Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Länge leve floppen

Utan misslyckande sker ingen utveckling, konstaterar psykologen Samuel West, expert på floppar. Lär dig att bejaka misstag och var en förebild som chef genom att dela med dig av dina egna fiaskon.
Johanna Rovira Publicerad
Misslyckade innovationer - tvättmedel, plastnisse, penna för kvinnor. Man med påse på huvud
Penna för kvinnor, Plastnisse och tvättmedel som sabbar kläder är exempel på misslyckade uppfinningar. Bildmontage: Magdalena Taubert

När något går åt skogen, ett projekt slår slint, havererar och du går på pumpen och biter i gräset är förmodligen din första impuls att sopa det under mattan och låtsas som ingenting. Men det är fel metod, anser psykologen Samuel West som grottat ner sig i misslyckanden sedan han doktorerade i vad företag kan göra för att främja innovation och kreativitet.

– Den största boven är att folk är så rädda för att misslyckas. Vi blir dagligen tvångsmatade av framgångshistorier om hur fantastiskt lyckade företag eller personer är, men misslyckanden är mycket mer autentiska och intressanta, säger Samuel West, som öppnat ett museum för misslyckade uppfinningar.

Bryta mot normer

Utveckling är över huvud taget inte möjligt utan att man misslyckas, slår Samuel West fast. För att testa nya sätt att göra saker på inom vilket område som helst, krävs att man bryter mot gängse normer och ramar, vilket innebär att man ofta fallerar.

– Titta på barn som lär sig gå, de testar, ramlar och slår sig, men reser sig igen och fortsätter tills de kan gå.

Men om misslyckanden är nödvändiga för framgång, varför är det då så stigmatiserande och skamligt att dabba sig? Ett svar är att ett samhälle utan ansvar inte funkar. Och alla misslyckanden är inte acceptabla.

– Det finns goda och dåliga misslyckanden. Misslyckanden på grund av inkompetens, slarv eller likgiltighet ska man aldrig acceptera. De ”dåliga” misslyckandena ska man fortsätta skämmas för. Men den chef som bestraffar misstag som gjorts i syfte att utforska, är ute och cyklar.

Grupptrygghet viktig

Chefer har allt att vinna på att uppmuntra misslyckanden som gjorts med goda intentioner, visar forskningen.  Redan för trettio år sedan myntades begreppet psychological safety, ibland översatt till grupptrygghet, av en psykologiprofessor på Harvard, Amy Edmondson, som undersökte varför vissa läkarteam lyckades bättre än andra.

Hon fann att i mindre framgångsrika team var chefen kung, ingen vågade säga emot eller erkänna att de inte förstod och alla misstag slätades över. I de högpresterande grupperna fanns ett klimat där det var okej att framstå som ofullkomlig, ställa frågor och komma med vilda idéer.

– Psykological safety har fått ett uppsving de senaste tio åren och är ett av de hetaste begreppen inom organisationspsykologi. Grupptrygghet är nyckeln till högpresterande och innovativa team.

Att säga till sina anställda att de ska känna sig trygga att utforska funkar inte. Som vanligt handlar det i stället om att föregå med gott exempel.

– Du måste våga visa dig sårbar och vara öppen med dina egna misslyckanden, det finns inget annat sätt. Att aldrig erkänna fel och brister är svagt ledarskap.

130 innovationer som floppat

I företag med svagt ledarskap som saknar grupptrygghet,  där ingen vågar påpeka att kejsaren är naken, kan misstagen frodas. Men nu handlar det om dråpliga och rent av korkade misslyckanden, den typ som Samuel West samlar på sig till sin museiutställning. I dag består den av 130 floppar – allt från tekniska prylar till mat och leksaker.

I kollektionen finns bland annat fettfria chips som framkallade magkramp och diarré, tvättmedel som förstörde kläderna och den svenska Rigelloflaskan också känd som Plastnisse, som påstods vara nedbrytbar, men som fortfarande kan återfinnas i naturen.

– Där finns till exempel en penna utvecklad för kvinnor. En så vansinnigt idiotisk idé att kvinnor skulle behöva en specialpenna som var dubbelt så dyr. Man undrar hur det stod till med tryggheten på det företaget? Fanns det inte en enda person som vågade säga att det här är verkligen en usel idé?

Att företaget i fråga var franskt kan ha betydelse. Enligt Samuel West finns det stora kulturella skillnader i psychological safety, och i Sverige ligger vi bra till eftersom vi inte samma avstånd mellan chef och medarbetare som länder med mer hierarkiska organisationer.

– Men Sverige har också en konsensuskultur som gör att vi är måna om att snabbt komma överens. Den kan leda till att man fokuserar på fel saker. Det är inte alltid bra för utvecklingen att undvika konflikter till varje pris, säger Samuel West.

Chef - så ökar du tryggheten i gruppen

  1. Föregå med gott exempel – erkänn att du inte kan allt
  2. Föregå med gott exempel – bjud på misslyckanden
  3. Föregå med gott exempel – våga vara sårbar
  4. Föregå med gott exempel – var öppen med dina brister
  5. Föregå med gott exempel – att detta upprepas fem gånger beror på att det är jätteviktigt att lägga på minnet.
  6. Begränsa problemet/uppgiften som ska lösas, utmaningar ska inte vara oöverstigliga, bjud in alla att hitta lösningar.  
  7. Ställ frågor istället för påståenden.
  8. Alla i teamet har ansvar att föregå med gott exempel
  9. Tala om misslyckanden – annars lär man sig inget. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga mentorn: ”Hur får jag teamet att våga på nytt?”

Hur får man ett team som tappat geisten att komma igen?
Charlotta Wikström har i 25 år haft ledande befattningar inom marknadsföring och försäljning. Utifrån egna erfarenheter reflekterar hon kring läsarfrågor.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:00
En chef i svart kostym drar fyra medarbetare framåt med en stor pil, mot en färgstark bakgrund.
Hur får man ett team som tappat självförtroendet att våga testa igen? Mentorn Charlotta Wikström ger chefen konkreta råd. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Jag är chef över en grupp som har gått igenom en tuff period med flera motgångar i verksamheten. Vårt misslyckande har påverkat teamets initiativförmåga och geist, vilket inte är så konstigt.

Men jag upplever att vi har fastnat i en försiktighet där ingen längre bidrar med nya idéer till vår utveckling och vår verksamhet har tappat tempo. Det jag undrar är: Hur ska jag som chef kunna återuppbygga självförtroendet och initiativförmågan i organisationen så att medarbetarna vågar ta nya tag och testa?

Jag inser förstås att jag själv har ett stort ansvar för att gå i bräschen för den utvecklingen – men hur ska jag konkret gå till väga för att lyckas?

MENTORN SVARAR: Det jobbigt när självförtroendet i en grupp sviker och rädslan för att göra fel tar över. Nu ställs ditt ledarskap på prov och här följer några handfasta råd som jag hoppas du har nytta av för att få tillbaka drivet och öka den psykologiska tryggheten som är viktig för att medarbetarna ska våga ta egna initiativ igen.

Börja med en workshop med syftet att lära av misstagen och ladda gruppen med ny energi och trygghet. Din uppgift blir att avdramatisera motgångar, som är en naturlig del i jobbet. Det viktiga är hur man hanterar dem och vad man lär sig för framtiden.

Utvärdera

→ Diskutera vad det är som gått fel och skapa en gemensam bild av läget. → Försök förstå varför det har gått fel. Här är nyckelorden ofta målsättningar, förutsättningar, ansvar och befogenheter, samt hur samarbetet fungerat. Låt alla komma till tals och få redovisa sin syn utan att peka ut några syndabockar. → Summera lärdomar och slutsatser.

Förslag på förbättringar

→ Vilka mindre förbättringar kan gruppen testa de kommande veckorna? Vilka arbetsuppgifter är på agendan och hur kan ni tillsammans förbättra ert arbetssätt? Det är viktigt att ta små steg för att återta självförtroendet och tryggheten.

Återställ fokus framåt – öka den psykologiska tryggheten

→ I denna sista fas är det viktigt att du är extra tydlig med vad gruppen ska uppnå och vad som därmed ska prioriteras.

Det kan behövas mer styrning än vanligt så att ni återtar initiativet och blir drivande och kreativa igen. Förändringarna måste ske i det dagliga arbetet, det räcker förstås inte med en workshop.

Nu måste du som ledare verkligen leda – visa att du tar kalkylerade risker och inte uppfattas som försiktig. Berätta om egna misstag, uppmuntra gruppen att komma med synpunkter, att våga framföra halvfärdiga idéer och att experimentera.

Fokusera på medarbetarnas beteenden och belöna beteenden som visar på lite högre riskvillighet och inte bara resultat. Till exempel någon som vågar ifrågasätta ett beslut eller erkänner att hen faktiskt behöver hjälp. Det är de här faktorerna som skapar psykologisk trygghet i gruppen.

Glöm aldrig bort – att göra misstag ibland är en förutsättning för utveckling!

CHARLOTTA WIKSTRÖM

→ GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.

→ ÅLDER: 68.

→ KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

→ KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.