Anklagelser haglar om pensionärsskatt, ungdomsskatt och kvinnoskatt - när temperaturen höjs inför valet. Men de rödgröna har accepterat huvuddelen av jobbskatteavdraget. Det är små skillnader, åtminstone på kort sikt, som nu skruvas upp och blir slagträn i debatten.

Länder med hög skatt, som de nordiska, har klarat sig bra medan EU-länder med låga skatter och usel skattemoral knäar under gigantiska skuldberg. I retoriken är uppslutningen kring vår modell stor och blocken bjuder över varandra för att framstå som riktiga välfärdskramare. 

Utmaningarna är stora. För att klara behoven för barn, äldre, arbetslösa och sjuka framöver måste intäkterna öka. Kommuner och landsting varnar för kraftigt höjda kommunalskatter. En kommission, tillsatt av Arena Idé och Timbro, föreslog nyligen även andra vägar, som en obligatorisk äldreomsorgsförsäkring.

Århundradets skattereform som Kjell-Olof Feldt var med och lotsade igenom för tjugo år sedan skulle ge ett rättvisare och enklare system. Skatteunderlaget breddades och olika typer av inkomster skulle beskattas lika. Allt för att komma åt fiffel, spekulation och dolda förmåner, som framför allt gynnat de högavlönade.  

Vi hade ett progressivt system, med höga marginalskatter. Men det var i praktiken satt ur spel. Studier visade att hög- och lågavlönade i snitt betalade lika stora andelar av sina inkomster i skatt.

Hälften kvar, ingen ska betala mer än 50 procent av en inkomstökning i skatt, var ett motto. Ett annat att det stora flertalet bara skulle betala kommunalskatt. Men 90-talskrisen, med skenande budgetunderskott, slog undan benen på reformen. På högre inkomster las en tillfällig värnskatt, som på nytt höjde marginalskatten.

Skatten blev kvar och kan ses som en straffskatt på utbildning. Var tredje som jobbar heltid betalar i dag statlig skatt. Inför valet kräver TCO en långsiktig skatteöverenskommelse som främjar arbete och utbildning. Här ingår höjd gräns för statlig skatt och slopad värnskatt.

Visst, kräva går bra. Men var ska det tas. I en rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, har den danska professorn Peter Birch Sörensen nagelfarit de svenska skatterna. Det enkla och enhetliga har blivit ett lappverk, som ger stora avbräck. Ett effektivare system skulle öka intäkterna.

Birch Sörensen anser att värnskatten, som drar in 3 promille av skatteintäkterna, är en förlustaffär. Utan den skulle mer pengar strömma in genom att fler utbildar sig och jobbar mer. Väl värt att testa. Att toppa ligan för högsta marginalskatt i EU kan knappast vara det optimala.

I förslagen ingår också enhetlig moms, ny fastighetsskatt, och en översyn av bolags- och kapitalskatten. Högavlönade som gynnas av slopad värnskatt, får bidra mer genom kapitalskatterna och höjd fastighetsskatt. 

För den procent av befolkningen som har den högsta inkomsten svarar kapitalinkomster för mer än hälften. Det visar en studie av Saco:s ekonom Eva Löfbom. Även om den statliga inkomstskatten slopades skulle vår inkomstfördelning vara en av de jämnaste i världen, hävdar hon.

I sin valplattform kräver Unionen bland annat skattebefriat kompetenssparande och en innovationspolitik som vässar inte minst de mindre företagen. Skattestimulanser som på sikt betalar sig.

Även Sveriges revisorer och rådgivare sågar nu dagens skattesystem. Principerna har urgröpts så till den grad att vi är tillbaka där vi var i slutet av 1980-talet, skrev de i en debattartikel och krävde en omedelbar reform.

Det nya ska upplevas som rättvist och motverka skattefusk. Dessutom ska det främja jobb, utbildning, tillväxt och säkra de framtida skatteintäkterna. En politisk utmaning, kort sagt. Och partierna måste göra upp med sitt populistiska röstfiske i skattefrågor.