Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Företag som Google, Microsoft och Apple ligger fortfarande i topp som världens mest eftertraktade arbetsplatser för studenter, oavsett om de pluggar ekonomi, teknik eller IT. Det som lockar är att befinna sig i framkant, såväl i ett globalt perspektiv som när det gäller tekniska innovationer.
Men själva kontoret har inte spelat ut sin roll.
– För mina studenter, blivande ingenjörer, är kontoret fortfarande viktigt. De vill jobba på ett schysst, funktionellt och inspirerande kontor där de kan träffa kollegor, säger Calle Rosengren, arbetsmiljöforskare vid Lunds universitet.
– Och titta på Google – vad vore de utan sina lekfullt utformade lokaler?
Men det räcker förstås inte med ett flott kontor. Nu när många av oss har testat hemarbete i skarpt läge under ett par år är det många som kommer att vilja fortsätta med det. Det vittnar inte minst Calle Rosengrens studenter om. För även om de suktar efter lokaler av Googles kaliber kan de inte tänka sig att jobba nio till fem.
– Nej, nej, de förväntar sig en helt annan frihet och flexibilitet, säger han.
Att kunna erbjuda flexibla lösningar kommer alltså vara en viktig aspekt. Det ökar ju också företagens möjligheter att söka medarbetare bredare, även geografiskt. Calle Rosengren tror att framtidens kontor blir mer en yta för möten och en plats där vi blir ännu mer sociala än tidigare, medan själva arbetsuppgifterna lämpar sig bättre att göra hemifrån.
För arbetskamrater som känner varandra behöver det inte bli några större problem om mycket sker på distans. Men för nya grupper och nya anställda kan det bli svårare att få till en gemenskap.
– Att vara en attraktiv arbetsgivare handlar inte bara om hur man löser specifika arbetsuppgifter, utan om hur man formar och utvecklar en gemensam kultur. För att få till det kanske man behöver ses dagligen och då blir kontoret ganska viktigt, säger Calle Rosengren och påminner om Yahoos tidigare vd, Marissa Mayer, som under en period förbjöd distansarbete just av den anledningen.
Men saker sker inte av sig själva. Som arbetsgivare behöver man tänka igenom vad man vill ha kontoret till, vad som ska hända där. Det är också kopplat till kulturen och vilken typ av företag man vill vara, menar Calle Rosengren.
– Det måste vara tydligt för medarbetarna – och stämma överens med verkligheten. Det kan inte vara så att en röst säger att du kan jobba flexibelt samtidigt som kulturen signalerar att du måste vara på plats nio till fem för att kunna göra karriär.
De förväntar sig en helt annan frihet och flexibilitet
Förutsättningslösa, kreativa samtal är något som riskerar att gå förlorade när vi inte träffas lika ofta i trapphuset, vid kaffebryggaren eller mellan möten. De är viktiga för utveckling och innovationer, annars finns en risk att både företaget och medarbetarna stagnerar, menar docent Kristina Palm, som forskar i arbetsvetenskap vid bland annat Karolinska Institutet.
– Sådana samtal börjar med de som är på plats. Utmaningen för arbetsgivaren är att få till det så att tillräckligt många är på arbetet samtidigt, för att saker och ting ska ske som inte sker annars, säger hon.
Men oavsett möjligheten till flexibilitet, distansarbete och chokladpimpade fruktskålar – grundläggande för de flesta av oss är att vi vill ha ett meningsfullt arbete och bidra med något som andra har nytta av, menar Kristina Palm.
– Här har chefen en viktig uppgift att sätta ord på vad vi gör och tydliggöra att arbetsuppgifterna har en mening och bidrar till syftet.
Det har också blivit mer och mer angeläget för företag att hänga med i samhällsutvecklingen och försöka identifiera vilka frågor som är viktiga för den unga generationen, inte minst som ett sätt att marknadsföra sig själv. Lundaforskaren Calle Rosengren tror att det kommer att bli ännu viktigare när Greta-generationen kommer ut i arbetslivet.
– Men alla vill inte rädda världen. Man ska inte underskatta att unga människor vill ha trygghet, bra lön och kontorslokaler som passar verksamhetens behov.
Att göra alla nöjda är omöjligt, bara att erkänna det är ett steg. Allt handlar om avvägningar, menar Kristina Palm:
– Utgå från verksamhetens behov. Behöver vi vara på plats, hur mycket, vilka digitala lösningar finns, behöver vi designa om kontoret så att människor kan mötas? Och inte minst – vilken kompetens behöver vi och var finns den?
Förutsättningslösa, kreativa samtal är viktiga för utveckling och innovationer, utan dem riskerar både företaget och medarbetarna att stagnera. Men det är också viktigt att tänka igenom vilka som ska vara på kontoret, vad som ska ske där och hur ni ska samarbeta. Glöm inte att involvera andra avdelningar.
Digitalisering, hybrida kontorsformer, co–working och hemarbete – att kunna erbjuda flexibla lösningar kommer att vara en viktig aspekt. Det ökar också möjligheten att söka medarbetare bredare, även geografiskt. Fundera på var i landet, eller i världen, din arbetskraft finns och anpassa organisationen efter det. Behöver ni ett stort kontor eller räcker det att hyra in sig i mindre hubbar?
Guldklocka och karriär är inte längre relevanta mål, de flesta vill att arbetet ska kännas meningsfullt. En attraktiv arbetsgivare kommunicerar vilka samhällsfrågor företaget adresserar och hur medarbetarna bidrar till att vara en del av utvecklingen. Fundera på om alla arbetsuppgifter verkligen är nödvändiga.
Källa: Kristina Palm, docent och forskare i arbetsvetenskap och Calle Rosengren, arbetsmiljöforskare.
Text: Ulrika Sundström
När du ser tillbaka på din tid som ung chef – vad var svårast i början?
– Att inte bli tagen på allvar. Jag fick ofta frågan: ”Kan jag prata med din chef i stället?” Därför gjorde jag många avtal på telefon och ibland fick en äldre kollega fronta även om svaren var mina. Det var frustrerande men nödvändigt för att få igenom det jag ville.
För tolv år sedan såg ditt ledarskap helt annorlunda ut. Du har tidigare sagt att du själv aldrig hade velat jobba för dig – ”vilken hemsk människa!” Kan du utveckla?
– Jag hade så svårt att släppa kontrollen och detaljstyrde allt in i minsta detalj. Hotellet var min bebis och min uppfattning var att alla anställda borde ta hand om det precis som jag gjorde. Men alla har sina olika förutsättningar och är i olika stadier i livet. Jag var tvungen att förstå mig på människor bättre innan jag kunde leda. Vändpunkten kom när en verkligen uppskattad medarbetare sade upp sig – och påpekade att jag styrde med rädsla. Kunde lilla jag vara skrämmande? Insikten blev att lägga mitt ego åt sidan.
Hur förändrades ditt sätt att leda?
– Jag gick massor av ledarskapsutbildningar och lärde mig att anpassa informationen efter hur människor tar den till sig – vissa föredrar skriftligt, andra fysiska demonstrationer eller upprepningar. Vi började ha tätare samtal med personalen och fokusera mer på dem. Resultatet märktes snabbt med bättre gästbetyg, färre sjukdagar och mindre personalomsättning.
– Det viktigaste verktyget har varit emotionellt ledarskap – EQ, emotionell intelligens. I dag tar jag ett steg tillbaka och försöker hitta lösningar tillsammans med mina medarbetare.
Vilka för- och nackdelar ser du med en chefsroll tidigt i livet?
– En nackdel är att inte veta vem man är som ledare. Som ung tjej ville jag hävda mig och försökte kräva respekt i stället för att förtjäna den. Jag hamnade också i fällan att härma andra. Fördelen är att man är formbar och kan hitta sin egen ledarstil. Många gånger kan självförtroende vara bättre än erfarenhet. Det är oftast då man får tjänster man vill ha. Kunskapen kan komma i efterhand.
Hur bygger man självförtroende som ung, tvivlande chef?
– Fira dina bedrifter och se vad du faktiskt har gjort. Människorna som säger att du har gjort skillnad för dem – kom ihåg den känslan och kör på!
Text: Elle Carlsson
GÖR: Hotell- och personalchef på Quality Hotel Carlia i Uddevalla med cirka 50 anställda.
ÅLDER: 37.
KARRIÄR: Receptionist på Carlia vid 19. Hotellchef vid 25, och åtta år senare delägare. Utvecklat verksamheten från ett mindre B&B till hotell med takbar och spa i Strawberrykedjan.
UTBILDNING: Yrkeshögskoleutbildning till resekonsult och flera fristående ekonomi- och ledarskapskurser.