Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Deqa Abukar: "Vi har skapat över 300 bolag"

Talanger från förorten kunde inte hitta investerare. Investerarna hittade inte talangerna i förorten. Då tog Deqa Abukar, vd för Bling, tag i saken.
Per Cornell Publicerad
Deqa Abukar, grundare och vd för Bling.
"Jag har redan tagit fajten och lyckats sparka in dörrarna", säger Deqa Abukar, grundare och vd för Bling. Foto: Karl Nordlund

Stämningen är spänd i Green Room på Waterfront i Stockholm. Eventet Women in Tech har just börjat – ett par tusen kvinnor är på plats för att lyssna till de allra mest spännande profilerna i branschen.

I Green Room sitter de som snart sk aupp på scenen och tala: höga chefer på tech-bolag, framgångsrika tech-profiler – och Deqa Abukar. Hon både smälter in och sticker ut i den här världen. Hon är svart, muslim med täckt hår och hon bor i förorten. Dessutom är hon inte ens i tech-branschen. Deqa Abukar har aldrig låtit sådana detaljer stoppa henne.

Inte heller det faktum att hon har fruktansvärd scenskräck. Från stora scenen märks den inte ens. Hon river ner skratt och applåder med sitt rappa svar på frågan hur hon har lyckats få investerare från Stureplan att släppa sargen och satsa på entreprenörer i förorten:

– Jag har hackat systemet. Vi ska förändra världen genom entreprenörskap.

"Jag har redan tagit fajten"

Det låter kanske naivt att tro att entreprenörskap kan förändra världen. Men när man träffar Deqa Abukar, lyssnar till hennes historia och ser vad hennes bolag Bling har åstadkommit på bara några år, skingrar sig tvivlen. Bling är en ideell organisation som hon har grundat och nu leder.

Organisationen vill demokratisera entreprenörskap och erbjuder sina tjänster till dem som av olika anledningar är underrepresenterade i vårt samhälle – kvinnor, folk från förorten, invandrare, landsortsbor och så vidare.

Tjänsterna de kan erbjuda är coachning, nätverk, kapitalanskaffning och mentorskap. Allt utgår från en liten oansenlig butikslokal i Kista galleria. Man passerar ett par montrar med smycken, en kaftanavdelning och klädställningar med underkläder för muslimska kvinnor innan man kommer in till ett par arbetsplatser och ett mindre konferensrum.

Deqa Abukar, grundare och vd för Bling.
Foto: Karl Nordlund

Butiken är en plats där lokala entreprenörer kan ställa ut och sälja sina produkter och i kontorsdelen tar Deqa Abukar emot personer för coachning eller andra möten.

– Jag kanske inte kan förändra strukturerna som gör att människor som ser ut

som jag har svårare att lyckas i samhället. Men jag kan vara en brygga för andra att förverkliga sin idé. Jag har redan tagit fajten och lyckats sparka in dörrarna. Jag har byggt upp nätverket och erfarenheten som de saknar.

"De kan skapa förändring"

Stora ord från en 28-åring. Men som hon kallar sig själv, världens äldsta 28 åring. Deqa Abukar har tagit sig igenom allt det som hon anser håller tillbaka talangfulla människor i Sveriges förorter. Hon har klarat av att anamma en ny kultur och ett nytt språk, hon har klarat av fördomar och rasism, hon har klarat av att sälja in sin vision till investerare, hon har klarat av att skaffa ett bredare nätverk utan att ge upp för mycket av sin egen identitet.

När hon träffar blivande entreprenörer från exempelvis Järvaområdet är hon själv ett levande exempel på att individen kan lyckas.

– Förändra världen genom entreprenörskap blev min metod. Det är inte företaget som är det viktiga för mig och för Bling, det är entreprenören. Att våga starta något är ett sätt att förverkliga sig själv, att ta ansvar och att nå sin fulla potential. En sådan individ kommer i sin tur att kunna påverka personer som finns runtomkring. Vi har varit med och skapat över 300 bolag och ännu fler entreprenörer. De kan skapa förändring.

Flydde från Somalia

Deqa Abukar vet vad hon pratar om, eftersom hon har gjort resan själv. Men hon gjorde den inte ensam. Hennes mamma flydde till Sverige från Somalia med sina nio barn. Pappan bodde redan i Rosengård i Malmö, så de flyttade dit.

Efter sex månader startade mamman ett bolag och efter en tid flyttade de till ett lite finare område. Deqa bytte till en skola där alla pratade bra svenska. Hon blev snabbt integrerad. Inkluderad är en annan sak – det har tagit längre tid.

– Mina föräldrar ville ge oss barn bättre möjligheter i livet. Vilken uppoffring de gjorde som lämnade allt. Det känner jag en väldigt stark tacksamhet för och en skyldighet att ta tillvara. De var osjälviska och det försöker jag vara mot andra. Om jag kan ta en för teamet så gör jag gärna det. Jag har blivit ganska hårdhudad med åren.

För det var ingen dans på rosor att få Bling att börja växa. Själv gick Deqa Abukar igenom en livskris efter en allvarlig fotskada. Den gjorde henne isolerad och deprimerad. Hon tvingade sig ur isoleringen genom att satsa på Bling igen. Hon och en vän kämpade under ett halvår med att hitta investerare som ville satsa på deras idé.

Det blev många nej, men när de själva nästan börjat ge upp fick de stöd från myndigheten Tillväxtverket och Bling kunde gå från idé till verklighet.

Vann Stora journalistpriset

I dag, fyra år senare, är Deqa Abukar vd, med fem anställda och ett större antal inhoppare. Hon har hittat en mängd investerare både inom det offentliga och det privata som stöttar verksamheten ekonomiskt eller med tjänster som startup bolagen behöver hjälp med. Hon har också hunnit med att få en hel rad olika utmärkelser för flera av initiativen som Bling driver.

Den tyngsta är Stora journalistpriset för samarbetet med nyhetssatjen Breakit – Shift.

Shift går ut på att para ihop entreprenörer med investerare. Man har utformat det till en slags tävling och gjort intressant journalistik om det och på så vis lyckats få ”Stureplan” att få upp ögonen för startups från till exempel Husby.

– De här två grupperna har inga kontaktytor. Förortsentreprenörerna känner inte till investerarna som i sin tur får så många förfrågningar att de inte hinner tänka nytt. Människan väljer gärna det man känner till. Då hamnar investeringarna i det som känns bekant.

"Ser de potential vill de göra affär"

Genom Shift har många miljoner kronor hamnat hos talanger utanför tullarna. För vissa investerare har det varit en ögonöppnare. De har kanske inte aktivt letat i det segmentet, men inte heller blivit inbjudna att göra det.

– Ser de potential vill de göra affär, det är så riskkapitalister tänker.

Deqa Abukars identitet är främst som entreprenör. Men på köpet har hon blivit chef – en roll som det har tagit tid att landa i.

Deqa Abukar, grundare och vd för Bling.
Foto: Karl Nordlund

– Jag har lärt mig den hårda vägen – genom att göra en massa misstag. Det var först för ett år sedan som jag började känna mig lite mer hemma.

För en mindre organisation, startad tillsammans med vänner och bekanta, uppstår det lätt lite knepiga situationer. I Blings fall var Deqa Abukar till en början alltför mycket kompis med de anställda. Med en person gick det så långt att den medarbetarens beteende riskerade att skada verksamheten.

– Det var svårt för mig, jag var för tillåtande och för emotionellt involverad. Men jag fick stänga av känslorna lite och släppa personen. Tyvärr kunde vi inte skiljas på ett moget sätt.

Händelsen fick henne att byta förhållningssätt. Men det blev inte bra heller. Pendeln svängde över för mycket mot att detaljstyra och peka med hela handen.

– Jag har fått lära mig genom att prova mig fram. Nu tycker jag att det funkar bättre. Jag har förstått att man kan vara sig själv men ändå vara chef. I dag kan jag vara empatisk utan att vara för mycket kompis.

"Representation är viktigt"

Deqa Abukar har ett starkt samhällsengagemang och anser att vi i Sverige varit bättre på integration än på inkludering. Hon själv till exempel, är väl integrerad tack vare sin skolgång, men som muslimsk kvinna är hon inte alltid inkluderad.

Här anser hon att chefer har en särskilt viktig roll.

– Representation är viktigt i arbetslivet och i näringslivet. Det finns mycket en ledare kan göra kring både representation och inkludering.

Att känna sig exkluderad i sitt eget land är något som Deqa Abukar har fått vänja sig vid. Den rena rasismen hon har mött har varit tung att bära. Som när någon försöker rycka av henne slöjan eller säger att hon ska åka hem. Men det värsta är när hon inte känner sig värdig att ens vara i rummet. Om hon ska på ett möte i stan och möts av: ”Du ska väl inte vara med på det här mötet?”

– Jag har full respekt för dem som inte orkar ta den här fajten. Jag har nästan blivit nedbruten själv, men rest mig igen. Jag känner mig ändå positiv kring utvecklingen. Det sker förändring och finns en kraft för ökad inkludering
och representation.

När Deqa Abukar kliver av scenen på Women i Tech, kliver vännerna från startup-bolaget Dyamo upp – två andra unga kvinnor från Järva. Deras idé växte fram tillsammans med Deqa i butikslokalen i Kista. Nu presenterar de sin app: en mentorstjänst som parar ihop skolelever, som behöver hjälp med studierna, med yrkesverksamma och universitetsstudenter.

– De trodde inte att de var entreprenörer. I dag driver de ett företag som får individer att växa. Individer kan skapa förändring!

DEQAS KARRIÄRLINJE

2011

Börjar engagera sig ideellt i olika föreningar i frågor som berör utanförskap och kvinnor.

2013

Studerar på Stockholms universitet. Träffar sin medgrundare i Bling och börjar prata om idén.

2015

Journalist på SR – ett drömjobb som hon snubblar in på. Råkar i en livskris efter en omtumlande olycka.

2017

Startar sitt första riktiga bolag fyra månader efter dotterns födelse.

2018

Bling får finansiering och kan verka på ”riktigt”. Deqa blir vd.

2019

Startar hyllade entreprenörsnätverket Womenisa som snabbt får medvind och går i fronten för kvinnors entreprenörskap.

2021

Initierar Shift tillsammans med Breakit och gör en granskning som många får upp ögonen för. Vinner Stora journalistpriset.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

När någon dör på jobbet – då kan chefen åtalas

När det värsta händer på en arbetsplats, att någon dör, kan du som chef dömas – för vad som inte hände. Vi reder ut vad som gäller.
Sandra Lund Publicerad 16 mars 2026, kl 06:00
Byggnadsarbetare håller en tyst minut efter hissolyckan i Sundbyberg 2023 där fem arbetare omkom.
Efter hissolyckan i Sundbyberg 2023, där fem byggnadsarbetare omkom, höll byggbranschen en tyst minut. Olyckan har aktualiserat frågan om chefers arbetsmiljöansvar vid dödsolyckor. Längst till höger Byggnads ordförande Johan Lindholm. Foto: Anders Wiklund / TT /

Ofta blir det på sin höjd en notis. 

Andra fall, som den stora olyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg för över två år sedan, får mer uppmärksamhet. 

Bygghissen som störtade 30 meter mot marken orsakade fem arbetares död. 

Vd åtalas för hissolycka

Tre personer står nu åtalade – en vd och två hissmontörer. 

Vd:n åtalas för att han enligt åklagaren har ett personligt ansvar. Rättegång väntas senare i vår.

Enligt Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, lägger arbetsmiljölagen i huvudsak ansvaret på arbetsgivaren. 

Och som chef har man ofta den rollen. 

Har chefen alltid arbetsmiljöansvar? 

– Det beror på. Arbetsgivaren är ofta ett företag och då kan företaget behöva ha en intern fördelning av ansvaret för olika arbetsmiljöfrågor.

En bild av orange bygghiss, helt förstörd mot snötäckt mark
Hissen som rasade 30 meter ner. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Enligt Jörgen Lindberg är utgångspunkten att ansvar för säkerhet ligger på företagets högsta ledning, som styrelse och vd:n i ett aktiebolag. 

Ska ansvaret delegeras ner i organisationen ska det i regel dokumenteras. 

–  I princip är det upp till varje företag att organisera hur arbetsmiljöarbetet fördelas mellan chefer. Men för att ett sådant delegerande ska accepteras av rättssystemet krävs att den uppfyller vissa grundläggande krav.

Som att det måste finnas ett verkligt behov av att ansvaret ligger på en lägre nivå. 

Och att den som tar emot ansvaret ska ges ekonomiska förutsättningar att självständigt kunna hantera det. 

Så många dog på jobbet:

2025: 52

2024: 45

2023: 63

2022: 49

2021: 46

Fler män än kvinnor dör på jobbet. De vanligaste branscherna är: byggverksamhet, transport och magasinering, jord- och skogsbruk samt tillverkning.

Källa: Arbetsmiljöverket

Enligt Jörgen Lindberg finns dessa krav för att motverka friskrivningar – att chefer på högre nivå slentrianmässigt skriver bort eget ansvar. 

– Det innebär att en åklagare eller domstol alltid prövar om en ansvarsdelegation kan godtas utifrån de rättsliga kraven. Om den inte gör det så ligger ansvaret på den som har delegerat. 

Kan jag som chef få fängelse? 

– Straffskalorna för arbetsmiljöbrott innefattar fängelse. Men olika mekanismer i tillämpningen utesluter nästan att det blir fängelsestraff. I praktiken aktualiseras fängelsestraff endast i samband med dödsolyckor och då utdöms i regel villkorlig dom i stället. 

Gäller ansvaret även för inhyrda? 

– Absolut. De står under arbetsledning av företaget som hyr in dem. Inhyraren ansvarar för de skyddsåtgärder som krävs.

Vad ska jag tänka på för att ingen ska dö på jobbet? 

– Omöjligt att svara generellt på. Olika verksamheter, olika skyddsbehov. Men som ansvarig chef behöver man veta vilka krav som gäller och behövs, och implementera dem. Det är en god idé att skapa en miljö där anställda känner att det är okej att signalera om något inte känns säkert.

Tre fall där dödsfall på jobbet prövats i domstol

Flera dödsfall på arbetsplatser har lett till åtal eller domar för arbetsmiljöbrott. Här är tre exempel.

  • I december 2023 dog en 23-årig grävmaskinist när han gick igenom isen på en tjärn utanför Örnsköldsvik. Han jobbade åt en underentreprenör till skogsbolaget SCA

    I mitten av oktober dömdes underentreprenören till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Dessutom en företagsbot på 1,5 miljoner kronor. Enligt domstolen hade företagaren ansvar för arbetsmiljön och var oaktsam bland annat för att inte ha märkt ut tjärnen. 

  • Hösten 2022 fick en 29-årig polsk man en husvägg över sig när den skulle flyttas på ett byggföretag i Sunne. Väggen var flera meter lång och mannen klämdes ihjäl

    I somras dömdes den tidigare vd:n för byggbolaget till dagsböter samt skadestånd till mannens anhöriga. 

    Enligt tingsrätten hade det bland annat saknats skriftliga instruktioner som säkerställer vilket stöd som ska användas när väggarna flyttas. Vd:n hade inte heller tydligt delegerat arbetsmiljöansvaret till någon annan. 

  • En socialsekreterare i Krokom hade stora problem med sina chefer och ansåg sig vara mobbad på jobbet. I maj 2010 begärde han att få bli omplacerad. Två dagar senare blev han i stället avskedad. Ett par veckor senare när hans fackliga representanter var på väg till honom för överläggning hade han tagit sitt liv

    Fem chefer i kommunen polisanmäldes för brott mot arbetsmiljölagen och vållande till annans död. Två åtalades några år senare, vilket är unikt för just mobbning på jobbet. 

    De fälldes i tingsrätten, men friades i hovrätt. Fallet överklagades av riksåklagaren till Högsta domstolen men sommaren 2015 meddelades att man inte prövar fallet