Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Därför mår unga chefer dåligt

Unga chefer upplever sin arbetsmiljö och psykiska hälsa som sämre än äldre chefer. Det visar ny forskning – som resulterat i en guide med tips för att stötta unga ledare.
Publicerad 11 oktober 2023, kl 10:42
Man hänger bredvid kvinna med tablet.
En ny guide med tips ska stötta unga chefer för till en bättre arbetsmiljö och psykisk hälsa. Bild: Colourbox

Många unga chefer går igenom ett stålbad i början av sina karriärer.

Susanne Tafvelin

– Prövningen i chefsrollen blir tuffare än för äldre, eftersom det sticker ut från normen att chefen är en äldre person med erfarenhet. Det gör att unga chefer ställer väldigt höga krav på sig själva och strävar efter att visa sig dugliga i en ”senior roll”, säger Susanne Tafvelin, projektledare för forskningsstudierna vid Umeå universitet och Karolinska institutet.

I forskningen ingår intervjuer med chefer i åldern 19-29 år. Forskarna har kartlagt samspelet mellan deras arbetsmiljö, hälsa och ledarskap. Resultaten visar att yngre chefer i högre grad än äldre chefskollegor uppger att de är mer stressade och utmattade. De upplever också chefsrollen som otydlig och mer känslomässigt krävande.

– Vi ser brister i arbetsmiljön som orsaker till den psykiska ohälsan. Många upplever till exempel att det är känslomässigt svårt med personalfrågor och att de saknar stöd i organisationen.

"Viktigt våga pröva, misslyckas och be om hjälp"

Forskningsprojektet har utmynnat i en guide med konkreta tips till unga chefer och till organisationer som vill förebygga ohälsa bland sina yngre chefer.

– Flera tips handlar om hur viktigt det är att ge unga chefer stöd. Det bästa är när det finns en närmaste chef eller HR-avdelning i närheten, så att det går snabbt och lätt att fråga om hjälp. Äldre chefer skulle också kunna vara mentorer och dela med sig av chefs- och livserfarenheter.

Andra åtgärder kan handla om att ha ordentliga introduktionsprogram för unga chefer, så att de successivt kommer in i sin roll. Och att skapa en trygg organisationskultur där det finns utrymme att våga pröva, misslyckas och be om hjälp.

I enkätundersökningen kom det fram dystra uppgifter om hur det är att vara ung chef. Men när forskare därefter intervjuade unga chefer förändrades bilden.

– Vi märkte att unga chefer har ett stort driv och en vilja att utvecklas. Jag hoppas att våra tips kan underlätta för unga chefer att använda sin potential.

Text: Kristina Karlberg

4 framgångsfaktorer

  • Ge kontinuerlig och konstruktiv feedback till mindre erfarna chefer.
  •  Gör chefsrollen så tydlig som möjlig: vilket ansvar och mandat som ingår och vilka förväntningar som finns.
  • Hjälp unga chefer att hitta en balans mellan att vilja framåt och att stanna upp och lära.
  •  Utforma stödsystem, till exempel mentorskap, till unga chefer.

Guiden finns att ladda ner på Umeå universitets hemsida.

 

Vad är din största utmaning som ung chef?

Jenny Felldin, 29, Head of transformation, Tietoevry.

Jenny Felldin

– Att inte springa på för fort, utan hinna reflektera innan jag tar mig an nya uppgifter. För mig handlar det om att hitta en bra balans. Uppgifterna får inte bli övermäktiga, samtidigt som jag vill utmanas och utvecklas. Med ökad självinsikt har jag lagt ett inplanerat avbrott efter varje arbetsdag då jag tränar eller gör någon annan aktivitet. Det hjälper mig att få distans till arbetet och lättare kunna avgöra vilka uppgifter som kan vänta.

 


Måns Sjögren, 28, it-chef, Gpa flowsystem.

Måns Sjögren

– Det är det klassiska dilemmat, att jag som ung chef i högre grad känner ett behov av att bevisa något och få respekt. Nu har jag arbetat på företaget i tio år och dem jag arbetar nära vet vad jag kan, då känns min roll mer naturlig.

Men när jag möter personal från andra avdelningar eller nya konsulter kan det vara svårare att få samma mottagande. Många förväntar sig att det ska vara en äldre person som är den beslutsfattande chefen.


Moa Crantz, 29, områdeschef, Manpower matchning.

Moa Crantz

– Bristen på erfarenhet. Jag hamnar ibland i situationer när jag snabbt måste hitta lösningar där och då. Det kan till exempel handla om personalfrågor. Då saknar jag åren med erfarenheter från liknande situationer.

För mig är det en trygghet att jag alltid kan ringa någon av mina chefskollegor om jag behöver råd. De har hjälpt mig in i chefsrollen. Jag hoppas att jag kommer att kunna stötta nya unga chefer på liknande sätt.

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].