Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

3 tips för att locka framtidens talanger

Hur ser en attraktiv arbetsgivare ut för dagens studenter? Framtidens medarbetare vill att jobbet ska kännas meningsfullt och flexibelt – och att kontoret ska vara en plats för möten.
Publicerad
Ansikte med jordglob i pannan, kontorsstolar med medarbetare.
Framtidens jobb måste inte handla om att rädda jorden, men bör kännas meningsfulla och vara flexibla. Illustration: Kati Mets

Företag som Google, Microsoft och Apple ligger fortfarande i topp som världens mest eftertraktade arbetsplatser för studenter, oavsett om de pluggar ekonomi, teknik eller IT. Det som lockar är att befinna sig i framkant, såväl i ett globalt perspektiv som när det gäller tekniska innovationer.

Men själva kontoret har inte spelat ut sin roll.

– För mina studenter, blivande ingenjörer, är kontoret fortfarande viktigt. De vill jobba på ett schysst, funktionellt och inspirerande kontor där de kan träffa kollegor, säger Calle Rosengren, arbetsmiljöforskare vid Lunds universitet.

– Och titta på Google – vad vore de utan sina lekfullt utformade lokaler?

Men det räcker förstås inte med ett flott kontor. Nu när många av oss har testat hemarbete i skarpt läge under ett par år är det många som kommer att vilja fortsätta med det. Det vittnar inte minst Calle Rosengrens studenter om. För även om de suktar efter lokaler av Googles kaliber kan de inte tänka sig att jobba nio till fem.

– Nej, nej, de förväntar sig en helt annan frihet och flexibilitet, säger han.

Viktigt med flexibla lösningar

Att kunna erbjuda flexibla lösningar kommer alltså vara en viktig aspekt. Det ökar ju också företagens möjligheter att söka medarbetare bredare, även geografiskt. Calle Rosengren tror att framtidens kontor blir mer en yta för möten och en plats där vi blir ännu mer sociala än tidigare, medan själva arbetsuppgifterna lämpar sig bättre att göra hemifrån.

För arbetskamrater som känner varandra behöver det inte bli några större problem om mycket sker på distans. Men för nya grupper och nya anställda kan det bli svårare att få till en gemenskap.

– Att vara en attraktiv arbetsgivare handlar inte bara om hur man löser specifika arbetsuppgifter, utan om hur man formar och utvecklar en gemensam kultur. För att få till det kanske man behöver ses dagligen och då blir kontoret ganska viktigt, säger Calle Rosengren och påminner om Yahoos tidigare vd, Marissa Mayer, som under en period förbjöd distansarbete just av den anledningen.

Men saker sker inte av sig själva. Som arbetsgivare behöver man tänka igenom vad man vill ha kontoret till, vad som ska hända där. Det är också kopplat till kulturen och vilken typ av företag man vill vara, menar Calle Rosengren.

– Det måste vara tydligt för medarbetarna – och stämma överens med verkligheten. Det kan inte vara så att en röst säger att du kan jobba flexibelt samtidigt som kulturen signalerar att du måste vara på plats nio till fem för att kunna göra karriär.

De förväntar sig en helt annan frihet och flexibilitet

Förutsättningslösa, kreativa samtal är något som riskerar att gå förlorade när vi inte träffas lika ofta i trapphuset, vid kaffebryggaren eller mellan möten. De är viktiga för utveckling och innovationer, annars finns en risk att både företaget och medarbetarna stagnerar, menar docent Kristina Palm, som forskar i arbetsvetenskap vid bland annat Karolinska Institutet.

– Sådana samtal börjar med de som är på plats. Utmaningen för arbetsgivaren är att få till det så att tillräckligt många är på arbetet samtidigt, för att saker och ting ska ske som inte sker annars, säger hon.

Men oavsett möjligheten till flexibilitet, distansarbete och chokladpimpade fruktskålar – grundläggande för de flesta av oss är att vi vill ha ett meningsfullt arbete och bidra med något som andra har nytta av, menar Kristina Palm.

– Här har chefen en viktig uppgift att sätta ord på vad vi gör och tydliggöra att arbetsuppgifterna har en mening och bidrar till syftet.

Det har också blivit mer och mer angeläget för företag att hänga med i samhällsutvecklingen och försöka identifiera vilka frågor som är viktiga för den unga generationen, inte minst som ett sätt att marknadsföra sig själv. Lundaforskaren Calle Rosengren tror att det kommer att bli ännu viktigare när Greta-generationen kommer ut i arbetslivet.

– Men alla vill inte rädda världen. Man ska inte underskatta att unga människor vill ha trygghet, bra lön och kontorslokaler som passar verksamhetens behov.

Att göra alla nöjda är omöjligt, bara att erkänna det är ett steg. Allt handlar om avvägningar, menar Kristina Palm:

– Utgå från verksamhetens behov. Behöver vi vara på plats, hur mycket, vilka digitala lösningar finns, behöver vi designa om kontoret så att människor kan mötas? Och inte minst – vilken kompetens behöver vi och var finns den?

 

3 tips för att få talanger på kroken

1. SPONTANA MÖTEN

Förutsättningslösa, kreativa samtal är viktiga för utveckling och innovationer, utan dem riskerar både företaget och medarbetarna att stagnera. Men det är också viktigt att tänka igenom vilka som ska vara på kontoret, vad som ska ske där och hur ni ska samarbeta. Glöm inte att involvera andra avdelningar.

2. FLEXIBILITET

Digitalisering, hybrida kontorsformer, co–working och hemarbete – att kunna erbjuda flexibla lösningar kommer att vara en viktig aspekt. Det ökar också möjligheten att söka medarbetare bredare, även geografiskt. Fundera på var i landet, eller i världen, din arbetskraft finns och anpassa organisationen efter det. Behöver ni ett stort kontor eller räcker det att hyra in sig i mindre hubbar?

3. SYFTE OCH MÅL

Guldklocka och karriär är inte längre relevanta mål, de flesta vill att arbetet ska kännas meningsfullt. En attraktiv arbetsgivare kommunicerar vilka samhällsfrågor företaget adresserar och hur medarbetarna bidrar till att vara en del av utvecklingen. Fundera på om alla arbetsuppgifter verkligen är nödvändiga.

Källa: Kristina Palm, docent och forskare i arbetsvetenskap och Calle Rosengren, arbetsmiljöforskare.

 

Text: Ulrika Sundström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga mentorn: ”Hur får jag teamet att våga på nytt?”

Hur får man ett team som tappat geisten att komma igen?
Charlotta Wikström har i 25 år haft ledande befattningar inom marknadsföring och försäljning. Utifrån egna erfarenheter reflekterar hon kring läsarfrågor.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:00
En chef i svart kostym drar fyra medarbetare framåt med en stor pil, mot en färgstark bakgrund.
Hur får man ett team som tappat självförtroendet att våga testa igen? Mentorn Charlotta Wikström ger chefen konkreta råd. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Jag är chef över en grupp som har gått igenom en tuff period med flera motgångar i verksamheten. Vårt misslyckande har påverkat teamets initiativförmåga och geist, vilket inte är så konstigt.

Men jag upplever att vi har fastnat i en försiktighet där ingen längre bidrar med nya idéer till vår utveckling och vår verksamhet har tappat tempo. Det jag undrar är: Hur ska jag som chef kunna återuppbygga självförtroendet och initiativförmågan i organisationen så att medarbetarna vågar ta nya tag och testa?

Jag inser förstås att jag själv har ett stort ansvar för att gå i bräschen för den utvecklingen – men hur ska jag konkret gå till väga för att lyckas?

MENTORN SVARAR: Det jobbigt när självförtroendet i en grupp sviker och rädslan för att göra fel tar över. Nu ställs ditt ledarskap på prov och här följer några handfasta råd som jag hoppas du har nytta av för att få tillbaka drivet och öka den psykologiska tryggheten som är viktig för att medarbetarna ska våga ta egna initiativ igen.

Börja med en workshop med syftet att lära av misstagen och ladda gruppen med ny energi och trygghet. Din uppgift blir att avdramatisera motgångar, som är en naturlig del i jobbet. Det viktiga är hur man hanterar dem och vad man lär sig för framtiden.

Utvärdera

→ Diskutera vad det är som gått fel och skapa en gemensam bild av läget. → Försök förstå varför det har gått fel. Här är nyckelorden ofta målsättningar, förutsättningar, ansvar och befogenheter, samt hur samarbetet fungerat. Låt alla komma till tals och få redovisa sin syn utan att peka ut några syndabockar. → Summera lärdomar och slutsatser.

Förslag på förbättringar

→ Vilka mindre förbättringar kan gruppen testa de kommande veckorna? Vilka arbetsuppgifter är på agendan och hur kan ni tillsammans förbättra ert arbetssätt? Det är viktigt att ta små steg för att återta självförtroendet och tryggheten.

Återställ fokus framåt – öka den psykologiska tryggheten

→ I denna sista fas är det viktigt att du är extra tydlig med vad gruppen ska uppnå och vad som därmed ska prioriteras.

Det kan behövas mer styrning än vanligt så att ni återtar initiativet och blir drivande och kreativa igen. Förändringarna måste ske i det dagliga arbetet, det räcker förstås inte med en workshop.

Nu måste du som ledare verkligen leda – visa att du tar kalkylerade risker och inte uppfattas som försiktig. Berätta om egna misstag, uppmuntra gruppen att komma med synpunkter, att våga framföra halvfärdiga idéer och att experimentera.

Fokusera på medarbetarnas beteenden och belöna beteenden som visar på lite högre riskvillighet och inte bara resultat. Till exempel någon som vågar ifrågasätta ett beslut eller erkänner att hen faktiskt behöver hjälp. Det är de här faktorerna som skapar psykologisk trygghet i gruppen.

Glöm aldrig bort – att göra misstag ibland är en förutsättning för utveckling!

CHARLOTTA WIKSTRÖM

→ GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.

→ ÅLDER: 68.

→ KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

→ KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.