Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefen från helvetet

7 av 10 har erfarenhet av en chef som fått medarbetarna att må dåligt. Det visar Kollegas undersökning. Enligt forskningen höjer det risken för hjärtinfarkt.
David Österberg Publicerad
Argt kvinnoansikte och stirrar ner på rädda medarbetare.
Risken för hjärtinfarkt ökar med 25 procent för den som under lång tid haft en chef utan ”skyddande egenskaper”. Illustration: Dennis Eriksson

Ida hade jobbat länge på sin arbetsplats när hon fick en ny chef. Hon hade alltid trivts bra med kollegor och chefer och gillade verkligen sitt jobb. Men den nya chefen störde sig på henne och utsåg snart henne till sitt offer.

– Jag var den första som blev utsatt. Jag tror att det berodde på att jag är stark och drivande. Det började med småsaker, men sedan blev det värre. Jag blev inte kallad till möten, fick inte prata med mina kollegor, hon kallade mig dum. Till slut var jag helt isolerad.

Trots att chefen så uppenbart betedde sig illa tog det lång tid innan Ida förstod vad hon var utsatt för.

– Till en början var det svårt att sätta ord på vad som var fel och jag förstod inte vad jag hade gjort. Hon fick mig att känna mig som en idiot, ändå visste jag någonstans i bakhuvudet att det inte var mig det var fel på. Annars hade jag gått ner mig totalt.

Ida mådde sämre och sämre och blev till slut sjukskriven. Hennes läkare uppmanade henne att säga upp sig, men Ida behövde sin inkomst. Efter ett par månader gick hon tillbaka till jobbet och då hade chefen börjat ge sig på andra. Ida bestämde sig för att engagera sig i fackklubben och tillsammans med sina kollegor försökte hon få ledningen att förstå att chefens beteende var oacceptabelt.

– När jag stod utanför var det lättare att förstå vad det handlade om – och att det inte handlade om mig. Ledningen lyssnade men gjorde ingenting. Chefen var kreativ och fick det att framstå som att hon gjorde mycket, trots att det var medarbetarna som gjorde jobbet. Först när högsta chefen själv blev utsatt hände något och hon fick gå.

Även Margareta har erfarenhet av att jobba för en dålig chef. När hon bytte arbetsplats upptäckte hon att hennes nya chef ville kontrollera allt hon gjorde.

– Jag hade över 20 års erfarenhet av branschen och han var ny som chef. Plötsligt kunde han komma och vara arg som ett bi för något som jag gjort, trots att kunden ville ha det på det sättet. Det handlade inte om några felaktigheter utan om att han ville ha kontroll över vad jag gjorde och hur jag gjorde det.

Margareta säger att hon uppskattar personer som är raka och tydliga. Men den här chefen hade svårt att kommunicera och höll ofta inne med information som medarbetarna hade behövt.

– Efter mig anställdes en ny tjej som jag skulle arbeta tillsammans med. Jag fick aldrig veta att hon hade anställts. Hon var jätteduktig och en bra kollega, men det kändes konstigt att jag aldrig fick veta att hon skulle börja. Ett halvår senare visade det sig att hon blivit avdelningschef. När jag frågade chefen varför han inte hade berättat det svarade han bara att det var något han bestämde själv. Och det var det ju såklart, men det hade varit bra att få veta det.

Margareta och chefen blev ofta osams och den dåliga relationen ledde till att arbetsglädjen till stor del försvann.

– Det var inte så illa att jag gick hemma och var deprimerad, men det blev ett dåligt arbetsklimat. Det tar väldigt hårt när någon inte hälsar. I perioder var det inte så roligt.

Ida och Margareta är långt ifrån ensamma om att ha haft dåliga chefer. Enligt en Novus-undersökning som Kollega låtit göra har sju av tio någon gång haft en chef som fått dem eller andra på arbetsplatsen att må direkt dåligt.

Två egenskaper framstår som värst: brist på empati och stort kontrollbehov. Andra dåliga egenskaper är brist på respekt och oförmåga att inspirera. Att chefen är självcentrerad och inte litar på medarbetarna hamnar också högt upp på listan över negativa egenskaper.

Det går inte att uppfostra en chef, och att gå högre upp funkar nästan aldrig

Undersökningen visar också att de flesta handskas med situationen genom att bita ihop eller prata med kollegor. Men över 30 procent har bytt jobb på grund av en dålig chef.

En chef har många uppgifter. I Kollegas undersökning framkommer tydligt att en uppgift anses viktigast: att motivera medarbetarna. På andra plats kommer ”att utveckla medarbetarna” följt av ”att se varje individ”.

Och det finns en hel del bra chefer. Sex av tio svarar att de flera gånger arbetat för bra chefer och bara tio procent svarar att de aldrig gjort det.

Att chefen kan vara helt avgörande för hur medarbetarna mår visade Anna Nyberg, psykolog och forskare vid Göteborgs universitet, i sin avhandling. Hon undersökte hur anställda uppfattade sina chefers ledarskap och jämförde det med hur många som tio år senare drabbats av hjärtinfarkt.

Resultatet var tydligt: bland män ökade risken för hjärtinfarkt med 25 procent om de under lång tid haft en chef utan ”skyddande egenskaper”. Exempel på sådana egenskaper är förmåga att vara tydlig med förväntningar och att ge mandat, lyssna, vara rättvis, stöttande och inspirerande.

Varför är chefen så viktig?

– Vi tillbringar väldigt mycket tid på jobbet. Det är den arena där vi får en stor del av vår identitet, vår status, vår inkomst. Mycket står på spel på jobbet. Chefen är i en maktposition, är den person som utvärderar dig och sätter din lön. En chef kan också påverka gruppklimatet, exempelvis genom att vara orättvis eller inte ta itu med mobbning.

I de nordiska länderna, med en tradition av medbestämmande, är det relativt ovanligt med ett aggressivt ledarskap, enligt Anna Nyberg. Här uppstår i stället problem när chefer inte tar sin ledarroll på allvar.

– Det leder till dålig gruppdynamik. Det är viktigt att chefen vågar ta konflikter, vågar vara tydlig.

Störst påverkan på hur medarbetarna mår har den närmaste chefen, enligt psykolog Anne Grefberg.

– Mellanchefens viktigaste uppgift är att skydda sina medarbetare från kraven uppifrån. Det handlar inte om att se till att medarbetarna inte behöver jobba utan att kraven uppifrån översätts, portioneras ut och operationaliseras. Om chefen misslyckas med det blir det ofta oklart för medarbetarna vad de ska göra och mandaten blir otydliga.

Vad kan man göra om man har en riktigt dålig chef?

– Först måste man ta reda på varför man mår dåligt. Handlar det om ens egen livssituation, om ens arbetsuppgifter, om chefen? Det är lätt hänt att gå vilse och lägga hela ansvaret på chefen. Men om det verkligen är chefen som gör att man mår dåligt är det bäst att lämna arbetsplatsen. Det går inte att uppfostra en chef. Och att gå högre upp funkar nästan aldrig. Chefer har oftast en annan fasad gentemot sina chefer, så chefens chef kommer inte att ha sett det du har sett.

Clara Lövenhamn är ledarskapsutvecklare och betonar att chefen inte bär hela ansvaret för arbetsklimatet. Men eftersom chefen har mer makt har hen det största ansvaret, säger hon. Hon anser också att de flesta kan träna sig till att bli en bra chef – om man förstår att det är en yrkesroll i sig.

Händer det att människor blir chef av fel anledning?

– Absolut. Det klassiska exemplet är att befordra en medarbetare till chef för att personen är riktigt duktig på det den gör. Men chefsrollen är en profession i sig. Visst kan man ibland ha fördel av att ha en specialistkompetens, men ett gott ledarskap handlar om så mycket annat. Viktigast är att man tillsammans med gruppen kommer fram till vad man ska uppnå och syftet med det och att sedan göra det tillsammans. Att vara närvarande och transparent som chef. Och att ge medarbetarna rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb.

I dag mår Ida bra igen och arbetsglädjen är tillbaka på kontoret. Men trots att det nu har gått flera år sedan chefen fick sluta påverkar händelsen henne fortfarande.

– Jag får fortfarande stresspåslag om liknande situationer uppstår. Och de behöver inte ens beröra mig personligen, säger hon.

Margareta har bytt jobb och är i dag på en bra och trygg arbetsplats. Hon säger att hon har blivit försiktigare och frågar mer under anställningsintervjuer innan hon börjar en ny anställning.

– Det är bra att veta var man hamnar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.