Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Extrem ökning av chefers ohälsa

Chefers frånvaro på grund av psykisk ohälsa har ökat med 570 procent sedan 2014. Och det är kvinnor i chefsposition som är hårdast drabbade. Det visar nya siffror från företagshälsan Previa.
Ola Rennstam Publicerad 12 februari 2020, kl 08:00
Colourbox
Chefer blir allt oftare sjukskrivna på grund av psykosociala orsaker. Colourbox

Den psykiska ohälsan fortsätter att öka bland landets chefer. När företagshälsan Previa började kartlägga chefers ohälsa 2014 uppgick antalet frånvarodagar på grund av psykosociala orsaker till 1 547 dagar. Sex år senare är motsvarande siffra 10 380 dagar – en ökning med 570 procent.

Hårdast drabbade är kvinnor i chefsposition. Men Previas statistik visar att även manliga chefer allt oftare blir sjukskrivna på grund av psykosociala orsaker. Boven i dramat är främst hög arbetsbelastning samt krav och förväntningar som leder till långvarig stress.

– Dagens arbetsliv präglas av ett högt tempo samtidigt som gränsen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut. Möjligheten att vara tillgänglig är obegränsad och chefer har en högre tendens att jobba mer gränslöst. Det får konsekvensen att allt fler drabbas av psykisk ohälsa. Men digitaliseringen är inget problem i sig, det är hur vi hanterar den, säger Lena-Karin Allinger, organisationskonsult på Previa.

Rapporten visar också att långtidssjukskrivningarna fortsätter att öka. Även i det här fallet är kvinnorna mest drabbade, dock har tidigare års brant stigande kurva av sjukskrivningar bromsat in under 2019. Samtidigt fortsatte ökningen av långtidssjukskrivningar bland manliga chefer.

– Kvinnliga chefer har ofta väldigt stora medarbetargrupper. En medvetenhet om att det saknas förutsättningar att leda 50 personer kan ge en känsla av hopplöshet och leda till ohälsa, säger Lena-Karin Allinger.

Många mellanchefer känner ett ökat tryck – både underifrån och uppifrån – vilket skapar en ohälsosam arbetsbelastning och stress. Många tyngs också av allt mer administrativa uppgifter.

– Administrationen suger åt sig tid som cheferna borde lägga på att föra dialog med sina medarbetare och utveckla verksamheten, konstaterar Lena-Karin Allinger.

Läs mer: 7 tips för att motverka ohälsa

Korttidsfrånvaron fortsätter däremot att minska bland cheferna. Enligt Previa bör det dock inte tolkas som att hälsan faktiskt har förbättrats, utan snarare att chefer har en tendens att låta bli att sjukskriva sig när de har kortare sjukdomsbekymmer.

– Chefer sjukskriver sig i betydligt mindre utsträckning än övrig personal, vilket är ett riskbeteende. Och vi ser nu att ohälsan hos chefer ökar med fler långtidssjukskrivningar som följd. När chefer blir sjuka blir de borta en lång tid, säger Lennart Sohlberg, analytiker på Previa.

Previas chefshälsorapport

Statistiken som inkluderar både kort- och långtidsfrånvaron kommer från Previas sjuk- och frisktjänst och omfattar 12 300 chefer på 440 anslutna företag i olika branscher över hela landet.

Ledarskap

Ta kontroll över ditt kontrollbehov

En överdrivet detaljstyrande chef riskerar att göra medarbetarna passiva. Känner du dig träffad? Det går att få problemet under kontroll.
Publicerad 25 maj 2023, kl 06:00
Illustration där en hand styr medarbetare framför datorerna som en dockspelare.
Chefer är ofta samvetsgranna. När hjulen börjar snurra allt fortare kan dock ledarskapet övergå i kontrollbehov och detaljstyrning. Illustration: Colourbox.

Är du chefen som gillar att ha koll på detaljerna? Alltid har en minut över för dina medarbetare? Är strukturerad, fokuserad på att prestera, orolig för att det ska bli fel och avskyr att chansa? Då är du sannolikt en samvetsgrann person.
– Personlighetsdraget samvetsgrann är tätt förknippat med framgång och är vanligt hos chefer. Eftersom de här personerna presterar bra blir de ofta befordrade, säger Fredric Bohm, psykolog med fokus på ledarskap, attityder, konflikt- och förändringshantering.

Samvetsgrann inte samma som kontrollbehov

Fredric Bohm

Att vara samvetsgrann behöver i sig inte betyda att du också har ett kontrollbehov. Men om vi adderar en hög nivå av stress eller en dålig självkänsla och ångest och oro över att inte räcka till, då är det lätt att du börjar peta i detaljerna.
– Mixa någon som har en hög grad av samvetsgrannhet med hård press, se till att det går lite för fort, är lite för svårt och att insatserna är höga, att uppgiften handlar om liv eller död – ja, då kommer kontrollbehovet fram.
– Det ironiska är att eftersom de här personerna är noggranna och detaljfokuserade blir arbetet ofta bättre när de går in och rättar till, säger Fredric Bohm.


Sämre prestation med kontrollerande chef

Problemet – om du är chef – är att dina medarbetare upplever att du inte har något förtroende för dem. De blir passiva, slutar att ta egna initiativ och deras sunda förnuft slås ut. Fredric Bohm beskriver one minute-leadarship, eller en-minuts-chefen, där medarbetarna hela tiden vänder sig till chefen med frågan: ”Har du en minut?”

 – Varför gör de det? Jo, för att de inte vill ta besluten själva, och det gäller vilken liten skitfråga som helst, för de vet att chefen ändå kommer att gå in och ändra. Som chef kanske du upplever att du har den där minuten. Men det finns en gräns, du kan ju inte ha en minut hela tiden.

Emma Pihl

Emma Pihl, ledarskapskonsult, är författare till boken Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov. Idén till boken var en forskningsstudie som fångade hennes intresse.

– Forskarna visade att alltför kontrollerande chefer gjorde att både medarbetare och organisationer presterade sämre. Och cheferna la tid på fel saker och brände ut sig, berättar hon.

Måttlig kontroll är förstås bra, poängterar Emma Pihl. Det är när behovet av kontroll tar makten och styr som det blir problem.
– En viss koll är positivt och för att få det lägger man sig till med rutiner. Men man måste vara vaksam på om kontrollrutinerna tar över och inte längre fungerar som ett stöd. När rädslan för att förlora kontrollen blir ett större problem än att missa det som man vill ha koll på, säger Emma Pihl.

Ökad stress triggar kontrollbehovet

En högre grad av hemarbete har stressat många chefer till att behöva hitta nya sätt att hålla koll, menar Emma Pihl. Många medarbetare upplever också nya sätt att bli kontrollerade, som att ständigt behöva vara uppkopplade och närvarande på chattar. På frågan om det är vanligare med kontrollerande chefer i dag än tidigare svarar psykolog Fredric Bohm både ja och nej.
– Det är inte vanligare att samvetsgranna personer befordras till chefer. Däremot har stressen och pressen på chefer ökat, vilket ju triggar kontrollbehovet.

En ytterligare komplikation är att ju högre upp i hierarkin du kommer som chef, desto mindre struktur finns det.
Är du hög chef är det mindre viktigt att du är bra på ditt jobb – som ju är anledningen till att du blev chef – och mer viktigt att vara visionär och kunna agera i det större sammanhanget – något som inte direkt är den samvetsgrannes bästa gren. Fredric Bohm betonar att det inte handlar om att dela in människor i bättre och sämre.
 – Samvetsgranna personer är superbra medarbetare, pålitliga, lojala och ansvarstagande. Men det går inte att vara bra på allt hela tiden, det måste man ha förståelse för.

Text: Ulrika Sundström

SÅ SLÄPPER DU TAGET


1. Bli medveten om hur du fungerar och när kontrollen leder till stress för dina medarbetare. Vidta åtgärder aktivt – det går att träna på att bli bra på att släppa kontrollen.

 2. Alternativet till kontroll är inte noll koll. Öva på systematisk desensibilisering – avtrubbning – genom att släppa kontrollen lite grand i taget och öka undan för undan.

3. Använd STOP-tekniken, Stanna, Tänk efter, Orientera, Planera. Leta upp situationer där du känner kontrollbehov och sätt klistermärken eller en notis i mobilen med STOP. Då hinner du tänka efter om du verkligen behöver ringa det där samtalet till it-avdelningen eller kolla säljavdelningens senaste avtal.

 4. Ha förståelse för att du är dålig på det här. Du kan inte vara bäst på allt men med envishet går det att träna bort ditt kontrollbehov.

5. Träna på att känna dig tillräcklig och tycka om dig själv, även vid bakslag, för att stärka din självkänsla.
Källa: Fredric Bohm och Emma Pihl.