Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

3 tips för att locka framtidens talanger

Hur ser en attraktiv arbetsgivare ut för dagens studenter? Framtidens medarbetare vill att jobbet ska kännas meningsfullt och flexibelt – och att kontoret ska vara en plats för möten.
Publicerad
Ansikte med jordglob i pannan, kontorsstolar med medarbetare.
Framtidens jobb måste inte handla om att rädda jorden, men bör kännas meningsfulla och vara flexibla. Illustration: Kati Mets

Företag som Google, Microsoft och Apple ligger fortfarande i topp som världens mest eftertraktade arbetsplatser för studenter, oavsett om de pluggar ekonomi, teknik eller IT. Det som lockar är att befinna sig i framkant, såväl i ett globalt perspektiv som när det gäller tekniska innovationer.

Men själva kontoret har inte spelat ut sin roll.

– För mina studenter, blivande ingenjörer, är kontoret fortfarande viktigt. De vill jobba på ett schysst, funktionellt och inspirerande kontor där de kan träffa kollegor, säger Calle Rosengren, arbetsmiljöforskare vid Lunds universitet.

– Och titta på Google – vad vore de utan sina lekfullt utformade lokaler?

Men det räcker förstås inte med ett flott kontor. Nu när många av oss har testat hemarbete i skarpt läge under ett par år är det många som kommer att vilja fortsätta med det. Det vittnar inte minst Calle Rosengrens studenter om. För även om de suktar efter lokaler av Googles kaliber kan de inte tänka sig att jobba nio till fem.

– Nej, nej, de förväntar sig en helt annan frihet och flexibilitet, säger han.

Viktigt med flexibla lösningar

Att kunna erbjuda flexibla lösningar kommer alltså vara en viktig aspekt. Det ökar ju också företagens möjligheter att söka medarbetare bredare, även geografiskt. Calle Rosengren tror att framtidens kontor blir mer en yta för möten och en plats där vi blir ännu mer sociala än tidigare, medan själva arbetsuppgifterna lämpar sig bättre att göra hemifrån.

För arbetskamrater som känner varandra behöver det inte bli några större problem om mycket sker på distans. Men för nya grupper och nya anställda kan det bli svårare att få till en gemenskap.

– Att vara en attraktiv arbetsgivare handlar inte bara om hur man löser specifika arbetsuppgifter, utan om hur man formar och utvecklar en gemensam kultur. För att få till det kanske man behöver ses dagligen och då blir kontoret ganska viktigt, säger Calle Rosengren och påminner om Yahoos tidigare vd, Marissa Mayer, som under en period förbjöd distansarbete just av den anledningen.

Men saker sker inte av sig själva. Som arbetsgivare behöver man tänka igenom vad man vill ha kontoret till, vad som ska hända där. Det är också kopplat till kulturen och vilken typ av företag man vill vara, menar Calle Rosengren.

– Det måste vara tydligt för medarbetarna – och stämma överens med verkligheten. Det kan inte vara så att en röst säger att du kan jobba flexibelt samtidigt som kulturen signalerar att du måste vara på plats nio till fem för att kunna göra karriär.

De förväntar sig en helt annan frihet och flexibilitet

Förutsättningslösa, kreativa samtal är något som riskerar att gå förlorade när vi inte träffas lika ofta i trapphuset, vid kaffebryggaren eller mellan möten. De är viktiga för utveckling och innovationer, annars finns en risk att både företaget och medarbetarna stagnerar, menar docent Kristina Palm, som forskar i arbetsvetenskap vid bland annat Karolinska Institutet.

– Sådana samtal börjar med de som är på plats. Utmaningen för arbetsgivaren är att få till det så att tillräckligt många är på arbetet samtidigt, för att saker och ting ska ske som inte sker annars, säger hon.

Men oavsett möjligheten till flexibilitet, distansarbete och chokladpimpade fruktskålar – grundläggande för de flesta av oss är att vi vill ha ett meningsfullt arbete och bidra med något som andra har nytta av, menar Kristina Palm.

– Här har chefen en viktig uppgift att sätta ord på vad vi gör och tydliggöra att arbetsuppgifterna har en mening och bidrar till syftet.

Det har också blivit mer och mer angeläget för företag att hänga med i samhällsutvecklingen och försöka identifiera vilka frågor som är viktiga för den unga generationen, inte minst som ett sätt att marknadsföra sig själv. Lundaforskaren Calle Rosengren tror att det kommer att bli ännu viktigare när Greta-generationen kommer ut i arbetslivet.

– Men alla vill inte rädda världen. Man ska inte underskatta att unga människor vill ha trygghet, bra lön och kontorslokaler som passar verksamhetens behov.

Att göra alla nöjda är omöjligt, bara att erkänna det är ett steg. Allt handlar om avvägningar, menar Kristina Palm:

– Utgå från verksamhetens behov. Behöver vi vara på plats, hur mycket, vilka digitala lösningar finns, behöver vi designa om kontoret så att människor kan mötas? Och inte minst – vilken kompetens behöver vi och var finns den?

 

3 tips för att få talanger på kroken

1. SPONTANA MÖTEN

Förutsättningslösa, kreativa samtal är viktiga för utveckling och innovationer, utan dem riskerar både företaget och medarbetarna att stagnera. Men det är också viktigt att tänka igenom vilka som ska vara på kontoret, vad som ska ske där och hur ni ska samarbeta. Glöm inte att involvera andra avdelningar.

2. FLEXIBILITET

Digitalisering, hybrida kontorsformer, co–working och hemarbete – att kunna erbjuda flexibla lösningar kommer att vara en viktig aspekt. Det ökar också möjligheten att söka medarbetare bredare, även geografiskt. Fundera på var i landet, eller i världen, din arbetskraft finns och anpassa organisationen efter det. Behöver ni ett stort kontor eller räcker det att hyra in sig i mindre hubbar?

3. SYFTE OCH MÅL

Guldklocka och karriär är inte längre relevanta mål, de flesta vill att arbetet ska kännas meningsfullt. En attraktiv arbetsgivare kommunicerar vilka samhällsfrågor företaget adresserar och hur medarbetarna bidrar till att vara en del av utvecklingen. Fundera på om alla arbetsuppgifter verkligen är nödvändiga.

Källa: Kristina Palm, docent och forskare i arbetsvetenskap och Calle Rosengren, arbetsmiljöforskare.

 

Text: Ulrika Sundström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Tradera kräver videokameran på vid hemarbete

Ibland måste även en framåtblickande person kolla bakåt. Det gjorde Stefan Öberg när han var med och räddade Tradera från konkurs.
Publicerad 7 mars 2025, kl 06:00
Traderas chef Stefan Öberg i ett rum fyllt med second hand-saker.
Stefan Öberg har ledarskap i fokus. Så skapar Tradera en dynamisk arbetsmiljö genom att sätta medarbetarnas utveckling i centrum. Hur ser han på distansarbete och måste hemarbetare alltid ha videokameran påslagen? Foto: Karl Nordlund.

ARTIKELN SAMMANFATTAD



Räddade Tradera genom att gå tillbaka till kärnverksamheten


När Stefan Öberg tog över Tradera 2013 var företaget i kris. Han valde att slopa satsningen på nya produkter och fokusera på secondhand, vilket gav Tradera en tydlig identitet och långsiktig framgång.

Ledarskap med höga krav och lärdomar på vägen


Öberg genomförde drastiska förändringar, inklusive personalminskningar, och lärde sig att ledarskap är en konstform. Ett misslyckat jultal lärde honom vikten av kommunikation och att humor kan slå fel.

Tillåtande syn på distansarbete – men med kameran på

Tradera tillåter distansarbete men kräver att alla har kameran påslagen i sina team. Öberg tror inte på att tvinga tillbaka anställda till kontoret, utan fokuserar på att skapa engagemang på andra sätt.

 

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Stefan Öberg har alltid legat i framkant. Han var med och lanserade Tele 2 i Ryssland i början av 2000-talet och var vice vd på Skype i Storbritannien när bolaget var som mest expansivt.

Teknik är hans stora intresse och han demonstrerar med viss stolthet två stora bildskärmar i entrén till Traderas kontor. Där kan man i realtid se alla nya annonser som läggs upp på företagets sajt och alla varor som fraktas till sina köpare.

Med det i åtanke är det lite intressant hur han gick till väga när han tog på sig uppdraget att rädda Tradera. Bolaget låg i ruiner 2013 och hade bara överlevt tack vare starka ägare i form av Ebay. Han fick ett år på sig.

– Det gällde att hitta kärnan i bolaget, det som var livskraftigt. Och jag såg att man hade gjort en stor felsatsning på att sälja mycket nya saker – ett slags Amazon. Vägen framåt blev att kasta ut det nya och fokusera på det gamla. Tillbaka till ”core business”, säger Stefan Öberg.

Så ut med det nya och in med det gamla. Samarbeten med stora varumärken avslutades och mängder av annonser med nya varor som gick att köpa på många andra ställen försvann från sajten, vilket gjorde att fokuset på secondhand förstärktes.

– Först förlorade vi i omsättning. Men vi fick tillbaka en identitet. Varför går man till Tradera? Antingen för att hitta något unikt eller för att spara pengar.

Många som hade trivts bra tidigare trivdes inte längre och slutade

För att lyckas med en turn around behövde Stefan Öberg snabbt minska kostnaderna. Bolaget var med hans egna ord ”över-staffat” och dessutom med delvis fel personer. Han bytte ledningsgrupp och minskade personalstyrkan från runt 90 anställda till som minst 50.

– Målen fick helga medlen och jag tyckte det var bättre att riva av plåstret snabbt. Vi blev ett helt nytt företag efter det här. Många som hade trivts bra tidigare trivdes inte längre och slutade.

Stefan Öberg tog i med hårdhandskarna – och de lyckades vända utvecklingen från minus till plus. Men det innebar många jobbiga samtal och en väldigt obekväm situation som har etsat sig fast.

– Jag skulle hålla ett tal på julfesten och försökte vara lite rolig genom att lyfta fram hur vi skulle kunna göra för att ställa till det för oss på Tradera. Så tog jag en massa exempel på dåligt beteende, som man inte ska ha, för att alla skulle förstå att det är bättre att göra tvärtom. Men det landade helt fel.


Humor kan slå väldigt fel

Dagen efter festen blev Stefan Öberg inkallad till ett möte med ett 20-tal av utvecklarna på Tradera. De hade eldat upp sig ordentligt och lät honom veta hur otroligt dåligt omdöme de ansåg att han hade visat.

– Jag kommer aldrig att glömma det mötet – jag insåg att jag hade gjort bort mig ordentligt.

Lärdomen han drog av jultalet är att man måste ha silkesvantarna på ibland och att försök till humor kan slå väldigt fel. Det var turbulent, folk slutade, ledningen var ny och ovanpå det hade nye vd:n mage att, som det uppfattades, raljera.

– Jag har inga problem att presentera saker, prata på möten och så vidare. Men det där med att ställa mig upp, klirra i glaset och hålla ett tal – jag har känt mig obekväm med det sedan dess.

Jag hade inte förstått att ledarskap är en konstform i sig

Stefan Öbergs karriär som ledare började med ett chefsuppdrag på Electrolux i Italien, där han skulle leda ett team med tre anställda förutom honom själv.

– Jag hade inte förstått att ledarskap är en konstform i sig. Jag insåg inte att man kan uppnå väldigt mycket mer om man ser till att de anställda blir mer produktiva än att själv jobba hårdare. Som ny chef är det lätt att tänka kortsiktigt och lösa många problem själv. Det kanske går fortare den gången, men varje gång man låter någon annan lösa en uppgift så utvecklas ju den personen.

Efter detta följde ett antal spännande och i vissa fall smått galna erfarenheter i Estland och Ryssland för Tele 2:s räkning. Här finns historier om direkta sabotage, städbolag som stal hans affärsplaner och att behöva säga upp 500 personer. Inget man vill uppleva igen, kanske, men samtidigt erfarenheter som gjort Stefan Öberg till den trygga ledare han är i dag.

Under tiden på Tele 2 lärde Stefan Öberg känna Niklas Zennström, som senare grundade Skype.

– Det gick hur bra som helst för oss när jag jobbade på Skype. I perioder fick vi 300 000 nya användare om dagen. Jag blev stöddig. Det var lätt att börja tro att det var jag som var bra. Jag tänkte: nu vet jag hur man bygger ett globalt it-företag.

Full av självförtroende satsade Stefan Öberg kapital i ett eget projekt som skulle bli en plattform för utbildning. Det kunde inte gå fel, så han behövde inga delägare.

– Jag lade tre år på det här projektet och intalade mig hela tiden att man inte får ge upp. När man har den inställningen som jag har, att man ska bita ihop och kämpa på, kan det nästan bli destruktivt. Men jag hade lite tur. En kille från Ebay ringde och frågade om jag ville ta på mig ett självmordsuppdrag: att rädda Tradera. Där och då kändes det väldigt lockande.

Vad lärde du dig av den här historien?

– Att det inte alltid är det rätta att harva på. Om det inte funkar måste man hitta ett annat sätt. Jag är inte bitter, men det där projektet kostade mig motsvarande en fin sommarstuga i skärgården. Jag hade bara kunnat ha det bra med min familj – i stället spenderade jag pengarna.

Jag kan rekommendera alla att försöka hitta en mentor

Med alla de här erfarenheterna i bagaget är det kanske lättare att förstå hur Stefan Öberg lyckades ro i land ”operation Rädda Tradera”. Men det var inte lätt. Han säger att han hade en del tur. Men något han tycker var väldigt värdefullt under de turbulenta första åren var att kunna samtala med en mentor utanför bolaget. Han sökte en äldre chef som kunde komma med råd.

– Jag hade till exempel en anställd som inte fungerade och beskrev det för min mentor. Hur skulle jag göra? Det han sa till mig var att det inte kommer att bli bättre, vilket visade sig vara rätt. Vi bollade saker som jag sedan provade och så pratade vi om det igen. Jag kan rekommendera alla att försöka hitta en mentor.

"Jag har alltid tyckt att man ska göra sitt bästa"

Vad är det då som har gjort Stefan Öberg till den ledare han är i dag? Han funderar lite och menar att en hel del finns med redan från barndomen och den person han är. Han är storebror, till exempel. Och han lärde sig att jobba hos sina farbröder i Älvsbyn som hade ett fastighetsbolag och en färghandel.

– Jag har alltid tyckt att man ska göra sitt bästa – det förväntar jag mig också av andra. Jag ser det lite som ett kontrakt: är vi engagerade och gör vårt bästa kommer vi att ha det bra och utvecklas. Om man inte ställer upp på det bryter man det kontraktet och då tycker jag det är bättre att man hittar ett annat ställe att jobba på.

Kanske var det därför det kliade i fingrarna när han såg hur farbrödernas fastighetsbolag i Älvsbyn med cirka 250 hyreslägenheter blev alltmer nedgånget. Man ska ju göra sitt bästa.

– Så jag köpte det. Mest av sentimentala skäl. Men det är jättekul och ger mig omväxling. Tradera är ganska abstrakt – en programvara i molnet. Vi rör aldrig grejerna och under sommarsemestern kan vi hålla i gång verksamheten på tre personer. Fastighetsbolaget är väldigt konkret. Husen behöver underhållas, annars förfaller de. Varje dag i bilen på väg hem från jobbet passar jag på att ha en avstämning med min kollega i Älvsbyn.

Cirkeln är sluten och Stefan Öberg har hittat någon form av balans i arbetslivet mellan nytt och gammalt. Rötterna i norr och den digitala värld han gjort till sin egen.

Stefan Öberg, Tradera.
Tradera har en tillåtande attityd till hemarbete, säger Stefan Öberg. "Jag är inte säker på att engagemanget stiger om man tvingar tillbaka de anställda till kontoret". Foto: Karl Nordlund.

”ALLA PÅ DISTANS JOBBAR MED VIDEOKAMERAN PÅSLAGEN”

Vad är det första du gör när du vaknar?

– Lite pinsamt, men jag kollar gårdagens säljstatistik redan innan jag går upp ur sängen.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– Jag är på kontoret mellan 8 och 18 varje dag. Vill vara ett bra föredöme för andra, även om jag kan få höra att man då inte ska jobba mer än heltid. Mycket möten så klart, men aldrig mer än hälften av min tid. Jag vill kunna gå runt och vara tillgänglig.

Om du får en stund över på jobbet, vad gör du?

– Spelar pingis. Då får man i gång blodcirkulationen och har samtidigt kul.

Hur ser du på distansarbete?

– Vi har en tillåtande attityd till det. Många företag har problem med att engagemanget går ner. Jag är inte säker på att det stiger om man tvingar tillbaka de anställda till kontoret.

– Däremot har vi en egen variant av det, där alla jobbar med videokameran påslagen i sina team.

Hur är det att ha dig som chef?

– Inspirerande, krävande, kul och ganska tryggt.

Din relation till facket?

– Vi har inte kollektivavtal på Tradera. Det hänger ihop med de tidigare amerikanska ägarna, tror jag. Frågan har inte heller kommit upp. Men facket blir ändå involverat vid till exempel uppsägningar och påverkar även lönerörelse. Vi har mycket att tacka den svenska modellen för, det har jag insett när jag arbetat utomlands.

Någon konkurrerande begagnatsajt du handlar på?

– Klaravik, för begagnade byggvaror och maskiner.

Hur kopplar du bort jobbet?

– I vardagen genom motion och träning. Annars kopplar jag av med att snickra på min stuga i Umeå.

När släcker du lampan på kvällen?

– Redan klockan 22, men jag är uppe tidigt.

DET HÄR ÄR STEFAN ÖBERG

GÖR: Vd för nätauktionstjänsten Tradera.

ÅLDER: 59.

FAMILJ: Fru och tre vuxna barn.

BOR: Österskär utanför Stockholm.

OKÄND SIDA: Jag försöker vara nyfiken och lära saker vid sidan av jobbet. Gärna fysik och astronomi.

LÄSER: Just nu Leonardo da Vincis anteckningsböcker som jag fyndade på Tradera.