Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefen som bara anställer hundar

Knarksmugglare och beväpnade bovar må ta sig i akt när hundföraren Maria Delin och hennes fyrbenta detektiver drar ut på uppdrag. Deckarteamet tillbringar både jobb och fritid tillsammans och drivs av ett stort rättspatos.  
Johanna Rovira Publicerad
Emil Malmborg
Maria Delin jobbar med Java och Zoega, två cockerspaniels, och spockern Nordquist. Emil Malmborg

Watson detective dogs i Lund anlitas bland annat av företag, fastighetsägare och skolor för att söka efter narkotika och vapen och göra platser oattraktiva för kriminella och tryggare för alla andra, i brottsförebyggande syfte. Under ett jobb på ett parkeringshus i Malmö hittar detektivhundarna spår efter narkotika. 

– Narkotika finns där människor finns och de som sysslar med narkotika vill inte förvara den hemma av rädsla för husrannsakan. I stället gömmer man varorna i förråd, på arbetsplatser och i offentliga miljöer. Vapen går hand i hand med narkotika och dessa vill man heller inte ska hamna i orätta händer, säger Maria Delin, vd och grundare av företaget. 


Foto: Emil Malmborg

Funkar strategin? 
– Ja, på ett behandlingshem vi besöker regelbundet har antalet markeringar, som hundarna gör vid minsta spår av knark, gått ner markant, för att ta ett exempel. Fjärde gången blev det bara en markering. De boende har förstått att det inte går att lura oss och personalen vittnar om en mycket lugnare arbetsmiljö. 

Vilka är dina medarbetare?
– Det är Java och Zoega, två cockerspaniels jag hade sedan tidigare. Sedan är det Nordquist som är en så kallad sprocker, en blandras mellan springer- och cockerspaniel. Alla döpta efter kaffesorter eftersom jag gillar kaffe.

Varför blev du hundförare? 
– Hundintresset går som en röd tråd genom mina val i livet. Efter att ha jobbat som hundnanny i Australien stod valet mellan att bli skogshuggare eller rädda orangutanger på Borneo. En syokonsulent uppmanade mig att glömma aporna, så det blev naturbruksgymnasium med inriktning på jakt och skogsbruk. Sedan kom jag in på tjänstehunddressörsutbildning i Sollefteå, men insåg snart att det var hundförare jag ville bli. 

Hur gick det sen? 
– Jag blev rekryterad som hundförare till Swedec, totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum i Eksjö. Innan jag ni blev stationerad utomlands fick jag jobb på Tullverket och vidare som hundförare. Efter 14 år kände jag att jag gjort mina beslag och hittat mina kilo narkotika. Jag ville ha nya utmaningar, så jag lämnade tillbaka hunden och startade Watson Detective Dogs AB i mars 2020. 

Varför det namnet? 
– Det arbete vi gör är ju rent detektivarbete, att tolka och läsa av situationer. Watson var en stabil vapendragare till Sherlock.

Hur är du som chef? 
– Omtänksam, konsekvent och drivande. Jag har haft hund mer eller mindre hela livet, men det är en stor skillnad mellan att ha hund som husdjur och som arbetskamrat. Att jobba med hundar handlar mycket om ömsesidigt förtroende och tillit som sätts på prov. 

– Man måste våga lita på hunden och fullfölja sitt uppdrag fastän personer och situationer kan verka oskyldiga. När jag jobbade på tullen, till exempel, var det en gång hunden tvärmarkerade på en trettonåring i en trebarnsfamilj. Vi ingrep och det visade sig att pojken inte hörde till familjen, utan var rekryterad som knarkkurir.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.