Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Deqa Abukar: "Vi har skapat över 300 bolag"

Talanger från förorten kunde inte hitta investerare. Investerarna hittade inte talangerna i förorten. Då tog Deqa Abukar, vd för Bling, tag i saken.
Per Cornell Publicerad 2 september 2022, kl 06:00
Deqa Abukar, grundare och vd för Bling.
"Jag har redan tagit fajten och lyckats sparka in dörrarna", säger Deqa Abukar, grundare och vd för Bling. Foto: Karl Nordlund

Stämningen är spänd i Green Room på Waterfront i Stockholm. Eventet Women in Tech har just börjat – ett par tusen kvinnor är på plats för att lyssna till de allra mest spännande profilerna i branschen.

I Green Room sitter de som snart sk aupp på scenen och tala: höga chefer på tech-bolag, framgångsrika tech-profiler – och Deqa Abukar. Hon både smälter in och sticker ut i den här världen. Hon är svart, muslim med täckt hår och hon bor i förorten. Dessutom är hon inte ens i tech-branschen. Deqa Abukar har aldrig låtit sådana detaljer stoppa henne.

Inte heller det faktum att hon har fruktansvärd scenskräck. Från stora scenen märks den inte ens. Hon river ner skratt och applåder med sitt rappa svar på frågan hur hon har lyckats få investerare från Stureplan att släppa sargen och satsa på entreprenörer i förorten:

– Jag har hackat systemet. Vi ska förändra världen genom entreprenörskap.

"Jag har redan tagit fajten"

Det låter kanske naivt att tro att entreprenörskap kan förändra världen. Men när man träffar Deqa Abukar, lyssnar till hennes historia och ser vad hennes bolag Bling har åstadkommit på bara några år, skingrar sig tvivlen. Bling är en ideell organisation som hon har grundat och nu leder.

Organisationen vill demokratisera entreprenörskap och erbjuder sina tjänster till dem som av olika anledningar är underrepresenterade i vårt samhälle – kvinnor, folk från förorten, invandrare, landsortsbor och så vidare.

Tjänsterna de kan erbjuda är coachning, nätverk, kapitalanskaffning och mentorskap. Allt utgår från en liten oansenlig butikslokal i Kista galleria. Man passerar ett par montrar med smycken, en kaftanavdelning och klädställningar med underkläder för muslimska kvinnor innan man kommer in till ett par arbetsplatser och ett mindre konferensrum.

Deqa Abukar, grundare och vd för Bling.
Foto: Karl Nordlund

Butiken är en plats där lokala entreprenörer kan ställa ut och sälja sina produkter och i kontorsdelen tar Deqa Abukar emot personer för coachning eller andra möten.

– Jag kanske inte kan förändra strukturerna som gör att människor som ser ut

som jag har svårare att lyckas i samhället. Men jag kan vara en brygga för andra att förverkliga sin idé. Jag har redan tagit fajten och lyckats sparka in dörrarna. Jag har byggt upp nätverket och erfarenheten som de saknar.

"De kan skapa förändring"

Stora ord från en 28-åring. Men som hon kallar sig själv, världens äldsta 28 åring. Deqa Abukar har tagit sig igenom allt det som hon anser håller tillbaka talangfulla människor i Sveriges förorter. Hon har klarat av att anamma en ny kultur och ett nytt språk, hon har klarat av fördomar och rasism, hon har klarat av att sälja in sin vision till investerare, hon har klarat av att skaffa ett bredare nätverk utan att ge upp för mycket av sin egen identitet.

När hon träffar blivande entreprenörer från exempelvis Järvaområdet är hon själv ett levande exempel på att individen kan lyckas.

– Förändra världen genom entreprenörskap blev min metod. Det är inte företaget som är det viktiga för mig och för Bling, det är entreprenören. Att våga starta något är ett sätt att förverkliga sig själv, att ta ansvar och att nå sin fulla potential. En sådan individ kommer i sin tur att kunna påverka personer som finns runtomkring. Vi har varit med och skapat över 300 bolag och ännu fler entreprenörer. De kan skapa förändring.

Flydde från Somalia

Deqa Abukar vet vad hon pratar om, eftersom hon har gjort resan själv. Men hon gjorde den inte ensam. Hennes mamma flydde till Sverige från Somalia med sina nio barn. Pappan bodde redan i Rosengård i Malmö, så de flyttade dit.

Efter sex månader startade mamman ett bolag och efter en tid flyttade de till ett lite finare område. Deqa bytte till en skola där alla pratade bra svenska. Hon blev snabbt integrerad. Inkluderad är en annan sak – det har tagit längre tid.

– Mina föräldrar ville ge oss barn bättre möjligheter i livet. Vilken uppoffring de gjorde som lämnade allt. Det känner jag en väldigt stark tacksamhet för och en skyldighet att ta tillvara. De var osjälviska och det försöker jag vara mot andra. Om jag kan ta en för teamet så gör jag gärna det. Jag har blivit ganska hårdhudad med åren.

För det var ingen dans på rosor att få Bling att börja växa. Själv gick Deqa Abukar igenom en livskris efter en allvarlig fotskada. Den gjorde henne isolerad och deprimerad. Hon tvingade sig ur isoleringen genom att satsa på Bling igen. Hon och en vän kämpade under ett halvår med att hitta investerare som ville satsa på deras idé.

Det blev många nej, men när de själva nästan börjat ge upp fick de stöd från myndigheten Tillväxtverket och Bling kunde gå från idé till verklighet.

Vann Stora journalistpriset

I dag, fyra år senare, är Deqa Abukar vd, med fem anställda och ett större antal inhoppare. Hon har hittat en mängd investerare både inom det offentliga och det privata som stöttar verksamheten ekonomiskt eller med tjänster som startup bolagen behöver hjälp med. Hon har också hunnit med att få en hel rad olika utmärkelser för flera av initiativen som Bling driver.

Den tyngsta är Stora journalistpriset för samarbetet med nyhetssatjen Breakit – Shift.

Shift går ut på att para ihop entreprenörer med investerare. Man har utformat det till en slags tävling och gjort intressant journalistik om det och på så vis lyckats få ”Stureplan” att få upp ögonen för startups från till exempel Husby.

– De här två grupperna har inga kontaktytor. Förortsentreprenörerna känner inte till investerarna som i sin tur får så många förfrågningar att de inte hinner tänka nytt. Människan väljer gärna det man känner till. Då hamnar investeringarna i det som känns bekant.

"Ser de potential vill de göra affär"

Genom Shift har många miljoner kronor hamnat hos talanger utanför tullarna. För vissa investerare har det varit en ögonöppnare. De har kanske inte aktivt letat i det segmentet, men inte heller blivit inbjudna att göra det.

– Ser de potential vill de göra affär, det är så riskkapitalister tänker.

Deqa Abukars identitet är främst som entreprenör. Men på köpet har hon blivit chef – en roll som det har tagit tid att landa i.

Deqa Abukar, grundare och vd för Bling.
Foto: Karl Nordlund

– Jag har lärt mig den hårda vägen – genom att göra en massa misstag. Det var först för ett år sedan som jag började känna mig lite mer hemma.

För en mindre organisation, startad tillsammans med vänner och bekanta, uppstår det lätt lite knepiga situationer. I Blings fall var Deqa Abukar till en början alltför mycket kompis med de anställda. Med en person gick det så långt att den medarbetarens beteende riskerade att skada verksamheten.

– Det var svårt för mig, jag var för tillåtande och för emotionellt involverad. Men jag fick stänga av känslorna lite och släppa personen. Tyvärr kunde vi inte skiljas på ett moget sätt.

Händelsen fick henne att byta förhållningssätt. Men det blev inte bra heller. Pendeln svängde över för mycket mot att detaljstyra och peka med hela handen.

– Jag har fått lära mig genom att prova mig fram. Nu tycker jag att det funkar bättre. Jag har förstått att man kan vara sig själv men ändå vara chef. I dag kan jag vara empatisk utan att vara för mycket kompis.

"Representation är viktigt"

Deqa Abukar har ett starkt samhällsengagemang och anser att vi i Sverige varit bättre på integration än på inkludering. Hon själv till exempel, är väl integrerad tack vare sin skolgång, men som muslimsk kvinna är hon inte alltid inkluderad.

Här anser hon att chefer har en särskilt viktig roll.

– Representation är viktigt i arbetslivet och i näringslivet. Det finns mycket en ledare kan göra kring både representation och inkludering.

Att känna sig exkluderad i sitt eget land är något som Deqa Abukar har fått vänja sig vid. Den rena rasismen hon har mött har varit tung att bära. Som när någon försöker rycka av henne slöjan eller säger att hon ska åka hem. Men det värsta är när hon inte känner sig värdig att ens vara i rummet. Om hon ska på ett möte i stan och möts av: ”Du ska väl inte vara med på det här mötet?”

– Jag har full respekt för dem som inte orkar ta den här fajten. Jag har nästan blivit nedbruten själv, men rest mig igen. Jag känner mig ändå positiv kring utvecklingen. Det sker förändring och finns en kraft för ökad inkludering
och representation.

När Deqa Abukar kliver av scenen på Women i Tech, kliver vännerna från startup-bolaget Dyamo upp – två andra unga kvinnor från Järva. Deras idé växte fram tillsammans med Deqa i butikslokalen i Kista. Nu presenterar de sin app: en mentorstjänst som parar ihop skolelever, som behöver hjälp med studierna, med yrkesverksamma och universitetsstudenter.

– De trodde inte att de var entreprenörer. I dag driver de ett företag som får individer att växa. Individer kan skapa förändring!

DEQAS KARRIÄRLINJE

2011

Börjar engagera sig ideellt i olika föreningar i frågor som berör utanförskap och kvinnor.

2013

Studerar på Stockholms universitet. Träffar sin medgrundare i Bling och börjar prata om idén.

2015

Journalist på SR – ett drömjobb som hon snubblar in på. Råkar i en livskris efter en omtumlande olycka.

2017

Startar sitt första riktiga bolag fyra månader efter dotterns födelse.

2018

Bling får finansiering och kan verka på ”riktigt”. Deqa blir vd.

2019

Startar hyllade entreprenörsnätverket Womenisa som snabbt får medvind och går i fronten för kvinnors entreprenörskap.

2021

Initierar Shift tillsammans med Breakit och gör en granskning som många får upp ögonen för. Vinner Stora journalistpriset.

Ledarskap

Ta kontroll över ditt kontrollbehov

En överdrivet detaljstyrande chef riskerar att göra medarbetarna passiva. Känner du dig träffad? Det går att få problemet under kontroll.
Publicerad 25 maj 2023, kl 06:00
Illustration där en hand styr medarbetare framför datorerna som en dockspelare.
Chefer är ofta samvetsgranna. När hjulen börjar snurra allt fortare kan dock ledarskapet övergå i kontrollbehov och detaljstyrning. Illustration: Colourbox.

Är du chefen som gillar att ha koll på detaljerna? Alltid har en minut över för dina medarbetare? Är strukturerad, fokuserad på att prestera, orolig för att det ska bli fel och avskyr att chansa? Då är du sannolikt en samvetsgrann person.
– Personlighetsdraget samvetsgrann är tätt förknippat med framgång och är vanligt hos chefer. Eftersom de här personerna presterar bra blir de ofta befordrade, säger Fredric Bohm, psykolog med fokus på ledarskap, attityder, konflikt- och förändringshantering.

Samvetsgrann inte samma som kontrollbehov

Fredric Bohm

Att vara samvetsgrann behöver i sig inte betyda att du också har ett kontrollbehov. Men om vi adderar en hög nivå av stress eller en dålig självkänsla och ångest och oro över att inte räcka till, då är det lätt att du börjar peta i detaljerna.
– Mixa någon som har en hög grad av samvetsgrannhet med hård press, se till att det går lite för fort, är lite för svårt och att insatserna är höga, att uppgiften handlar om liv eller död – ja, då kommer kontrollbehovet fram.
– Det ironiska är att eftersom de här personerna är noggranna och detaljfokuserade blir arbetet ofta bättre när de går in och rättar till, säger Fredric Bohm.


Sämre prestation med kontrollerande chef

Problemet – om du är chef – är att dina medarbetare upplever att du inte har något förtroende för dem. De blir passiva, slutar att ta egna initiativ och deras sunda förnuft slås ut. Fredric Bohm beskriver one minute-leadarship, eller en-minuts-chefen, där medarbetarna hela tiden vänder sig till chefen med frågan: ”Har du en minut?”

 – Varför gör de det? Jo, för att de inte vill ta besluten själva, och det gäller vilken liten skitfråga som helst, för de vet att chefen ändå kommer att gå in och ändra. Som chef kanske du upplever att du har den där minuten. Men det finns en gräns, du kan ju inte ha en minut hela tiden.

Emma Pihl

Emma Pihl, ledarskapskonsult, är författare till boken Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov. Idén till boken var en forskningsstudie som fångade hennes intresse.

– Forskarna visade att alltför kontrollerande chefer gjorde att både medarbetare och organisationer presterade sämre. Och cheferna la tid på fel saker och brände ut sig, berättar hon.

Måttlig kontroll är förstås bra, poängterar Emma Pihl. Det är när behovet av kontroll tar makten och styr som det blir problem.
– En viss koll är positivt och för att få det lägger man sig till med rutiner. Men man måste vara vaksam på om kontrollrutinerna tar över och inte längre fungerar som ett stöd. När rädslan för att förlora kontrollen blir ett större problem än att missa det som man vill ha koll på, säger Emma Pihl.

Ökad stress triggar kontrollbehovet

En högre grad av hemarbete har stressat många chefer till att behöva hitta nya sätt att hålla koll, menar Emma Pihl. Många medarbetare upplever också nya sätt att bli kontrollerade, som att ständigt behöva vara uppkopplade och närvarande på chattar. På frågan om det är vanligare med kontrollerande chefer i dag än tidigare svarar psykolog Fredric Bohm både ja och nej.
– Det är inte vanligare att samvetsgranna personer befordras till chefer. Däremot har stressen och pressen på chefer ökat, vilket ju triggar kontrollbehovet.

En ytterligare komplikation är att ju högre upp i hierarkin du kommer som chef, desto mindre struktur finns det.
Är du hög chef är det mindre viktigt att du är bra på ditt jobb – som ju är anledningen till att du blev chef – och mer viktigt att vara visionär och kunna agera i det större sammanhanget – något som inte direkt är den samvetsgrannes bästa gren. Fredric Bohm betonar att det inte handlar om att dela in människor i bättre och sämre.
 – Samvetsgranna personer är superbra medarbetare, pålitliga, lojala och ansvarstagande. Men det går inte att vara bra på allt hela tiden, det måste man ha förståelse för.

Text: Ulrika Sundström

SÅ SLÄPPER DU TAGET


1. Bli medveten om hur du fungerar och när kontrollen leder till stress för dina medarbetare. Vidta åtgärder aktivt – det går att träna på att bli bra på att släppa kontrollen.

 2. Alternativet till kontroll är inte noll koll. Öva på systematisk desensibilisering – avtrubbning – genom att släppa kontrollen lite grand i taget och öka undan för undan.

3. Använd STOP-tekniken, Stanna, Tänk efter, Orientera, Planera. Leta upp situationer där du känner kontrollbehov och sätt klistermärken eller en notis i mobilen med STOP. Då hinner du tänka efter om du verkligen behöver ringa det där samtalet till it-avdelningen eller kolla säljavdelningens senaste avtal.

 4. Ha förståelse för att du är dålig på det här. Du kan inte vara bäst på allt men med envishet går det att träna bort ditt kontrollbehov.

5. Träna på att känna dig tillräcklig och tycka om dig själv, även vid bakslag, för att stärka din självkänsla.
Källa: Fredric Bohm och Emma Pihl.