Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Deqa Abukar: "Vi har skapat över 300 bolag"

Talanger från förorten kunde inte hitta investerare. Investerarna hittade inte talangerna i förorten. Då tog Deqa Abukar, vd för Bling, tag i saken.
Per Cornell Publicerad
Deqa Abukar, grundare och vd för Bling.
"Jag har redan tagit fajten och lyckats sparka in dörrarna", säger Deqa Abukar, grundare och vd för Bling. Foto: Karl Nordlund

Stämningen är spänd i Green Room på Waterfront i Stockholm. Eventet Women in Tech har just börjat – ett par tusen kvinnor är på plats för att lyssna till de allra mest spännande profilerna i branschen.

I Green Room sitter de som snart sk aupp på scenen och tala: höga chefer på tech-bolag, framgångsrika tech-profiler – och Deqa Abukar. Hon både smälter in och sticker ut i den här världen. Hon är svart, muslim med täckt hår och hon bor i förorten. Dessutom är hon inte ens i tech-branschen. Deqa Abukar har aldrig låtit sådana detaljer stoppa henne.

Inte heller det faktum att hon har fruktansvärd scenskräck. Från stora scenen märks den inte ens. Hon river ner skratt och applåder med sitt rappa svar på frågan hur hon har lyckats få investerare från Stureplan att släppa sargen och satsa på entreprenörer i förorten:

– Jag har hackat systemet. Vi ska förändra världen genom entreprenörskap.

"Jag har redan tagit fajten"

Det låter kanske naivt att tro att entreprenörskap kan förändra världen. Men när man träffar Deqa Abukar, lyssnar till hennes historia och ser vad hennes bolag Bling har åstadkommit på bara några år, skingrar sig tvivlen. Bling är en ideell organisation som hon har grundat och nu leder.

Organisationen vill demokratisera entreprenörskap och erbjuder sina tjänster till dem som av olika anledningar är underrepresenterade i vårt samhälle – kvinnor, folk från förorten, invandrare, landsortsbor och så vidare.

Tjänsterna de kan erbjuda är coachning, nätverk, kapitalanskaffning och mentorskap. Allt utgår från en liten oansenlig butikslokal i Kista galleria. Man passerar ett par montrar med smycken, en kaftanavdelning och klädställningar med underkläder för muslimska kvinnor innan man kommer in till ett par arbetsplatser och ett mindre konferensrum.

Deqa Abukar, grundare och vd för Bling.
Foto: Karl Nordlund

Butiken är en plats där lokala entreprenörer kan ställa ut och sälja sina produkter och i kontorsdelen tar Deqa Abukar emot personer för coachning eller andra möten.

– Jag kanske inte kan förändra strukturerna som gör att människor som ser ut

som jag har svårare att lyckas i samhället. Men jag kan vara en brygga för andra att förverkliga sin idé. Jag har redan tagit fajten och lyckats sparka in dörrarna. Jag har byggt upp nätverket och erfarenheten som de saknar.

"De kan skapa förändring"

Stora ord från en 28-åring. Men som hon kallar sig själv, världens äldsta 28 åring. Deqa Abukar har tagit sig igenom allt det som hon anser håller tillbaka talangfulla människor i Sveriges förorter. Hon har klarat av att anamma en ny kultur och ett nytt språk, hon har klarat av fördomar och rasism, hon har klarat av att sälja in sin vision till investerare, hon har klarat av att skaffa ett bredare nätverk utan att ge upp för mycket av sin egen identitet.

När hon träffar blivande entreprenörer från exempelvis Järvaområdet är hon själv ett levande exempel på att individen kan lyckas.

– Förändra världen genom entreprenörskap blev min metod. Det är inte företaget som är det viktiga för mig och för Bling, det är entreprenören. Att våga starta något är ett sätt att förverkliga sig själv, att ta ansvar och att nå sin fulla potential. En sådan individ kommer i sin tur att kunna påverka personer som finns runtomkring. Vi har varit med och skapat över 300 bolag och ännu fler entreprenörer. De kan skapa förändring.

Flydde från Somalia

Deqa Abukar vet vad hon pratar om, eftersom hon har gjort resan själv. Men hon gjorde den inte ensam. Hennes mamma flydde till Sverige från Somalia med sina nio barn. Pappan bodde redan i Rosengård i Malmö, så de flyttade dit.

Efter sex månader startade mamman ett bolag och efter en tid flyttade de till ett lite finare område. Deqa bytte till en skola där alla pratade bra svenska. Hon blev snabbt integrerad. Inkluderad är en annan sak – det har tagit längre tid.

– Mina föräldrar ville ge oss barn bättre möjligheter i livet. Vilken uppoffring de gjorde som lämnade allt. Det känner jag en väldigt stark tacksamhet för och en skyldighet att ta tillvara. De var osjälviska och det försöker jag vara mot andra. Om jag kan ta en för teamet så gör jag gärna det. Jag har blivit ganska hårdhudad med åren.

För det var ingen dans på rosor att få Bling att börja växa. Själv gick Deqa Abukar igenom en livskris efter en allvarlig fotskada. Den gjorde henne isolerad och deprimerad. Hon tvingade sig ur isoleringen genom att satsa på Bling igen. Hon och en vän kämpade under ett halvår med att hitta investerare som ville satsa på deras idé.

Det blev många nej, men när de själva nästan börjat ge upp fick de stöd från myndigheten Tillväxtverket och Bling kunde gå från idé till verklighet.

Vann Stora journalistpriset

I dag, fyra år senare, är Deqa Abukar vd, med fem anställda och ett större antal inhoppare. Hon har hittat en mängd investerare både inom det offentliga och det privata som stöttar verksamheten ekonomiskt eller med tjänster som startup bolagen behöver hjälp med. Hon har också hunnit med att få en hel rad olika utmärkelser för flera av initiativen som Bling driver.

Den tyngsta är Stora journalistpriset för samarbetet med nyhetssatjen Breakit – Shift.

Shift går ut på att para ihop entreprenörer med investerare. Man har utformat det till en slags tävling och gjort intressant journalistik om det och på så vis lyckats få ”Stureplan” att få upp ögonen för startups från till exempel Husby.

– De här två grupperna har inga kontaktytor. Förortsentreprenörerna känner inte till investerarna som i sin tur får så många förfrågningar att de inte hinner tänka nytt. Människan väljer gärna det man känner till. Då hamnar investeringarna i det som känns bekant.

"Ser de potential vill de göra affär"

Genom Shift har många miljoner kronor hamnat hos talanger utanför tullarna. För vissa investerare har det varit en ögonöppnare. De har kanske inte aktivt letat i det segmentet, men inte heller blivit inbjudna att göra det.

– Ser de potential vill de göra affär, det är så riskkapitalister tänker.

Deqa Abukars identitet är främst som entreprenör. Men på köpet har hon blivit chef – en roll som det har tagit tid att landa i.

Deqa Abukar, grundare och vd för Bling.
Foto: Karl Nordlund

– Jag har lärt mig den hårda vägen – genom att göra en massa misstag. Det var först för ett år sedan som jag började känna mig lite mer hemma.

För en mindre organisation, startad tillsammans med vänner och bekanta, uppstår det lätt lite knepiga situationer. I Blings fall var Deqa Abukar till en början alltför mycket kompis med de anställda. Med en person gick det så långt att den medarbetarens beteende riskerade att skada verksamheten.

– Det var svårt för mig, jag var för tillåtande och för emotionellt involverad. Men jag fick stänga av känslorna lite och släppa personen. Tyvärr kunde vi inte skiljas på ett moget sätt.

Händelsen fick henne att byta förhållningssätt. Men det blev inte bra heller. Pendeln svängde över för mycket mot att detaljstyra och peka med hela handen.

– Jag har fått lära mig genom att prova mig fram. Nu tycker jag att det funkar bättre. Jag har förstått att man kan vara sig själv men ändå vara chef. I dag kan jag vara empatisk utan att vara för mycket kompis.

"Representation är viktigt"

Deqa Abukar har ett starkt samhällsengagemang och anser att vi i Sverige varit bättre på integration än på inkludering. Hon själv till exempel, är väl integrerad tack vare sin skolgång, men som muslimsk kvinna är hon inte alltid inkluderad.

Här anser hon att chefer har en särskilt viktig roll.

– Representation är viktigt i arbetslivet och i näringslivet. Det finns mycket en ledare kan göra kring både representation och inkludering.

Att känna sig exkluderad i sitt eget land är något som Deqa Abukar har fått vänja sig vid. Den rena rasismen hon har mött har varit tung att bära. Som när någon försöker rycka av henne slöjan eller säger att hon ska åka hem. Men det värsta är när hon inte känner sig värdig att ens vara i rummet. Om hon ska på ett möte i stan och möts av: ”Du ska väl inte vara med på det här mötet?”

– Jag har full respekt för dem som inte orkar ta den här fajten. Jag har nästan blivit nedbruten själv, men rest mig igen. Jag känner mig ändå positiv kring utvecklingen. Det sker förändring och finns en kraft för ökad inkludering
och representation.

När Deqa Abukar kliver av scenen på Women i Tech, kliver vännerna från startup-bolaget Dyamo upp – två andra unga kvinnor från Järva. Deras idé växte fram tillsammans med Deqa i butikslokalen i Kista. Nu presenterar de sin app: en mentorstjänst som parar ihop skolelever, som behöver hjälp med studierna, med yrkesverksamma och universitetsstudenter.

– De trodde inte att de var entreprenörer. I dag driver de ett företag som får individer att växa. Individer kan skapa förändring!

DEQAS KARRIÄRLINJE

2011

Börjar engagera sig ideellt i olika föreningar i frågor som berör utanförskap och kvinnor.

2013

Studerar på Stockholms universitet. Träffar sin medgrundare i Bling och börjar prata om idén.

2015

Journalist på SR – ett drömjobb som hon snubblar in på. Råkar i en livskris efter en omtumlande olycka.

2017

Startar sitt första riktiga bolag fyra månader efter dotterns födelse.

2018

Bling får finansiering och kan verka på ”riktigt”. Deqa blir vd.

2019

Startar hyllade entreprenörsnätverket Womenisa som snabbt får medvind och går i fronten för kvinnors entreprenörskap.

2021

Initierar Shift tillsammans med Breakit och gör en granskning som många får upp ögonen för. Vinner Stora journalistpriset.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.