Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Länge leve floppen

Utan misslyckande sker ingen utveckling, konstaterar psykologen Samuel West, expert på floppar. Lär dig att bejaka misstag och var en förebild som chef genom att dela med dig av dina egna fiaskon.
Johanna Rovira Publicerad 9 februari 2022, kl 06:07
Misslyckade innovationer - tvättmedel, plastnisse, penna för kvinnor. Man med påse på huvud
Penna för kvinnor, Plastnisse och tvättmedel som sabbar kläder är exempel på misslyckade uppfinningar. Bildmontage: Magdalena Taubert

När något går åt skogen, ett projekt slår slint, havererar och du går på pumpen och biter i gräset är förmodligen din första impuls att sopa det under mattan och låtsas som ingenting. Men det är fel metod, anser psykologen Samuel West som grottat ner sig i misslyckanden sedan han doktorerade i vad företag kan göra för att främja innovation och kreativitet.

– Den största boven är att folk är så rädda för att misslyckas. Vi blir dagligen tvångsmatade av framgångshistorier om hur fantastiskt lyckade företag eller personer är, men misslyckanden är mycket mer autentiska och intressanta, säger Samuel West, som öppnat ett museum för misslyckade uppfinningar.

Bryta mot normer

Utveckling är över huvud taget inte möjligt utan att man misslyckas, slår Samuel West fast. För att testa nya sätt att göra saker på inom vilket område som helst, krävs att man bryter mot gängse normer och ramar, vilket innebär att man ofta fallerar.

– Titta på barn som lär sig gå, de testar, ramlar och slår sig, men reser sig igen och fortsätter tills de kan gå.

Men om misslyckanden är nödvändiga för framgång, varför är det då så stigmatiserande och skamligt att dabba sig? Ett svar är att ett samhälle utan ansvar inte funkar. Och alla misslyckanden är inte acceptabla.

– Det finns goda och dåliga misslyckanden. Misslyckanden på grund av inkompetens, slarv eller likgiltighet ska man aldrig acceptera. De ”dåliga” misslyckandena ska man fortsätta skämmas för. Men den chef som bestraffar misstag som gjorts i syfte att utforska, är ute och cyklar.

Grupptrygghet viktig

Chefer har allt att vinna på att uppmuntra misslyckanden som gjorts med goda intentioner, visar forskningen.  Redan för trettio år sedan myntades begreppet psychological safety, ibland översatt till grupptrygghet, av en psykologiprofessor på Harvard, Amy Edmondson, som undersökte varför vissa läkarteam lyckades bättre än andra.

Hon fann att i mindre framgångsrika team var chefen kung, ingen vågade säga emot eller erkänna att de inte förstod och alla misstag slätades över. I de högpresterande grupperna fanns ett klimat där det var okej att framstå som ofullkomlig, ställa frågor och komma med vilda idéer.

– Psykological safety har fått ett uppsving de senaste tio åren och är ett av de hetaste begreppen inom organisationspsykologi. Grupptrygghet är nyckeln till högpresterande och innovativa team.

Att säga till sina anställda att de ska känna sig trygga att utforska funkar inte. Som vanligt handlar det i stället om att föregå med gott exempel.

– Du måste våga visa dig sårbar och vara öppen med dina egna misslyckanden, det finns inget annat sätt. Att aldrig erkänna fel och brister är svagt ledarskap.

130 innovationer som floppat

I företag med svagt ledarskap som saknar grupptrygghet,  där ingen vågar påpeka att kejsaren är naken, kan misstagen frodas. Men nu handlar det om dråpliga och rent av korkade misslyckanden, den typ som Samuel West samlar på sig till sin museiutställning. I dag består den av 130 floppar – allt från tekniska prylar till mat och leksaker.

I kollektionen finns bland annat fettfria chips som framkallade magkramp och diarré, tvättmedel som förstörde kläderna och den svenska Rigelloflaskan också känd som Plastnisse, som påstods vara nedbrytbar, men som fortfarande kan återfinnas i naturen.

– Där finns till exempel en penna utvecklad för kvinnor. En så vansinnigt idiotisk idé att kvinnor skulle behöva en specialpenna som var dubbelt så dyr. Man undrar hur det stod till med tryggheten på det företaget? Fanns det inte en enda person som vågade säga att det här är verkligen en usel idé?

Att företaget i fråga var franskt kan ha betydelse. Enligt Samuel West finns det stora kulturella skillnader i psychological safety, och i Sverige ligger vi bra till eftersom vi inte samma avstånd mellan chef och medarbetare som länder med mer hierarkiska organisationer.

– Men Sverige har också en konsensuskultur som gör att vi är måna om att snabbt komma överens. Den kan leda till att man fokuserar på fel saker. Det är inte alltid bra för utvecklingen att undvika konflikter till varje pris, säger Samuel West.

Chef - så ökar du tryggheten i gruppen

  1. Föregå med gott exempel – erkänn att du inte kan allt
  2. Föregå med gott exempel – bjud på misslyckanden
  3. Föregå med gott exempel – våga vara sårbar
  4. Föregå med gott exempel – var öppen med dina brister
  5. Föregå med gott exempel – att detta upprepas fem gånger beror på att det är jätteviktigt att lägga på minnet.
  6. Begränsa problemet/uppgiften som ska lösas, utmaningar ska inte vara oöverstigliga, bjud in alla att hitta lösningar.  
  7. Ställ frågor istället för påståenden.
  8. Alla i teamet har ansvar att föregå med gott exempel
  9. Tala om misslyckanden – annars lär man sig inget. 
Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].