Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefen som bara anställer hundar

Knarksmugglare och beväpnade bovar må ta sig i akt när hundföraren Maria Delin och hennes fyrbenta detektiver drar ut på uppdrag. Deckarteamet tillbringar både jobb och fritid tillsammans och drivs av ett stort rättspatos.  
Johanna Rovira Publicerad
Emil Malmborg
Maria Delin jobbar med Java och Zoega, två cockerspaniels, och spockern Nordquist. Emil Malmborg

Watson detective dogs i Lund anlitas bland annat av företag, fastighetsägare och skolor för att söka efter narkotika och vapen och göra platser oattraktiva för kriminella och tryggare för alla andra, i brottsförebyggande syfte. Under ett jobb på ett parkeringshus i Malmö hittar detektivhundarna spår efter narkotika. 

– Narkotika finns där människor finns och de som sysslar med narkotika vill inte förvara den hemma av rädsla för husrannsakan. I stället gömmer man varorna i förråd, på arbetsplatser och i offentliga miljöer. Vapen går hand i hand med narkotika och dessa vill man heller inte ska hamna i orätta händer, säger Maria Delin, vd och grundare av företaget. 


Foto: Emil Malmborg

Funkar strategin? 
– Ja, på ett behandlingshem vi besöker regelbundet har antalet markeringar, som hundarna gör vid minsta spår av knark, gått ner markant, för att ta ett exempel. Fjärde gången blev det bara en markering. De boende har förstått att det inte går att lura oss och personalen vittnar om en mycket lugnare arbetsmiljö. 

Vilka är dina medarbetare?
– Det är Java och Zoega, två cockerspaniels jag hade sedan tidigare. Sedan är det Nordquist som är en så kallad sprocker, en blandras mellan springer- och cockerspaniel. Alla döpta efter kaffesorter eftersom jag gillar kaffe.

Varför blev du hundförare? 
– Hundintresset går som en röd tråd genom mina val i livet. Efter att ha jobbat som hundnanny i Australien stod valet mellan att bli skogshuggare eller rädda orangutanger på Borneo. En syokonsulent uppmanade mig att glömma aporna, så det blev naturbruksgymnasium med inriktning på jakt och skogsbruk. Sedan kom jag in på tjänstehunddressörsutbildning i Sollefteå, men insåg snart att det var hundförare jag ville bli. 

Hur gick det sen? 
– Jag blev rekryterad som hundförare till Swedec, totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum i Eksjö. Innan jag ni blev stationerad utomlands fick jag jobb på Tullverket och vidare som hundförare. Efter 14 år kände jag att jag gjort mina beslag och hittat mina kilo narkotika. Jag ville ha nya utmaningar, så jag lämnade tillbaka hunden och startade Watson Detective Dogs AB i mars 2020. 

Varför det namnet? 
– Det arbete vi gör är ju rent detektivarbete, att tolka och läsa av situationer. Watson var en stabil vapendragare till Sherlock.

Hur är du som chef? 
– Omtänksam, konsekvent och drivande. Jag har haft hund mer eller mindre hela livet, men det är en stor skillnad mellan att ha hund som husdjur och som arbetskamrat. Att jobba med hundar handlar mycket om ömsesidigt förtroende och tillit som sätts på prov. 

– Man måste våga lita på hunden och fullfölja sitt uppdrag fastän personer och situationer kan verka oskyldiga. När jag jobbade på tullen, till exempel, var det en gång hunden tvärmarkerade på en trettonåring i en trebarnsfamilj. Vi ingrep och det visade sig att pojken inte hörde till familjen, utan var rekryterad som knarkkurir.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.