Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

De sätter sina egna löner

Tänk en arbetsplats där alla beslut fattas gemensamt och lönesättningen är ett lagarbete. På Björn Lundén Information är varje medarbetares röst lika mycket värd.
Johanna Rovira Publicerad
Peter Engström
Glada miner på Björn Lundén Information. Peter Engström

Björn Lundén Information AB i Näsviken utanför Hudiksvall är inte likt något annat företag. Firman, som erbjuder hjälpmedel inom skatt, redovisning, personal och juridik, sticker ut på flera sätt.

Från början var de bara två: Björn Lundén och Ulf Svensson. I dag, efter 25 år, är Ulf vd och majoritetsägare för företaget som har runt 100 anställda. Men det är inte Ulf Svensson som styr skutan - det gör de anställda och han gemensamt.

Varje medarbetare på Björn Lundén har stor befogenhet att fatta egna beslut. Större frågor, som till exempel rekryteringar eller nytt lönesystem, fattas gemensamt på personalmöten. Helst genom konsensus, men om det behövs via omröstning.

Det blir mer spekulationer och misstämning om man försöker hålla lönerna hemliga

Det är högt i tak, både bokstavligt och bildligt på Björn Lundén Information. Och så har det alltid varit. Björn beskriver sig själv som en ”icke-kapitalistisk gammal hippie” och Ulf rycker på axlarna åt traditionellt chefsstyre.

– För mig är det här helt naturligt. Det är faktiskt ren självbevarelsedrift. Björn och jag vill kunna sitta och fika med de andra och vara med på firmafester utan att det känns krystat. Det är ingen som kräver av mig att jag ska gå runt i kostym och skälla på folk. Sedan är vi inte särskilt giriga av oss, säger Ulf, som liksom flertalet anställda helst går omkring barfota på jobbet.

Lönen sätts varken av Björn (som har tagit ett sabbatsår för att cykla på Kuba) eller av Ulf, utan av kollegorna sinsemellan. Tidigare fick alla som ville sätta lön på vem de ville, men trots att de flesta på företaget är hyfsat nöjda med sin lön, framgick det av en intern enkät att alla inte var helt tillfreds med det lönesystemet. Så nu har man precis fattat beslut om ett nytt lönesystem (se faktaruta).

Alla löner är öppna, även Ulfs. Hemliga löner är ett snuskigt maktmedel, enligt Björn Lundén-filosofin.

– Det har alltid varit fritt fram att titta i alla papper. Jag anser att det blir mycket mer spekulationer och misstämning om man försöker hålla lönerna hemliga, säger Ulf  Svensson.

Det finns inga chefer på Björn Lundén Information. Inte i egentlig mening. Det finns gruppansvariga, men det märks inte i lönekuvertet om man har den rollen. Att ge någon mer betalt bara för att den har en viss position tycker man är helt fel. Björn Lundén har tvärtom länge förespråkat samma lön för alla på företaget, oavsett tjänst, men har hittills blivit nedröstad av personalen.

– Det är inte så att jag bestämmer, jag är bara den som ser till att allt blir gjort. Jag ger de andra förutsättning att jobba effektivt, säger Ingela Hamrin, som är ansvarig på sälj och har jobbat på förlaget i nio år.

– Jag har runt 31 000 kronor i månaden och tjänar inte mest i min grupp, men vi ligger ganska jämnt. Jag tycker att det funkar bra att sätta lön på dem som jobbar närmast en själv. Och att vi kan se vad alla har för lön känns inte konstigt. Men man får inte vara karriärist om man ska trivas här. Det går inte att höja lönen genom att byta tjänstetitel.

I princip kan jag stanna i sängen en dag om jag skulle vilja

Befattningarna på företaget värderas också annorlunda än på marknaden i övrigt. De som har hand om supporten tjänar till exempel mer än sina kollegor på andra företag, medan den ekonomiansvarige inte får lika hög lön som den skulle kunna ha fått hos en konkurrent.

– Supportens löner på andra håll är för låga. Ska vi få nöjda kunder krävs det kompetens, och det tycker vi att vi kan vi betala mer för, säger Ulf Svensson.

Flera av de anställda på företaget har gått ner i lön när de började. Det finns annat som lockar – flextiden till exempel. Och här snackar vi flexibel arbetstid på riktigt, personalen kan ta ledigt när som helst, bara det funkar med de närmaste kollegorna.

– Flextiden är lysande – den är värd mycket. Vi har inga tider att passa och i princip kan jag stanna i sängen en dag om jag skulle vilja det eller ta ledigt om det dyker upp något, säger Peter Ekbom, programmerare.

För Anna Sundin, som håller i utbildningar och support och har jobbat på företaget i 14 år, är gemenskapen och det egna ansvaret som väger tyngst.

– Jag läste till personalvetare för att kunna bli chef, jag trodde det var viktigt att få någon befattning eller en ledarroll. Men jag kände tidigt att det inte var något för mig. Jag vill vara en i gänget. Jobbet här passar mig perfekt, för här får jag ta stort ansvar och vara med och bestämma samtidigt som jag kan vara del av gemenskapen.

Sambestämmandet har dock krympt i takt med att företaget växt och personalstyrkan ökat, upplever Anna Sundin. Alla större beslut fattas fortfarande på personalmötena, men en del frågor avverkas av praktiska skäl på mindre samrådsmöten. Vem som helst är välkommen att delta på dessa, men ofta är det bara de gruppansvariga, eller de närmast berörda, som närvarar.

– Personalmötet är väl inte det bästa forumet för detaljfrågor och vissa saker kan vi inte prata om där, till exempel rehabiliteringsärenden och uppsägningar, säger Ulf Svensson.

– Men alla väsentliga beslut i övrigt bestäms på personalmötet. Och vid rekryteringar har alla anställda vetorätt, alltså rätt att säga nej till en kandidat. Vi förlitar oss kraftigt på allas sunda förnuft och hittills har det funkat.

Ulf Svensson får ofta mothugg på sina egna förändringsförslag och finner sig i att bli nedröstad.

– Oftast beror det på att jag har varit för dålig på att informera. Ska man få alla med sig måste man förstå att förändring är jobbigt och att många är skeptiska och behöver tid för att analysera.

– De största diskussionerna handlar dock om jordnära frågor. Som vilken lunch vi ska ha i matsalen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så är det att chefa utomlands

Hög lön och fin titel lockar. Ett chefsjobb utomlands kan dessutom utveckla ditt ledarskap och ge värdefulla erfarenheter. Men innan du tackar ja finns det en del saker du bör ha koll på. Här Unionens bästa tips.
Ola Rennstam Publicerad 16 september 2026, kl 06:00
Ett toppjobb i London eller någon annanstans i världen kan ge värdefulla erfarenheter och boosta karriären - inte minst som chef. Men det finns en del saker att se upp med för du har inte automatiskt samma skydd och trygghet som på hemmaplan. Foto: Ola Rennstam

VAD GÄLLER VID UTLANDSJOBB?
Unionens bästa tips:

Först och främst – tänk på att svenska kollektivavtal enbart gäller i Sverige, även om du ska jobba på ett svenskt bolag utomlands. Till exempel betalas ingen tjänstepension in om du arbetar utanför Sveriges gränser. 
Enligt Marianne Rozman, ombudsman på Unionen, är det viktigaste rådet att noggrant läsa villkoren i ditt anställningsavtal. Försök få in sådant som normalt ingår i ett kollektivavtal. Se till att arbetsgivaren kompenserar med högre lön så att du kan betala in till tjänstepension och försäkringar.

INOM EU

  • Du har samma rättigheter som landets medborgare vad gäller arbetsvillkor, lön och förmåner. Grundregeln är att du betalar skatt i landet du arbetar, men det kan finnas undantag.
     
  •  Du omfattas normalt av socialförsäkringen i det land där du arbetar. Om du är utsänd av en svensk arbetsgivare kan du behålla den svenska socialförsäkringen.
     
  •  Regler på arbetsmarknaden styrs ofta av lag, inte kollektivavtal. Ta reda på vad som gäller för semester och röda dagar, det skiljer sig mycket åt mellan olika länder.
     
  •  I vissa EU-länder kan du tillgodoräkna dig två år till din allmänna pension i Sverige.
     

UTANFÖR EU

  •  Tänk på att du inte tjänar in till svenska trygghetssystem under utlandsåren, vilket kan påverka ersättning vid arbetslöshet eller sjukdom och om du behöver åka hem till Sverige.
     
  • Sjukvård kan bli en dyr historia – säkerställ att du har en privat sjukförsäkring.
     
  • En medföljande partner, som är tjänstledig från sitt jobb, riskerar sämre löneutveckling, SGI och pension. Kontrollera vilka försäkringar som gäller dina medföljande familjemedlemmar.
     
  • Förutom en högre lön kan du förhandla till dig förmåner som fria hemresor, bostad eller ledighet på svenska helgdagar.
     
  • Det kan vara svårt att föra över pengar från vissa länder, exempelvis Kina. Kom överens med arbetsgivaren om att få delar av lönen insatt på ditt svenska bankkonto eller att pension betalas ut i Sverige.
Ledarskap

Efter 20 år i Indien: Volvo-chefen om nyckeln till att lyckas utomlands

Jonas Olsson har varit chef på Volvo Cars i Indien i 20 år – och startat två körer vid sidan av jobbet. Hans bästa råd till chefer utomlands: Skapa ett liv bortom arbetet för att bli en bättre ledare.
Torbjörn Tenfält Publicerad 16 september 2026, kl 06:01
Skapa en vardag utanför jobbet. Så lyder ett av Jonas Olsson råd till andra chefer som funderar på att jobba utomlands. Foto: Anna Rehnberg/Shutterstock

Första gången Jonas Olsson lämnade Göteborg för att börja arbeta som chef i Bangalore i södra Indien var 2006. Nu har det gått drygt 20 år och i dag leder han Volvo Cars kompetenscenter med cirka 300 anställda.

– Jag är ansvarig för att it-systemen och lösningarna är tillgängliga. En viktig del i jobbet är att se till att våra medarbetare har rätt förutsättningar och kompetens för att kunna göra ett bra jobb och utvecklas inom företaget.

Jonas Olsson framhåller betydelsen av att skapa en vardag utanför jobbet.

– Särskilt om man inte har familj är det annars risk att man lägger alldeles för mycket tid på arbetet.

Att förstå kulturen är en del av ledarskapet

Balanserar man sitt uppdrag med ett rikt socialt liv står man bättre rustad för att klara sitt ledarskap, menar Jonas Olsson. Han rekommenderar alla som fått en utlandstjänst att skapa en vardag utanför jobbet och undvika att bosätta sig där andra svenskar bor.

– För mig har det varit viktigt att inte bli fast i en expatkoloni. Jag vill se och uppleva det riktiga Indien. Då lär man sig seder och bruk och förstår sina medarbetares önskemål om att vara ledig från jobbet i samband med barnafödande, bröllop och begravningar.

Chefsrollen skiljer sig en hel del mellan Sverige och Indien.

– Här har rang och position ett helt annat värde. Det är chefens ord som gäller.

JONAS OLSSON

GÖR: Chef för Volvo Cars kompetenscenter i Bangalore som sköter bolagets affärskritiska it-lösningar.
ÅLDER: 49.
BOR: Bangalore i södra Indien.
FAMILJ: Föräldrar och släkt i Sverige. Extended family och tre katter i Indien.
DET BÄSTA MED ATT ARBETA I INDIEN: Kreativiteten, energin och känslan av ”nothing is impossible”.

Det hierarkiska ledarskapet var Jonas Olsson förberedd på, men inte på att han för att bli accepterad som chef också förväntades vara teknisk expert.

– I Indien är det en del i den naturliga karriärvägen. Du är först senior programmerare, därefter chef.

Jonas Olsson försöker påverka det synsättet genom att ingjuta mod hos medarbetarna, få dem att inse att de själva är tekniska experter och kan fatta många egna beslut.

– Här har funnits en oro för att göra fel och riskera att bli bestraffad. Min utgångspunkt är att om du gör fel ser vi till att man lär sig något av det så det inte blir fel igen.

Körsången blev vägen in i det indiska samhället

Innan Jonas Olsson inledde sin karriär i näringslivet studerade han vid musikhögskolan i Göteborg. Musikintresset har varit en viktig pusselbit när han skapat sin tillvaro i Indien. Han har startat två körer, en manskör och en damkör, med sammanlagt 50 sångare. De repeterar två gånger i veckan, har ett tiotal konserter per år och räknas i dag till de främsta körerna i Indien.

– Körsången är min sociala kontext utanför jobbet. Tack vare den har jag fått tillgång till ett fantastiskt nätverk och på det sättet har jag kunnat lära mig ännu mer om Indien.

Begränsat utrymme för ifrågasättande

Resorna med körerna har gett många inblickar i samhället. Till exempel besök i indiska skolor där lärarna ofta har en mycket auktoritär framtoning i undervisningen, som i sin tur formar framtidens chefer och medarbetare.

– Utrymmet för kritiskt tänkande och ifrågasättande är fortfarande väldigt begränsat på indiska arbetsplatser.

Hur får du till ett bra samspel med dina medarbetare?

– På stora bolag finns ibland en tanke om att vår kultur trumfar landets identitet, men så är det inte. Jag jobbar varje dag för att se till att de värden som Volvo Cars står för också är de som våra anställda uppvisar. Man måste förstå att det finns motsättningar och problem och inte ta något för givet.

JONAS BÄSTA RÅD: 

  • Skaffa en innehållsrik vardag utanför jobbet. Försök bli en del av det lokala sammanhang du lever i.
     
  • Ta vara på fördelarna av att bo i ett annat land. Se dig omkring. Respektera den kultur du valt att flytta till. Försök förstå varför saker fungerar på ett annat sätt.
     
  • Ha ett öppet sinne och inse att allt inte löses på samma sätt som i Sverige. Grubbla inte – det mesta går ändå inte att planera för.
     
  • Underhåll ditt professionella nätverk i Sverige.