterveckor först. Det har lett till splittring och osämja i personalgruppen. Ledarskapsexperten Charlotta Wikström tipsar om hur chefen kan lösa konflikten och samtidigt vara en föräldravänlig arbetsplats.
Publicerad
Shutterstock
Medarbetare med barn i skolåldern kräver att få välja semesterveckor först, vilket skapat irritation hos övriga i teamet och gjort chefen villrådig. Shutterstock

FRÅGA: Jag är avdelningschef på ett företag med en uttalad policy att vara en föräldravänlig arbetsplats, vilket jag självklart sympatiserar med. De senaste åren har det dock växt fram en förväntan hos mina medarbetare med barn i skolåldern att de har förtur till att välja semesterveckor under sommaren - på bekostnad av kollegor utan barn. Diskussionerna eskalerade inför planeringen av julledigheten i höstas och det uppstod en splittring i gruppen. Min mest kompetenta medarbetare är barnlös och har hintat att hon kan söka sig bort om jag fortsätter att låta föräldrarna gå före. Samtidigt som jag vill behandla alla likvärdigt och förstår kritiken har jag uttalade krav från ledningen att underlätta arbetslivet för föräldrar. Hur ska jag reda ut det här?

SVAR: Din fråga ställer verkligen ditt ledarskap på prov. Av egen erfarenhet vet jag att detta ämne kan skapa frustration och konflikter. Självklart ska ingen ”straffas” för att de har barn, men ur ett företagsperspektiv är det förödande om de mest kompetenta medarbetarna funderar på att sluta på grund av detta.

Till att börja med: Var påläst om vad diskrimineringslagen säger. För det andra: Detta är ett GEMENSAMT problem – ta därför upp frågan med hela gruppen. Be dem om konstruktiva förslag för att lösa problemet och se till att alla får kommer till tals. Det känns inte alltid bekvämt, men vid tillfällen – som detta – måste du våga visa att det faktiskt är du som bestämmer.

Fundera över gruppens förslag och bestäm dig för en lösning. Ta därefter individuella samtal med småbarnsföräldrarna. Bygg upp argumentationen i tre steg.

Steg 1: Inled inte med vad lagen säger, utan för ett resonemang om vikten av ett gott samarbetsklimat, att man visar hänsyn och respekt mot varandra. Utgå från dig själv och säg att ditt mål är att skapa rättvisa mellan medarbetarna och att försöka hitta en optimal lösning.

Steg 2: Beskriv konsekvenserna av personens krav att få bestämma semesterveckor. Ge exempel som dålig stämning och känslan av orättvisa, som går ut över verksamheten. Referera till fakta om hur ledigheten fördelats tidigare år.

Steg 3: Redogör för ett faktabaserat konkret förslag när semestern ska utfalla. Visa empati om du möts av invändningar som problem med barnpassning, men kom ihåg att din uppgift är att se till företagets bästa – du är inte ansvarig för medarbetarens barnpassning. Det är viktigt att börja i god tid, förbereda dig väl och följ upp utfallet som en förberedelse inför kommande år.

Foto Charlotta Wikström: Per Myrhede

Charlotta Wikström

GÖR: Senior Advisor på Stardust Consulting.
ÅLDER: 62 år.
KÄND FÖR: Har skrivit boken "Vinnande mentorskap - en kraktisk handbok"
KARRIÄR: Civilekonom och DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Com Hem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.