Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Är kvinnor bättre chefer än män?

En amerikansk studie visar att kvinnor kan vara mer lyckade som ledare än män. Men svenska forskare höjer ett varnande finger – ledarskap styrs av långt fler faktorer än vad vi tror.
Publicerad
Frågan om skillnader i ledarskap mellan män och kvinnor har sysselsatt forskarna sedan 1960-talet. Illustration: Kristian Ingers

I en stor amerikansk studie, där företagschefer utifrån en mängd olika kriterier bedömts av sina medarbetare och egna chefer, fick kvinnorna bättre betyg än männen på nästan alla punkter. De ansågs vara mer initiativtagande, bättre på att inspirera andra och på att bygga relationer, bland annat.

Men går det verkligen att säga att kvinnor är bättre chefer än män? Frågan om kvinnligt ledarskap har intresserat forskare sedan 1960-talet, när allt fler kvinnor började lönearbeta och även, om än i blygsam omfattning, dyka upp på ledande positioner.

Problemet är att det alltid har funnits en underliggande fråga: Är kvinnorna lika bra som männen? Det menar Klara Regnö, som forskar om ledarskap, organisation och genus vid Mälardalens högskola och Göteborgs universitet.

– Man har frågat om kvinnor är lika bra som vanliga chefer, där ”vanliga” står för mannen. Våra föreställningar om chefskap ligger nära våra föreställningar om manlighet. Det innebär att män är ganska självklara som chefer, medan kvinnor måste förhålla sig till chefskapet på ett annat sätt, säger hon.

Den som vill mäta en chefs prestation behöver veta vad som belönas i organisationen. Vad en ledare gör påverkas nämligen av handlingsutrymmet, de arbetsvillkor, förväntningar och värderingar som finns på arbetsplatsen – faktorer som ofta utgår från etablerade normer om hur män och kvinnor ska vara.

Kvinnor blir mer granskade i sitt chefskap vilket kanske påverkar deras prestationer

Studier från mansdominerade branscher visar också att det faller sig mer naturligt för män att gå in i chefsrollen och ta på sig ”ponduskappan”, medan det för kvinnorna i stället blir en norm som de måste förhålla sig till och reflektera över.

Det kanske delvis kan förklara kvinnornas framgång i den amerikanska analysen, reflekterar Klara Regnö. Förutsättningar kan göra att kvinnorna tänker mer på hur de förhåller sig som chefer och jobbar hårdare på sitt ledarskap.

– Forskning visar att kvinnor i de här miljöerna blir avvikare som har ögonen på sig. De blir mer granskade i sitt chefskap vilket kanske påverkar deras prestationer. De har inte samma utrymme att vara halvrisiga, säger Klara Regnö och tillägger:

– Den dag det finns lite halvrisiga chefer på en arbetsplats, lika många av båda könen, är det nog ett tecken på jämställdhet.

Lena Zander, professor i företagsekonomi och ledarskapsforskare vid Uppsala universitet, är inne på samma linje. Hur förlåtande miljön är spelar sannolikt in.

I studier som hennes egen forskargrupp har gjort har studenter fått prova på att vara ledare i virtuella team, utan att träffas i verkligheten. Resultaten visar bland annat att kvinnorna har varit betydligt mer förberedda inför mötena än männen. En orsak kan vara att kvinnorna är vana vid att detta krävs för att deras röster ska bli hörda.

– Det sägs att kvinnor måste vara dubbelt så bra som män och det ligger nog mycket i det. Om du förbereder dig kan du ge mer detaljerad feedback och konstruktiv kritik på ett möte. Det kan vara förklaringen till att du sedan också får mer positiv feedback från dina kolleger och chefer, säger hon.

För att minska risken för stereotypa uppfattningar om vad som ligger bakom en chefs agerande gäller det att ha en lika stor andel kvinnor och män i organisationen, menar Lena Zander.

– Redan 1977 visade en studie från Spanien att det är oerhört viktigt att ha en jämn könsfördelning på arbetsplatsen. Det minskar föreställningarna om att det finns ett manligt eller kvinnligt ledarskap, säger hon.

Samtidigt menar Britt-Inger Keisu – som forskat om ledarskapets förutsättningar och i dag är föreståndare för Umeå centrum för genusstudier – att frågan är felställd. I stället för att undersöka hur duktiga chefer är borde man diskutera hur de ska kunna utföra de tuffa uppgifter de ofta står inför.

De rådande villkoren i organisationen påverkar allt, menar hon. Går det bra för företaget krävs ett visst ledarskap, går det dåligt krävs något helt annat.

– Om arbetsplatsen ska genomgå en strukturell omvandling kan du som chef inte säga att du ska vara deltagande, bara för att det kanske är din främsta egenskap som ledare. Utan då behöver du vara tydlig och organisatorisk. Du måste utgå från det som händer här och nu, säger Britt-Inger Keisu och tillägger:

– Att vara chef är ingen tävling. Det är ett stort ansvar.

Läs mer: Sökes: Halvrisiga kvinnor

text MARIEKE JOHNSON illustration KRISTIAN INGERS

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

11 fakta om Monica Lingegård

SJ:s vd Monica Lingegårds karriär har verkligen inte gått som på räls på det statliga bolaget. Nu tvingas hon avgå och får en fallskärm på 6,6 miljoner kronor. Här är elva fakta som du inte visste om den snart 63-åriga ledaren.
Anita Täpp Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:58
Monica Lingegård har varit vd på SJ sedan 2020. Nu tvingas hon sluta. Jonas Ekströmer/TT

9

… år. Så länge var Monica Lingegård vd för Samhall, innan hon började på SJ i augusti 2020. Innan dess var hon vd på Prenax och säkerhetsbolaget G4S. Som nyexaminerad civilekonom arbetade hon på Capgemini, SEB och Spray. 

 

2 200 

… kronor kostar en tur-och returbiljett mellan Stockholm och Malmö till följd av SJ:s nya biljettsystem där efterfrågan styr priset. Hennes kommentar: ”Pris är också en upplevelse” fick hård kritik.
 

25

… år ung seglade hon över Atlanten och hade en nära döden-upplevelse när hon i storm hissades upp i masten för att fixa en flagga som trasslat in sig i radioantennen. Under resan kom hon fram till vad hon ville göra i livet.
 

551 000… 

kronor var hennes månadslön under 2024. Därmed hade hon fått en löneökning på 4,6 procent och var den tolfte mest välavlönade av 35 statliga bolagschefer, enligt tidningen Arbetet. Hennes sista dag på posten blir 1 mars nästa år, därefter kommer hon att få en fallskärm på 6,6 miljoner kronor.
 

63

…år fyller Monica Lingegård den 22 december. Enligt SJ:s styrelseordförande Kenneth Bengtsson är hennes ålder en orsak till att hon nu tvingas bort:
”Vi behöver en vd som kan ha ett perspektiv på 5–7 år, och då räcker det att titta på födelsebeviset för Monica så inser man att då kommer ett vd-skifte under den här perioden”, sade Bengtsson till Dagens Industri med anledningen av styrelsens beslut.


5

 … år dröjer det tills tågstrulet är löst, enligt Monica Lingegård. En orsak är brist på personal, främst därför att många lokförare sagt upp sig. Hon har bett om ursäkt, lovat bättre framförhållning och färre slimmade scheman. 

 

3

.. tre barn har hon och bor tillsammans med sin man i en villa i Danderyd strax utanför Stockholm.

 

5 400 

...medarbetare i Sverige och Norge basar hon över som SJ:s vd och koncernchef. Högst i rang på SJ.

2001

… var hon i kris då it-kraschen tvingade henne att säga upp alla medarbetare i ett företag där hon var delägare. På kort tid gick hon från att vara mångmiljonär till arbetslös.


..höghastighetståg – lika snabb, rak, strukturerad, effektiv och pålitlig. Så skulle hon beskriva sig själv i en kontaktannons.

 

2015

… blev hon utsedd till årets vd i kategorien ”Stora Företag” av ledarskapssajten Motvation.