Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Deqa Abukar: "Vi har skapat över 300 bolag"

Talanger från förorten kunde inte hitta investerare. Investerarna hittade inte talangerna i förorten. Då tog Deqa Abukar, vd för Bling, tag i saken.
Per Cornell Publicerad
Deqa Abukar, grundare och vd för Bling.
"Jag har redan tagit fajten och lyckats sparka in dörrarna", säger Deqa Abukar, grundare och vd för Bling. Foto: Karl Nordlund

Stämningen är spänd i Green Room på Waterfront i Stockholm. Eventet Women in Tech har just börjat – ett par tusen kvinnor är på plats för att lyssna till de allra mest spännande profilerna i branschen.

I Green Room sitter de som snart sk aupp på scenen och tala: höga chefer på tech-bolag, framgångsrika tech-profiler – och Deqa Abukar. Hon både smälter in och sticker ut i den här världen. Hon är svart, muslim med täckt hår och hon bor i förorten. Dessutom är hon inte ens i tech-branschen. Deqa Abukar har aldrig låtit sådana detaljer stoppa henne.

Inte heller det faktum att hon har fruktansvärd scenskräck. Från stora scenen märks den inte ens. Hon river ner skratt och applåder med sitt rappa svar på frågan hur hon har lyckats få investerare från Stureplan att släppa sargen och satsa på entreprenörer i förorten:

– Jag har hackat systemet. Vi ska förändra världen genom entreprenörskap.

"Jag har redan tagit fajten"

Det låter kanske naivt att tro att entreprenörskap kan förändra världen. Men när man träffar Deqa Abukar, lyssnar till hennes historia och ser vad hennes bolag Bling har åstadkommit på bara några år, skingrar sig tvivlen. Bling är en ideell organisation som hon har grundat och nu leder.

Organisationen vill demokratisera entreprenörskap och erbjuder sina tjänster till dem som av olika anledningar är underrepresenterade i vårt samhälle – kvinnor, folk från förorten, invandrare, landsortsbor och så vidare.

Tjänsterna de kan erbjuda är coachning, nätverk, kapitalanskaffning och mentorskap. Allt utgår från en liten oansenlig butikslokal i Kista galleria. Man passerar ett par montrar med smycken, en kaftanavdelning och klädställningar med underkläder för muslimska kvinnor innan man kommer in till ett par arbetsplatser och ett mindre konferensrum.

Deqa Abukar, grundare och vd för Bling.
Foto: Karl Nordlund

Butiken är en plats där lokala entreprenörer kan ställa ut och sälja sina produkter och i kontorsdelen tar Deqa Abukar emot personer för coachning eller andra möten.

– Jag kanske inte kan förändra strukturerna som gör att människor som ser ut

som jag har svårare att lyckas i samhället. Men jag kan vara en brygga för andra att förverkliga sin idé. Jag har redan tagit fajten och lyckats sparka in dörrarna. Jag har byggt upp nätverket och erfarenheten som de saknar.

"De kan skapa förändring"

Stora ord från en 28-åring. Men som hon kallar sig själv, världens äldsta 28 åring. Deqa Abukar har tagit sig igenom allt det som hon anser håller tillbaka talangfulla människor i Sveriges förorter. Hon har klarat av att anamma en ny kultur och ett nytt språk, hon har klarat av fördomar och rasism, hon har klarat av att sälja in sin vision till investerare, hon har klarat av att skaffa ett bredare nätverk utan att ge upp för mycket av sin egen identitet.

När hon träffar blivande entreprenörer från exempelvis Järvaområdet är hon själv ett levande exempel på att individen kan lyckas.

– Förändra världen genom entreprenörskap blev min metod. Det är inte företaget som är det viktiga för mig och för Bling, det är entreprenören. Att våga starta något är ett sätt att förverkliga sig själv, att ta ansvar och att nå sin fulla potential. En sådan individ kommer i sin tur att kunna påverka personer som finns runtomkring. Vi har varit med och skapat över 300 bolag och ännu fler entreprenörer. De kan skapa förändring.

Flydde från Somalia

Deqa Abukar vet vad hon pratar om, eftersom hon har gjort resan själv. Men hon gjorde den inte ensam. Hennes mamma flydde till Sverige från Somalia med sina nio barn. Pappan bodde redan i Rosengård i Malmö, så de flyttade dit.

Efter sex månader startade mamman ett bolag och efter en tid flyttade de till ett lite finare område. Deqa bytte till en skola där alla pratade bra svenska. Hon blev snabbt integrerad. Inkluderad är en annan sak – det har tagit längre tid.

– Mina föräldrar ville ge oss barn bättre möjligheter i livet. Vilken uppoffring de gjorde som lämnade allt. Det känner jag en väldigt stark tacksamhet för och en skyldighet att ta tillvara. De var osjälviska och det försöker jag vara mot andra. Om jag kan ta en för teamet så gör jag gärna det. Jag har blivit ganska hårdhudad med åren.

För det var ingen dans på rosor att få Bling att börja växa. Själv gick Deqa Abukar igenom en livskris efter en allvarlig fotskada. Den gjorde henne isolerad och deprimerad. Hon tvingade sig ur isoleringen genom att satsa på Bling igen. Hon och en vän kämpade under ett halvår med att hitta investerare som ville satsa på deras idé.

Det blev många nej, men när de själva nästan börjat ge upp fick de stöd från myndigheten Tillväxtverket och Bling kunde gå från idé till verklighet.

Vann Stora journalistpriset

I dag, fyra år senare, är Deqa Abukar vd, med fem anställda och ett större antal inhoppare. Hon har hittat en mängd investerare både inom det offentliga och det privata som stöttar verksamheten ekonomiskt eller med tjänster som startup bolagen behöver hjälp med. Hon har också hunnit med att få en hel rad olika utmärkelser för flera av initiativen som Bling driver.

Den tyngsta är Stora journalistpriset för samarbetet med nyhetssatjen Breakit – Shift.

Shift går ut på att para ihop entreprenörer med investerare. Man har utformat det till en slags tävling och gjort intressant journalistik om det och på så vis lyckats få ”Stureplan” att få upp ögonen för startups från till exempel Husby.

– De här två grupperna har inga kontaktytor. Förortsentreprenörerna känner inte till investerarna som i sin tur får så många förfrågningar att de inte hinner tänka nytt. Människan väljer gärna det man känner till. Då hamnar investeringarna i det som känns bekant.

"Ser de potential vill de göra affär"

Genom Shift har många miljoner kronor hamnat hos talanger utanför tullarna. För vissa investerare har det varit en ögonöppnare. De har kanske inte aktivt letat i det segmentet, men inte heller blivit inbjudna att göra det.

– Ser de potential vill de göra affär, det är så riskkapitalister tänker.

Deqa Abukars identitet är främst som entreprenör. Men på köpet har hon blivit chef – en roll som det har tagit tid att landa i.

Deqa Abukar, grundare och vd för Bling.
Foto: Karl Nordlund

– Jag har lärt mig den hårda vägen – genom att göra en massa misstag. Det var först för ett år sedan som jag började känna mig lite mer hemma.

För en mindre organisation, startad tillsammans med vänner och bekanta, uppstår det lätt lite knepiga situationer. I Blings fall var Deqa Abukar till en början alltför mycket kompis med de anställda. Med en person gick det så långt att den medarbetarens beteende riskerade att skada verksamheten.

– Det var svårt för mig, jag var för tillåtande och för emotionellt involverad. Men jag fick stänga av känslorna lite och släppa personen. Tyvärr kunde vi inte skiljas på ett moget sätt.

Händelsen fick henne att byta förhållningssätt. Men det blev inte bra heller. Pendeln svängde över för mycket mot att detaljstyra och peka med hela handen.

– Jag har fått lära mig genom att prova mig fram. Nu tycker jag att det funkar bättre. Jag har förstått att man kan vara sig själv men ändå vara chef. I dag kan jag vara empatisk utan att vara för mycket kompis.

"Representation är viktigt"

Deqa Abukar har ett starkt samhällsengagemang och anser att vi i Sverige varit bättre på integration än på inkludering. Hon själv till exempel, är väl integrerad tack vare sin skolgång, men som muslimsk kvinna är hon inte alltid inkluderad.

Här anser hon att chefer har en särskilt viktig roll.

– Representation är viktigt i arbetslivet och i näringslivet. Det finns mycket en ledare kan göra kring både representation och inkludering.

Att känna sig exkluderad i sitt eget land är något som Deqa Abukar har fått vänja sig vid. Den rena rasismen hon har mött har varit tung att bära. Som när någon försöker rycka av henne slöjan eller säger att hon ska åka hem. Men det värsta är när hon inte känner sig värdig att ens vara i rummet. Om hon ska på ett möte i stan och möts av: ”Du ska väl inte vara med på det här mötet?”

– Jag har full respekt för dem som inte orkar ta den här fajten. Jag har nästan blivit nedbruten själv, men rest mig igen. Jag känner mig ändå positiv kring utvecklingen. Det sker förändring och finns en kraft för ökad inkludering
och representation.

När Deqa Abukar kliver av scenen på Women i Tech, kliver vännerna från startup-bolaget Dyamo upp – två andra unga kvinnor från Järva. Deras idé växte fram tillsammans med Deqa i butikslokalen i Kista. Nu presenterar de sin app: en mentorstjänst som parar ihop skolelever, som behöver hjälp med studierna, med yrkesverksamma och universitetsstudenter.

– De trodde inte att de var entreprenörer. I dag driver de ett företag som får individer att växa. Individer kan skapa förändring!

DEQAS KARRIÄRLINJE

2011

Börjar engagera sig ideellt i olika föreningar i frågor som berör utanförskap och kvinnor.

2013

Studerar på Stockholms universitet. Träffar sin medgrundare i Bling och börjar prata om idén.

2015

Journalist på SR – ett drömjobb som hon snubblar in på. Råkar i en livskris efter en omtumlande olycka.

2017

Startar sitt första riktiga bolag fyra månader efter dotterns födelse.

2018

Bling får finansiering och kan verka på ”riktigt”. Deqa blir vd.

2019

Startar hyllade entreprenörsnätverket Womenisa som snabbt får medvind och går i fronten för kvinnors entreprenörskap.

2021

Initierar Shift tillsammans med Breakit och gör en granskning som många får upp ögonen för. Vinner Stora journalistpriset.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga mentorn: ”Hur får jag teamet att våga på nytt?”

Hur får man ett team som tappat geisten att komma igen?
Charlotta Wikström har i 25 år haft ledande befattningar inom marknadsföring och försäljning. Utifrån egna erfarenheter reflekterar hon kring läsarfrågor.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:00
En chef i svart kostym drar fyra medarbetare framåt med en stor pil, mot en färgstark bakgrund.
Hur får man ett team som tappat självförtroendet att våga testa igen? Mentorn Charlotta Wikström ger chefen konkreta råd. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Jag är chef över en grupp som har gått igenom en tuff period med flera motgångar i verksamheten. Vårt misslyckande har påverkat teamets initiativförmåga och geist, vilket inte är så konstigt.

Men jag upplever att vi har fastnat i en försiktighet där ingen längre bidrar med nya idéer till vår utveckling och vår verksamhet har tappat tempo. Det jag undrar är: Hur ska jag som chef kunna återuppbygga självförtroendet och initiativförmågan i organisationen så att medarbetarna vågar ta nya tag och testa?

Jag inser förstås att jag själv har ett stort ansvar för att gå i bräschen för den utvecklingen – men hur ska jag konkret gå till väga för att lyckas?

MENTORN SVARAR: Det jobbigt när självförtroendet i en grupp sviker och rädslan för att göra fel tar över. Nu ställs ditt ledarskap på prov och här följer några handfasta råd som jag hoppas du har nytta av för att få tillbaka drivet och öka den psykologiska tryggheten som är viktig för att medarbetarna ska våga ta egna initiativ igen.

Börja med en workshop med syftet att lära av misstagen och ladda gruppen med ny energi och trygghet. Din uppgift blir att avdramatisera motgångar, som är en naturlig del i jobbet. Det viktiga är hur man hanterar dem och vad man lär sig för framtiden.

Utvärdera

→ Diskutera vad det är som gått fel och skapa en gemensam bild av läget. → Försök förstå varför det har gått fel. Här är nyckelorden ofta målsättningar, förutsättningar, ansvar och befogenheter, samt hur samarbetet fungerat. Låt alla komma till tals och få redovisa sin syn utan att peka ut några syndabockar. → Summera lärdomar och slutsatser.

Förslag på förbättringar

→ Vilka mindre förbättringar kan gruppen testa de kommande veckorna? Vilka arbetsuppgifter är på agendan och hur kan ni tillsammans förbättra ert arbetssätt? Det är viktigt att ta små steg för att återta självförtroendet och tryggheten.

Återställ fokus framåt – öka den psykologiska tryggheten

→ I denna sista fas är det viktigt att du är extra tydlig med vad gruppen ska uppnå och vad som därmed ska prioriteras.

Det kan behövas mer styrning än vanligt så att ni återtar initiativet och blir drivande och kreativa igen. Förändringarna måste ske i det dagliga arbetet, det räcker förstås inte med en workshop.

Nu måste du som ledare verkligen leda – visa att du tar kalkylerade risker och inte uppfattas som försiktig. Berätta om egna misstag, uppmuntra gruppen att komma med synpunkter, att våga framföra halvfärdiga idéer och att experimentera.

Fokusera på medarbetarnas beteenden och belöna beteenden som visar på lite högre riskvillighet och inte bara resultat. Till exempel någon som vågar ifrågasätta ett beslut eller erkänner att hen faktiskt behöver hjälp. Det är de här faktorerna som skapar psykologisk trygghet i gruppen.

Glöm aldrig bort – att göra misstag ibland är en förutsättning för utveckling!

CHARLOTTA WIKSTRÖM

→ GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.

→ ÅLDER: 68.

→ KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

→ KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.

Ledarskap

Fredrik Jerlov: Så lär du dig av dina misstag på jobbet

Alla gör misstag på jobbet, men helst vill vi glömma dem så snabbt som möjligt. Fredrik Jerlov valde att berätta öppet om sina misslyckanden – och upptäckte att människor lyssnade mer.
Petra Rendik Publicerad 18 september 2026, kl 06:00
Fredrik Jerlov intill en illustration av en röd datorknapp med tummen ned-tecken
Fredrik Jerlov har samlat sina erfarenheter av framgångar och misstag efter mer än 40 år som bland annat chef, reklamare och föreläsare. Han anser att människor lär sig först när de stannar upp och undersöker varför något gick fel. Foto: Privat/Colourbox.

När Fredrik Jerlov blev inbjuden att föreläsa på ett event med Sveriges bästa reklambyråer kände han sig stressad. ”Vad fan har jag att tillföra?” tänkte han som ägare till en byrå på uppgång. Då kom han på det. I stället för att skryta om framgångsrika kampanjer skulle han berätta om allt som gått åt helvete. 

Det visade sig vara ett lyckat drag. I utvärderingen efter eventet fick Fredrik Jerlov, en aning oväntat, högsta betyg för trovärdighet. 

– Människor känner igen sig när man delar med sig av sina misslyckanden. Det låter motsägelsefullt, men min spaning är att om man erkänner en svaghet uppfattas man som stark, säger han. 

Efter att ha arbetat i mer än 40 år som föreläsare, vd, politiker, reklamare och styrelseproffs har Fredrik Jerlov hunnit med stora framgångar – men också rejäla misstag. Hans erfarenheter har resulterat i boken Mina bästa misstag där han berättar om snedsteg som han i dag omfamnar som värdefulla erfarenheter. 

Att fly från misstag är ett misstag

Ett exempel är reklamkampanjen för försäkringsbolaget Volvia, som uppmärksammades av både GT och Rapport där Fredrik Jerlov fick se sin största kund stå i tv och be om ursäkt för hans reklam. Där och då trodde han att kunden var förlorad, men i stället ringde marknadschefen och skrattade.

Alla gör fel, men i stället för att skaka av sig misstagen som om inget har hänt bör man göra tvärtom, enligt Fredrik Jerlov. Stanna upp och reflektera. Misstag är en oerhört bra skola, bara man tillåter sig själv att lära sig av dem.

– Det är så mänskligt att snabbt vilja gå vidare när något går fel, eftersom det gör ont och man vill glömma. Men det är först när man stannar upp och försöker förstå varför det blev fel som man faktiskt lär sig något på riktigt. I efterhand ser jag att jag hade kunnat få ut mycket mer av mina erfarenheter om jag tagit mig den tiden, säger han.

Därför vill människor följa en chef som tvivlar

Den reflexen – att snabbt släppa misslyckanden – finns också på många arbetsplatser, menar Fredrik Jerlov. Företag borde i stället skapa en kultur där det accepteras att allt inte landar där det var tänkt. En uppgift som ligger på ledarna. En chef som erkänner sina svagheter kan uppfattas som en modig person som vågar säga det som man själv inte vågar.

– En sådan människa vill många följa. Det är bra att som chef våga visa i ord och handling att det blir fel ibland och att vi ska lära oss av det. 

Du har själv varit chef – vilka var dina största misstag i den rollen?

– Jag var en bra chef för dem jag tyckte om, men de medarbetare som var lite mer introverta passerade mig. En annan sak är det här med svåra frågor. Hade jag i ett tidigt stadium tagit itu med obehagliga samtal hade vi kanske landat någon annanstans än där det slutade. Jobbiga frågor och tuffa samtal blir ju inte mindre obehagliga längre fram.

5 råd för att lära av misstag på jobbet

1. LEDAREN MÅSTE VISA VÄGEN
Den ledare som vågar visa sårbarhet vinner gruppens förtroende. Genom att vara öppen med egna misstag visar man att alla begår fel – det är förmågan att reflektera över misstagen som gör dem till värdefulla erfarenheter. 

2. IDENTIFIERA DRIVKRAFTERNA 
Människor styrs inte av förnuft utan av känslor. Reflektera över vilka känslor som har lett fram till avgörande beslut. Rädsla är en dålig rådgivare.

3. ATT MISSLYCKAS ÄR INTE ATT VARA MISSLYCKAD 
Alla vet att det inte finns perfekta människor. Att erkänna och acceptera klavertramp och misstag är att vara och uppfattas som en sann person.

 4. NÄR DU ÄR UNG – PLANTERA DITT FRÖ I RÄTT KRUKA
Säkerställ att du startar din resa i en miljö eller på en plats där du kan fortsätta växa. Flytta om det behövs. Om du har byggt hela din grund i en för liten kruka blir det svårare att se hur stor världen är. 

5. NÄR DU ÄR ÄLDRE – VÄLJ ATT VARA NYFIKEN 
Erfarenhet av det som varit är alltid bra, men dagens snabba utveckling gör nyfikenhet till en än viktigare karaktärsegenskap. Det viktiga är inte var du kommer ifrån, utan vart du är på väg.

Källa: Fredrik Jerlov

Ledarskap

Så är det att chefa utomlands

Hög lön och fin titel lockar. Ett chefsjobb utomlands kan dessutom utveckla ditt ledarskap och ge värdefulla erfarenheter. Men innan du tackar ja finns det en del saker du bör ha koll på. Här Unionens bästa tips.
Ola Rennstam Publicerad 16 september 2026, kl 06:00
Ett toppjobb i London eller någon annanstans i världen kan ge värdefulla erfarenheter och boosta karriären - inte minst som chef. Men det finns en del saker att se upp med för du har inte automatiskt samma skydd och trygghet som på hemmaplan. Foto: Ola Rennstam

VAD GÄLLER VID UTLANDSJOBB?
Unionens bästa tips:

Först och främst – tänk på att svenska kollektivavtal enbart gäller i Sverige, även om du ska jobba på ett svenskt bolag utomlands. Till exempel betalas ingen tjänstepension in om du arbetar utanför Sveriges gränser. 
Enligt Marianne Rozman, ombudsman på Unionen, är det viktigaste rådet att noggrant läsa villkoren i ditt anställningsavtal. Försök få in sådant som normalt ingår i ett kollektivavtal. Se till att arbetsgivaren kompenserar med högre lön så att du kan betala in till tjänstepension och försäkringar.

INOM EU

  • Du har samma rättigheter som landets medborgare vad gäller arbetsvillkor, lön och förmåner. Grundregeln är att du betalar skatt i landet du arbetar, men det kan finnas undantag.
     
  •  Du omfattas normalt av socialförsäkringen i det land där du arbetar. Om du är utsänd av en svensk arbetsgivare kan du behålla den svenska socialförsäkringen.
     
  •  Regler på arbetsmarknaden styrs ofta av lag, inte kollektivavtal. Ta reda på vad som gäller för semester och röda dagar, det skiljer sig mycket åt mellan olika länder.
     
  •  I vissa EU-länder kan du tillgodoräkna dig två år till din allmänna pension i Sverige.
     

UTANFÖR EU

  •  Tänk på att du inte tjänar in till svenska trygghetssystem under utlandsåren, vilket kan påverka ersättning vid arbetslöshet eller sjukdom och om du behöver åka hem till Sverige.
     
  • Sjukvård kan bli en dyr historia – säkerställ att du har en privat sjukförsäkring.
     
  • En medföljande partner, som är tjänstledig från sitt jobb, riskerar sämre löneutveckling, SGI och pension. Kontrollera vilka försäkringar som gäller dina medföljande familjemedlemmar.
     
  • Förutom en högre lön kan du förhandla till dig förmåner som fria hemresor, bostad eller ledighet på svenska helgdagar.
     
  • Det kan vara svårt att föra över pengar från vissa länder, exempelvis Kina. Kom överens med arbetsgivaren om att få delar av lönen insatt på ditt svenska bankkonto eller att pension betalas ut i Sverige.