Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

De sätter sina egna löner

Tänk en arbetsplats där alla beslut fattas gemensamt och lönesättningen är ett lagarbete. På Björn Lundén Information är varje medarbetares röst lika mycket värd.
Johanna Rovira Publicerad
Peter Engström
Glada miner på Björn Lundén Information. Peter Engström

Björn Lundén Information AB i Näsviken utanför Hudiksvall är inte likt något annat företag. Firman, som erbjuder hjälpmedel inom skatt, redovisning, personal och juridik, sticker ut på flera sätt.

Från början var de bara två: Björn Lundén och Ulf Svensson. I dag, efter 25 år, är Ulf vd och majoritetsägare för företaget som har runt 100 anställda. Men det är inte Ulf Svensson som styr skutan - det gör de anställda och han gemensamt.

Varje medarbetare på Björn Lundén har stor befogenhet att fatta egna beslut. Större frågor, som till exempel rekryteringar eller nytt lönesystem, fattas gemensamt på personalmöten. Helst genom konsensus, men om det behövs via omröstning.

Det blir mer spekulationer och misstämning om man försöker hålla lönerna hemliga

Det är högt i tak, både bokstavligt och bildligt på Björn Lundén Information. Och så har det alltid varit. Björn beskriver sig själv som en ”icke-kapitalistisk gammal hippie” och Ulf rycker på axlarna åt traditionellt chefsstyre.

– För mig är det här helt naturligt. Det är faktiskt ren självbevarelsedrift. Björn och jag vill kunna sitta och fika med de andra och vara med på firmafester utan att det känns krystat. Det är ingen som kräver av mig att jag ska gå runt i kostym och skälla på folk. Sedan är vi inte särskilt giriga av oss, säger Ulf, som liksom flertalet anställda helst går omkring barfota på jobbet.

Lönen sätts varken av Björn (som har tagit ett sabbatsår för att cykla på Kuba) eller av Ulf, utan av kollegorna sinsemellan. Tidigare fick alla som ville sätta lön på vem de ville, men trots att de flesta på företaget är hyfsat nöjda med sin lön, framgick det av en intern enkät att alla inte var helt tillfreds med det lönesystemet. Så nu har man precis fattat beslut om ett nytt lönesystem (se faktaruta).

Alla löner är öppna, även Ulfs. Hemliga löner är ett snuskigt maktmedel, enligt Björn Lundén-filosofin.

– Det har alltid varit fritt fram att titta i alla papper. Jag anser att det blir mycket mer spekulationer och misstämning om man försöker hålla lönerna hemliga, säger Ulf  Svensson.

Det finns inga chefer på Björn Lundén Information. Inte i egentlig mening. Det finns gruppansvariga, men det märks inte i lönekuvertet om man har den rollen. Att ge någon mer betalt bara för att den har en viss position tycker man är helt fel. Björn Lundén har tvärtom länge förespråkat samma lön för alla på företaget, oavsett tjänst, men har hittills blivit nedröstad av personalen.

– Det är inte så att jag bestämmer, jag är bara den som ser till att allt blir gjort. Jag ger de andra förutsättning att jobba effektivt, säger Ingela Hamrin, som är ansvarig på sälj och har jobbat på förlaget i nio år.

– Jag har runt 31 000 kronor i månaden och tjänar inte mest i min grupp, men vi ligger ganska jämnt. Jag tycker att det funkar bra att sätta lön på dem som jobbar närmast en själv. Och att vi kan se vad alla har för lön känns inte konstigt. Men man får inte vara karriärist om man ska trivas här. Det går inte att höja lönen genom att byta tjänstetitel.

I princip kan jag stanna i sängen en dag om jag skulle vilja

Befattningarna på företaget värderas också annorlunda än på marknaden i övrigt. De som har hand om supporten tjänar till exempel mer än sina kollegor på andra företag, medan den ekonomiansvarige inte får lika hög lön som den skulle kunna ha fått hos en konkurrent.

– Supportens löner på andra håll är för låga. Ska vi få nöjda kunder krävs det kompetens, och det tycker vi att vi kan vi betala mer för, säger Ulf Svensson.

Flera av de anställda på företaget har gått ner i lön när de började. Det finns annat som lockar – flextiden till exempel. Och här snackar vi flexibel arbetstid på riktigt, personalen kan ta ledigt när som helst, bara det funkar med de närmaste kollegorna.

– Flextiden är lysande – den är värd mycket. Vi har inga tider att passa och i princip kan jag stanna i sängen en dag om jag skulle vilja det eller ta ledigt om det dyker upp något, säger Peter Ekbom, programmerare.

För Anna Sundin, som håller i utbildningar och support och har jobbat på företaget i 14 år, är gemenskapen och det egna ansvaret som väger tyngst.

– Jag läste till personalvetare för att kunna bli chef, jag trodde det var viktigt att få någon befattning eller en ledarroll. Men jag kände tidigt att det inte var något för mig. Jag vill vara en i gänget. Jobbet här passar mig perfekt, för här får jag ta stort ansvar och vara med och bestämma samtidigt som jag kan vara del av gemenskapen.

Sambestämmandet har dock krympt i takt med att företaget växt och personalstyrkan ökat, upplever Anna Sundin. Alla större beslut fattas fortfarande på personalmötena, men en del frågor avverkas av praktiska skäl på mindre samrådsmöten. Vem som helst är välkommen att delta på dessa, men ofta är det bara de gruppansvariga, eller de närmast berörda, som närvarar.

– Personalmötet är väl inte det bästa forumet för detaljfrågor och vissa saker kan vi inte prata om där, till exempel rehabiliteringsärenden och uppsägningar, säger Ulf Svensson.

– Men alla väsentliga beslut i övrigt bestäms på personalmötet. Och vid rekryteringar har alla anställda vetorätt, alltså rätt att säga nej till en kandidat. Vi förlitar oss kraftigt på allas sunda förnuft och hittills har det funkat.

Ulf Svensson får ofta mothugg på sina egna förändringsförslag och finner sig i att bli nedröstad.

– Oftast beror det på att jag har varit för dålig på att informera. Ska man få alla med sig måste man förstå att förändring är jobbigt och att många är skeptiska och behöver tid för att analysera.

– De största diskussionerna handlar dock om jordnära frågor. Som vilken lunch vi ska ha i matsalen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

TRR: Det löser sig för 9 av 10

Att bli arbetslös som chef kan vara omtumlande. Men det hjälp att få. Ett sätt är TRR:s särskilda program för chefer som hjälpt många ledare tillbaka i till en chefsposition.
Gertrud Dahlberg Publicerad 30 april 2026, kl 06:01
Erica Sundberg, operativ chef på TRR, står i en kontorsmiljö. Bilden kopplar till TRR:s stöd för chefer som söker nytt jobb.
Enligt Erica Sundberg, operativ chef på TRR, har 1 000 chefer vänt sig till organisationen de senaste två åren, varav 300 har deltagit i programmet Chefsforum. Foto: Jeanette Hägglund

Så kommer du igen om du förlorat jobbet

Vad gör man när chefsjobbet försvinner? Läs om Hans Lennermo och Jesper Ljung, två erfarna chefer som förlorade jobbet – och tvingades tänka om. 
I tre artiklar berättar de om chocken, deras bästa råd till andra chefer och vilket stöd som finns på vägen tillbaka till arbetslivet.

Det finns ett slags dold arbetsmarknad för chefer där det personliga varumärket och nätverket har mycket stor betydelse.  Många gånger är det informella processer i rekryteringen. Det menar Erica Sundberg, operativ chef på omställningsorganisationen TRR.

– Det är inte ovanligt att chefstjänster tillsätts utan traditionella annonser och att rekryterare spelar en stor roll, säger hon.

– Chefer är ofta vana vid att stötta andra och det kan upplevas som en sårbar situation att själv behöva stöd som arbetssökande, förklarar Erica Sundberg.

Chefsforum riktar sig till höga chefer som haft personal- och verksamhetsansvar och består av fem träffar. Fokus ligger på att bygga och boosta det personliga varumärket. Programmet erbjuder bland annat utbildningar, webbinarier, kontakt med rekryterare, olika övningar och anpassas efter deltagarnas förutsättningar.

TRR erbjuder även stöd till chefer på lägre positioner. De senaste två åren har sammanlagt 1 000 chefer vänt sig till organisationen, varav 300 har deltagit i programmet Chefsforum.

– I stort sett alla chefer som vi har kontakt med hittar en ny lösning med jobb, studier eller eget företag. De flesta, 84 procent, får en ny anställning, 6 procent startar eget företag och 10 procent börjar längre studier, säger Erica Sundberg.

TRR:s 7 tips när du är arbetslös som chef

  • Se omställningen som en naturlig del av dagens arbetsliv. 
  • Kom i gång med arbetssökandet direkt, vänta inte. 
  • Hur kan du paketera ditt cv och din Linkedinprofil bättre?
  • Vad behöver du fylla på med för att vara attraktiv på framtidens arbetsmarknad? Kompetensutveckla dig.
  •  Håll dina närverk varma – det är A och O. Ring upp dina kontakter och föreslå en lunch. 
  • Våga berätta för alla att du söker ett nytt jobb. En person kan känna en annan person som känner till ett ledigt jobb.
  •  Vad skulle du göra om du inte var chef? Att tänka så kan ge nya perspektiv och idéer.