Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Deqa Abukar: "Vi har skapat över 300 bolag"

Talanger från förorten kunde inte hitta investerare. Investerarna hittade inte talangerna i förorten. Då tog Deqa Abukar, vd för Bling, tag i saken.
Per Cornell Publicerad 2 september 2022, kl 06:00
Deqa Abukar, grundare och vd för Bling.
"Jag har redan tagit fajten och lyckats sparka in dörrarna", säger Deqa Abukar, grundare och vd för Bling. Foto: Karl Nordlund

Stämningen är spänd i Green Room på Waterfront i Stockholm. Eventet Women in Tech har just börjat – ett par tusen kvinnor är på plats för att lyssna till de allra mest spännande profilerna i branschen.

I Green Room sitter de som snart sk aupp på scenen och tala: höga chefer på tech-bolag, framgångsrika tech-profiler – och Deqa Abukar. Hon både smälter in och sticker ut i den här världen. Hon är svart, muslim med täckt hår och hon bor i förorten. Dessutom är hon inte ens i tech-branschen. Deqa Abukar har aldrig låtit sådana detaljer stoppa henne.

Inte heller det faktum att hon har fruktansvärd scenskräck. Från stora scenen märks den inte ens. Hon river ner skratt och applåder med sitt rappa svar på frågan hur hon har lyckats få investerare från Stureplan att släppa sargen och satsa på entreprenörer i förorten:

– Jag har hackat systemet. Vi ska förändra världen genom entreprenörskap.

"Jag har redan tagit fajten"

Det låter kanske naivt att tro att entreprenörskap kan förändra världen. Men när man träffar Deqa Abukar, lyssnar till hennes historia och ser vad hennes bolag Bling har åstadkommit på bara några år, skingrar sig tvivlen. Bling är en ideell organisation som hon har grundat och nu leder.

Organisationen vill demokratisera entreprenörskap och erbjuder sina tjänster till dem som av olika anledningar är underrepresenterade i vårt samhälle – kvinnor, folk från förorten, invandrare, landsortsbor och så vidare.

Tjänsterna de kan erbjuda är coachning, nätverk, kapitalanskaffning och mentorskap. Allt utgår från en liten oansenlig butikslokal i Kista galleria. Man passerar ett par montrar med smycken, en kaftanavdelning och klädställningar med underkläder för muslimska kvinnor innan man kommer in till ett par arbetsplatser och ett mindre konferensrum.

Deqa Abukar, grundare och vd för Bling.
Foto: Karl Nordlund

Butiken är en plats där lokala entreprenörer kan ställa ut och sälja sina produkter och i kontorsdelen tar Deqa Abukar emot personer för coachning eller andra möten.

– Jag kanske inte kan förändra strukturerna som gör att människor som ser ut

som jag har svårare att lyckas i samhället. Men jag kan vara en brygga för andra att förverkliga sin idé. Jag har redan tagit fajten och lyckats sparka in dörrarna. Jag har byggt upp nätverket och erfarenheten som de saknar.

"De kan skapa förändring"

Stora ord från en 28-åring. Men som hon kallar sig själv, världens äldsta 28 åring. Deqa Abukar har tagit sig igenom allt det som hon anser håller tillbaka talangfulla människor i Sveriges förorter. Hon har klarat av att anamma en ny kultur och ett nytt språk, hon har klarat av fördomar och rasism, hon har klarat av att sälja in sin vision till investerare, hon har klarat av att skaffa ett bredare nätverk utan att ge upp för mycket av sin egen identitet.

När hon träffar blivande entreprenörer från exempelvis Järvaområdet är hon själv ett levande exempel på att individen kan lyckas.

– Förändra världen genom entreprenörskap blev min metod. Det är inte företaget som är det viktiga för mig och för Bling, det är entreprenören. Att våga starta något är ett sätt att förverkliga sig själv, att ta ansvar och att nå sin fulla potential. En sådan individ kommer i sin tur att kunna påverka personer som finns runtomkring. Vi har varit med och skapat över 300 bolag och ännu fler entreprenörer. De kan skapa förändring.

Flydde från Somalia

Deqa Abukar vet vad hon pratar om, eftersom hon har gjort resan själv. Men hon gjorde den inte ensam. Hennes mamma flydde till Sverige från Somalia med sina nio barn. Pappan bodde redan i Rosengård i Malmö, så de flyttade dit.

Efter sex månader startade mamman ett bolag och efter en tid flyttade de till ett lite finare område. Deqa bytte till en skola där alla pratade bra svenska. Hon blev snabbt integrerad. Inkluderad är en annan sak – det har tagit längre tid.

– Mina föräldrar ville ge oss barn bättre möjligheter i livet. Vilken uppoffring de gjorde som lämnade allt. Det känner jag en väldigt stark tacksamhet för och en skyldighet att ta tillvara. De var osjälviska och det försöker jag vara mot andra. Om jag kan ta en för teamet så gör jag gärna det. Jag har blivit ganska hårdhudad med åren.

För det var ingen dans på rosor att få Bling att börja växa. Själv gick Deqa Abukar igenom en livskris efter en allvarlig fotskada. Den gjorde henne isolerad och deprimerad. Hon tvingade sig ur isoleringen genom att satsa på Bling igen. Hon och en vän kämpade under ett halvår med att hitta investerare som ville satsa på deras idé.

Det blev många nej, men när de själva nästan börjat ge upp fick de stöd från myndigheten Tillväxtverket och Bling kunde gå från idé till verklighet.

Vann Stora journalistpriset

I dag, fyra år senare, är Deqa Abukar vd, med fem anställda och ett större antal inhoppare. Hon har hittat en mängd investerare både inom det offentliga och det privata som stöttar verksamheten ekonomiskt eller med tjänster som startup bolagen behöver hjälp med. Hon har också hunnit med att få en hel rad olika utmärkelser för flera av initiativen som Bling driver.

Den tyngsta är Stora journalistpriset för samarbetet med nyhetssatjen Breakit – Shift.

Shift går ut på att para ihop entreprenörer med investerare. Man har utformat det till en slags tävling och gjort intressant journalistik om det och på så vis lyckats få ”Stureplan” att få upp ögonen för startups från till exempel Husby.

– De här två grupperna har inga kontaktytor. Förortsentreprenörerna känner inte till investerarna som i sin tur får så många förfrågningar att de inte hinner tänka nytt. Människan väljer gärna det man känner till. Då hamnar investeringarna i det som känns bekant.

"Ser de potential vill de göra affär"

Genom Shift har många miljoner kronor hamnat hos talanger utanför tullarna. För vissa investerare har det varit en ögonöppnare. De har kanske inte aktivt letat i det segmentet, men inte heller blivit inbjudna att göra det.

– Ser de potential vill de göra affär, det är så riskkapitalister tänker.

Deqa Abukars identitet är främst som entreprenör. Men på köpet har hon blivit chef – en roll som det har tagit tid att landa i.

Deqa Abukar, grundare och vd för Bling.
Foto: Karl Nordlund

– Jag har lärt mig den hårda vägen – genom att göra en massa misstag. Det var först för ett år sedan som jag började känna mig lite mer hemma.

För en mindre organisation, startad tillsammans med vänner och bekanta, uppstår det lätt lite knepiga situationer. I Blings fall var Deqa Abukar till en början alltför mycket kompis med de anställda. Med en person gick det så långt att den medarbetarens beteende riskerade att skada verksamheten.

– Det var svårt för mig, jag var för tillåtande och för emotionellt involverad. Men jag fick stänga av känslorna lite och släppa personen. Tyvärr kunde vi inte skiljas på ett moget sätt.

Händelsen fick henne att byta förhållningssätt. Men det blev inte bra heller. Pendeln svängde över för mycket mot att detaljstyra och peka med hela handen.

– Jag har fått lära mig genom att prova mig fram. Nu tycker jag att det funkar bättre. Jag har förstått att man kan vara sig själv men ändå vara chef. I dag kan jag vara empatisk utan att vara för mycket kompis.

"Representation är viktigt"

Deqa Abukar har ett starkt samhällsengagemang och anser att vi i Sverige varit bättre på integration än på inkludering. Hon själv till exempel, är väl integrerad tack vare sin skolgång, men som muslimsk kvinna är hon inte alltid inkluderad.

Här anser hon att chefer har en särskilt viktig roll.

– Representation är viktigt i arbetslivet och i näringslivet. Det finns mycket en ledare kan göra kring både representation och inkludering.

Att känna sig exkluderad i sitt eget land är något som Deqa Abukar har fått vänja sig vid. Den rena rasismen hon har mött har varit tung att bära. Som när någon försöker rycka av henne slöjan eller säger att hon ska åka hem. Men det värsta är när hon inte känner sig värdig att ens vara i rummet. Om hon ska på ett möte i stan och möts av: ”Du ska väl inte vara med på det här mötet?”

– Jag har full respekt för dem som inte orkar ta den här fajten. Jag har nästan blivit nedbruten själv, men rest mig igen. Jag känner mig ändå positiv kring utvecklingen. Det sker förändring och finns en kraft för ökad inkludering
och representation.

När Deqa Abukar kliver av scenen på Women i Tech, kliver vännerna från startup-bolaget Dyamo upp – två andra unga kvinnor från Järva. Deras idé växte fram tillsammans med Deqa i butikslokalen i Kista. Nu presenterar de sin app: en mentorstjänst som parar ihop skolelever, som behöver hjälp med studierna, med yrkesverksamma och universitetsstudenter.

– De trodde inte att de var entreprenörer. I dag driver de ett företag som får individer att växa. Individer kan skapa förändring!

DEQAS KARRIÄRLINJE

2011

Börjar engagera sig ideellt i olika föreningar i frågor som berör utanförskap och kvinnor.

2013

Studerar på Stockholms universitet. Träffar sin medgrundare i Bling och börjar prata om idén.

2015

Journalist på SR – ett drömjobb som hon snubblar in på. Råkar i en livskris efter en omtumlande olycka.

2017

Startar sitt första riktiga bolag fyra månader efter dotterns födelse.

2018

Bling får finansiering och kan verka på ”riktigt”. Deqa blir vd.

2019

Startar hyllade entreprenörsnätverket Womenisa som snabbt får medvind och går i fronten för kvinnors entreprenörskap.

2021

Initierar Shift tillsammans med Breakit och gör en granskning som många får upp ögonen för. Vinner Stora journalistpriset.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten. 

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory
Ledarskap

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Stress och en ohållbar arbetssituation. Det är vardagen för många av landets chefer. Trots det faller ansvaret för deras arbetsmiljö ofta mellan stolarna. Den slutsatsen drar Arbetsmiljöverket efter att ha inspekterat 1 100 företag.
Ola Rennstam Publicerad 25 april 2024, kl 08:01
Dålig arbetsmiljö för chefer. En kvinnlig chef masserar sin handled och en manlig chef har hela sin datorskärm täckt med kom ihåg-lappar.
När Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsmiljön för chefer i privat sektor fann man brister på 65 procent av fallen. Foto: Colourbox.

I juni 2022 inledde Arbetsmiljöverket en stor insats med fokus på chefer inom privat sektor. Sammanlagt gjordes 1 100 inspektioner under ett och ett halvt års tid – och nu är rapporten klar. Den visar att myndighetens inspektörer fann brister i arbetsmiljöarbetet på 65 procent av de inspekterade företagen. 

Insatsen har fokuserat på första linjens chefer, alltså de chefer som är närmast medarbetarna.

– Det är yrkesgrupp som ofta pressas både uppifrån och nedifrån i organisationen, vilket kan leda till stress och en ohållbar arbetsmiljö, säger Malin Cato, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket.

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Rapporten visar att ansvaret för chefernas arbetsmiljö ofta faller mellan stolarna. Första linjens chefer exkluderas från medarbetarundersökningar, skyddsronder och medarbetarsamtal. Malin Cato anser att chefernas arbetsmiljö behöver lyftas och synliggöras.

Malin Cato, Arbetsmiljöverket

– På många företag är det inte självklart att tänka på cheferna som vanliga arbetstagare. En chef är också en medarbetare, som behöver en bra arbetsmiljö för att kunna vara ett bra stöd åt andra. Om chefen har en bra arbetsmiljö är chansen större att medarbetarna har det, säger hon.

Varför glöms chefernas arbetsmiljö bort?
– Inspektionerna har visat att den person som ansvarar för första linjens chefers arbetsmiljö, det vill säga dennes chef, inte alltid har förstått att det ingår i arbetsuppgifterna. Många saknar också tillräcklig kunskap inom arbetsmiljöområdet. Risken är att de arbetsmiljöfrågor som berör chefer inte tas om hand och det kan i sin tur leda till ohälsa och olyckor.

Arbetsmiljöombud saknas för chefer

Arbetsmiljöverket påpekar att första linjens chefer ofta saknar arbetsmiljöombud*. I många fall finns arbetsmiljöombud på arbetsplatsen men de representerar medarbetarna gentemot arbetsgivaren.

– Cheferna ses ofta som arbetsgivarrepresentanter och som en motpart. Här har arbetsmiljöombuden en viktig roll i att påtala arbetsmiljörisker. Även chefer kan behöva arbetsmiljöombud, säger Malin Cato.

Arbetsmiljöverket understryker att majoriteten av de inspekterade företagen har åtgärdat de påpekade bristerna.

*Inom Unionen benämns rollen "arbetsmiljöombud" men lagstiftningen och Arbetsmiljöverket använder benämningen  "skyddsombud".