Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Länge leve floppen

Utan misslyckande sker ingen utveckling, konstaterar psykologen Samuel West, expert på floppar. Lär dig att bejaka misstag och var en förebild som chef genom att dela med dig av dina egna fiaskon.
Johanna Rovira Publicerad
Misslyckade innovationer - tvättmedel, plastnisse, penna för kvinnor. Man med påse på huvud
Penna för kvinnor, Plastnisse och tvättmedel som sabbar kläder är exempel på misslyckade uppfinningar. Bildmontage: Magdalena Taubert

När något går åt skogen, ett projekt slår slint, havererar och du går på pumpen och biter i gräset är förmodligen din första impuls att sopa det under mattan och låtsas som ingenting. Men det är fel metod, anser psykologen Samuel West som grottat ner sig i misslyckanden sedan han doktorerade i vad företag kan göra för att främja innovation och kreativitet.

– Den största boven är att folk är så rädda för att misslyckas. Vi blir dagligen tvångsmatade av framgångshistorier om hur fantastiskt lyckade företag eller personer är, men misslyckanden är mycket mer autentiska och intressanta, säger Samuel West, som öppnat ett museum för misslyckade uppfinningar.

Bryta mot normer

Utveckling är över huvud taget inte möjligt utan att man misslyckas, slår Samuel West fast. För att testa nya sätt att göra saker på inom vilket område som helst, krävs att man bryter mot gängse normer och ramar, vilket innebär att man ofta fallerar.

– Titta på barn som lär sig gå, de testar, ramlar och slår sig, men reser sig igen och fortsätter tills de kan gå.

Men om misslyckanden är nödvändiga för framgång, varför är det då så stigmatiserande och skamligt att dabba sig? Ett svar är att ett samhälle utan ansvar inte funkar. Och alla misslyckanden är inte acceptabla.

– Det finns goda och dåliga misslyckanden. Misslyckanden på grund av inkompetens, slarv eller likgiltighet ska man aldrig acceptera. De ”dåliga” misslyckandena ska man fortsätta skämmas för. Men den chef som bestraffar misstag som gjorts i syfte att utforska, är ute och cyklar.

Grupptrygghet viktig

Chefer har allt att vinna på att uppmuntra misslyckanden som gjorts med goda intentioner, visar forskningen.  Redan för trettio år sedan myntades begreppet psychological safety, ibland översatt till grupptrygghet, av en psykologiprofessor på Harvard, Amy Edmondson, som undersökte varför vissa läkarteam lyckades bättre än andra.

Hon fann att i mindre framgångsrika team var chefen kung, ingen vågade säga emot eller erkänna att de inte förstod och alla misstag slätades över. I de högpresterande grupperna fanns ett klimat där det var okej att framstå som ofullkomlig, ställa frågor och komma med vilda idéer.

– Psykological safety har fått ett uppsving de senaste tio åren och är ett av de hetaste begreppen inom organisationspsykologi. Grupptrygghet är nyckeln till högpresterande och innovativa team.

Att säga till sina anställda att de ska känna sig trygga att utforska funkar inte. Som vanligt handlar det i stället om att föregå med gott exempel.

– Du måste våga visa dig sårbar och vara öppen med dina egna misslyckanden, det finns inget annat sätt. Att aldrig erkänna fel och brister är svagt ledarskap.

130 innovationer som floppat

I företag med svagt ledarskap som saknar grupptrygghet,  där ingen vågar påpeka att kejsaren är naken, kan misstagen frodas. Men nu handlar det om dråpliga och rent av korkade misslyckanden, den typ som Samuel West samlar på sig till sin museiutställning. I dag består den av 130 floppar – allt från tekniska prylar till mat och leksaker.

I kollektionen finns bland annat fettfria chips som framkallade magkramp och diarré, tvättmedel som förstörde kläderna och den svenska Rigelloflaskan också känd som Plastnisse, som påstods vara nedbrytbar, men som fortfarande kan återfinnas i naturen.

– Där finns till exempel en penna utvecklad för kvinnor. En så vansinnigt idiotisk idé att kvinnor skulle behöva en specialpenna som var dubbelt så dyr. Man undrar hur det stod till med tryggheten på det företaget? Fanns det inte en enda person som vågade säga att det här är verkligen en usel idé?

Att företaget i fråga var franskt kan ha betydelse. Enligt Samuel West finns det stora kulturella skillnader i psychological safety, och i Sverige ligger vi bra till eftersom vi inte samma avstånd mellan chef och medarbetare som länder med mer hierarkiska organisationer.

– Men Sverige har också en konsensuskultur som gör att vi är måna om att snabbt komma överens. Den kan leda till att man fokuserar på fel saker. Det är inte alltid bra för utvecklingen att undvika konflikter till varje pris, säger Samuel West.

Chef - så ökar du tryggheten i gruppen

  1. Föregå med gott exempel – erkänn att du inte kan allt
  2. Föregå med gott exempel – bjud på misslyckanden
  3. Föregå med gott exempel – våga vara sårbar
  4. Föregå med gott exempel – var öppen med dina brister
  5. Föregå med gott exempel – att detta upprepas fem gånger beror på att det är jätteviktigt att lägga på minnet.
  6. Begränsa problemet/uppgiften som ska lösas, utmaningar ska inte vara oöverstigliga, bjud in alla att hitta lösningar.  
  7. Ställ frågor istället för påståenden.
  8. Alla i teamet har ansvar att föregå med gott exempel
  9. Tala om misslyckanden – annars lär man sig inget. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Tränade för Vasaloppet – fick nya insikter som chef

Tolv otränade chefer hade ett mål: att gemensamt träna inför Vasaloppet – och bli bättre ledare. Omid Massali, vice vd för it-bolaget Simplitude, är en av dem. Men nu har något oturligt satt käppar i hjulet för hans start.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 13:03
Omid Massali står med längdskidor i ett snötäckt vinterlandskap. Han tränade inför Vasaloppet 2026 som en del av en ledarskapsutmaning.
Omid Massali, vice vd på Simplitude, deltog i Vasaloppets ledarskapsutmaning med sikte på startlinjen i Sälen – men en förkylning stoppade honom från att åka de nio milen. Foto: Klas Sjöberg

Hur kommer det sig att du sökte till Vasaloppsutmaningen?

– Jag upplevde att jag inte var så bra tränad som jag skulle vilja vara och att jag inte alltid var den bästa versionen av mig själv, till exempel lite lättretlig. Att träna tillsammans med andra chefer kunde bli en knuff att ta tag i min hälsa. En annan del är att jag länge varit sugen på att åka Vasaloppet, för mig är det mer än bara ett lopp – det är en fin del av svensk kultur.

Vad har du för tidigare erfarenhet av längdskidor?

– Jag brukar åka lite med barnen någon gång per år. Vi bor precis vid skogen och har skidspår utanför tomten och ett elljusspår fem minuter bort. När det gäller träningsförutsättningarna har jag inget att skylla på. Alla sätt att vistas i naturen har sin charm, men att få känna knastret från snön och susa genom vinterlandskapet på skidor, det är något helt otroligt.

Foto: Vasaloppet

JOHAN ERIKSSON CHALLENGE

Vasaloppet har valt ut tolv chefer, sex kvinnor och sex män, för att under ledning av vd Johan Eriksson bli en bättre ledare och gå i mål i Vasaloppet 2026. Cheferna är verksamma i det privata näringslivet, kommuner och på statliga myndigheter. Ålderspannet är 34–64 år. Förutom olika former av träning har deltagarna fått träffa en mental coach och en ledarskapscoach.

 

Vad har utmaningen gett dig som ledare?

– Det har varit fantastiskt att få dela erfarenheter med de andra deltagarna. Vi har insett att oavsett bakgrund och mandat brottas vi med samma utmaningar som ledare. Det har blivit början på en vänskap och redan nu är det tal om andra lopp.

– Upplägget har varit jättebra. Vi har fått råd från Vasaloppets experter kring träning och teknik och träffat en ledarskapscoach. En mental coach har pratat om hur man bibehåller motivationen i träningen och under loppets nio mil – för det är en tuff uppgift.

Är det viktigt för dig som chef att föregå med gott exempel och ha en bra hälsa?

– Onekligen ja. Dessvärre har jag inte kunnat vara den goda förebild för medarbetarna som jag önskat. Det har känts lite konstigt att prata om vikten av en god hälsa när jag själv inte haft det. Mitt mål har varit att hitta ett lugn i min träning, jag försöker förmedla till medarbetarna att man klarar mer än vad man tror.

Du skulle ha stått på startlinjen i Sälen. Nu blir det inte så – vad har hänt?
–  Jag åkte på en rejäl förkylning i helgen, fick feber och har känt mig orkeslös, som om någon dragit ur kontakten. Jag hoppades in i det sista att det skulle vända men det gick inte.

Hur känns det att loppet inte blir av efter all träning?

– Jag skäms faktiskt lite, för alla jag känner vet om att jag skulle åka. Det finns en liten envis röst som säger att jag borde ha orkat ändå, men kroppen är inte förhandlingsbar. Det är surt för jag är i bättre form än på många år och kände att jag inte bara skulle klara genomföra hela loppet utan även få en hyfsad tid.

Satsar du på Vasaloppet 2027 nu?

– Definitivt. Målet får vänta. Jag och min fru har redan bestämt att vi kommer att köra tillsammans nästa år. Jag har fått ökat självförtroende kring träningen och funderar faktiskt på att göra en svenska klassiker framöver. Det vore dumt att inte hålla i träningen framöver.

– Den här utmaningen har gett mig så mycket på många vis. Förutom alla fanatiska möten med de andra cheferna har jag hittat tillbaka till goda vanor, till rytmen i träningen, till sömnen, maten och disciplinen som långsamt bygger styrka. Jag är stolt och tacksam över stödet från alla involverade i det här projektet.

OMID MASSALI

GÖR: Vice vd för it-bolaget Simplitude. Jobbat i konsultbolag över hela världen, varit chef i 16 år.
ÅLDER: 43.
BOR: Borlänge.
FAMILJ: Fru och två barn.