Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Kvinnorna halkar efter

Den som får barn är minst lika intresserad som andra av karriär, visar en ny undersökning. Trots det halkar kvinnorna efter i kompetensutveckling.
Susanna Lundell Publicerad 15 maj 2012, kl 08:17

Kvinnor och män behandlas olika redan när de har berättat att de ska ha barn och det påverkar senare vilka som gör karriär och utvecklas. Exempelvis erbjuds tre av fyra kvinnor inte kompetensutveckling under graviditeten, medan hälften av männen möter samma öde.

Enligt den nya rapporten Barn, kompetens och karriär, som Ipsos har gjort på uppdrag av Unionen, finns det ingenting som tyder på att karriär och kompetensutveckling är mindre viktigt för den som tar ut lång föräldraledighet. Det är alltså inte kvinnorna själva som är mindre intresserade av att ha krävande och stimulerande jobb. Dock erbjuds de mer sällan utbildning jämfört med sina manliga kollegor och jämfört med kollegorna som inte har barn.

Nästan hälften av alla kvinnor och män i rapporten uppger att de har blivit bättre på att prioritera sedan de blev föräldrar. Många kvinnor tycker också att de har fått bättre ledaregenskaper sedan de fick barn. Trots detta händer något när tjänstemännen bildar familj eftersom var femte kvinnlig chef funderar på att sluta.

Varför är det så? Jo. Siffror visar att det oftast är kvinnorna som tar ut den största delen av föräldraledigheten och samtidigt tar ett större ansvar för hem och barn. Förväntningarna på kön styr alltså hur ansvarsfördelningen för familjen ser ut. Detta ger sedan utslag också på karriärmöjligheterna. Denna nedslående utveckling börjar redan under graviditeten då arbetsgivarna behandlar arbetstagarna olika. Var femte kvinna får då frågan om hon ska gå ner i arbetstid i samband med att hon och hennes partner väntar barn. Bara två procent av männen - alltså inte ens en av tio män - får samma fråga.

Rapporten visar också att suget efter karriär och kompetensutveckling verkar öka med antalet barn. Det finns alltså inget stöd för tanken att den som har många barn inte är intresserad av att göra ett bra jobb eller av att utvecklas i sitt yrke.

Det finns dock mycket som arbetsgivarna och anställda själva kan göra för att motverka att kvinnorna halkar efter. Eftersom kvinnor i dag tar ut mer föräldraledighet än män kan de ibland vara borta i ett och ett halvt till två år från arbetsplatsen. Under denna tid missar de kanske två utvecklingssamtal och således också två möjligheter att diskutera sin kompetensutveckling. En arbetsgivare som värnar om att de anställda utvecklas bör vara mån om att utvecklingssamtal blir av även för den som är föräldraledig. Eftersom var fjärde kvinna och var tionde man byter jobb efter sin föräldraledighet kan detta också vara ett sätt att se till att anställningarna blir mer attraktiva och långsiktiga. Den som får utvecklas i sitt arbete blir med största sannolikhet mer motiverad att stanna på sin arbetsplats.

Kräv därför att du får utvecklingssamtal när du är föräldraledig. Då kommer både du och arbetsgivaren att få fördelen av att du förmodligen får en bättre karriärutveckling och stannar längre på din arbetsplats!

Ledare

Hur nära ska chefen gå i utvecklingssamtalet?

Nu är tiden för utvecklingssamtalen på många arbetsplatser. Men hur personliga ska de vara egentligen?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 13 februari 2024, kl 12:58
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare för Chef & Karriär samt Kollega. Foto: Klas Sjöberg.

Så här års håller vi utvecklingssamtal. Följer upp tidigare mål och skapar nya samt listar behovet av kompetensutveckling. Men syftet är även att nå ökad arbetsglädje och då måste samtalet dessutom bli personligt. Det är inte alla bekväma med, att hamna i fokus. Man kan vara blyg. Eller motståndare till upplägget.

”Varför ska vi utvecklas hela tiden? Räcker det inte att vi gör det vi ska?” Ungefär så sa en medarbetare till mig för många år sedan. Bakom låg, tror jag, en önskan att ”få vara som man är”. 

Räcker det inte att vi gör det vi ska?

Ska chefer försöka ändra beteenden? Jag tycker att det finns något som skaver med det – vi människor är olika och det är bra. Ett korrigerande kan skapa en känsla av att inte duga. Å andra sidan påverkar vissa beteenden andras arbetsmiljö negativt och måste stävjas.

Som så mycket annat i ledarskapet är det en balansgång, och lätt att kliva fel. Jag tror ändå på att våga gå nära, för ibland är det först då de viktigaste sakerna uppdagas – som att någon innerst inne inte trivs i nuvarande roll eller är på väg mot överansträngning.

Ledare

Mörka moln på solig himmel när Unionen höll kongress

Unionen har hållit kongress och där diskuterades AI, arbetstid, hållbarhet, löner och en massa annat som rör jobbet. Med på kongressen fanns också fackliga ledare från Belarus som blivit fängslade och förföljda – en påminnelse om att aldrig ta demokratin för given.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 16 november 2023, kl 06:01
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Votering! Det efterfrågades flitigt i soliga Karlstad där Unionens nyligen höll kongress. Ordet betyder omröstning och ombuden kan begära det om det är osäkert hur många som ropade ja till det ena eller andra förslaget till beslut.

För den som inte brukar delta på liknande möten är ordet kanske inte välkänt. Så är det med så kallade fackuttryck – fiffiga för att de är exakta men ibland svåra för utomstående. Förmodligen använder du själv ett gäng sådana begrepp. Vi på Kollega har gjort ett ”knäck” (journalistord som betyder artikel) om fackord och förkortningar från arbetslivet – ta en titt här för att se hur många av dem du känner igen.

För kongressdeltagare krävs det tåligt sittfläsk, den saken är klar

Tillbaka till kongressen, som hålls vart fjärde år. Ombuden från hela landet diskuterade förbättringar av löner och arbetsmiljö och en mängd andra frågor som har med jobbet och facket att göra. Till exempel arbetstid, hållbarhetsarbete, AI:s påverkan på framtida jobb, behovet av fler unga på fackliga uppdrag och huruvida förbundet har gått för långt i digitaliseringen av fackliga kurser och evenemang. Engagemanget var stort och diskussionerna blev långa – för kongressdeltagare krävs det tåligt sittfläsk, den saken är klar.

Trots det soliga vädret var det också en kongress där de mörka molnen från övriga världen kom nära och vi påmindes om hur priviligierade vi är samt att vi aldrig kan ta demokratin för given. Flera gäster från Belarus berättade om hur fackligt aktiva döms till långa fängelsestraff, många av dem trots att de är gamla och sjuka. Att fängsla fackliga företrädare och ledare är ju förfärligt, och det händer alldeles nära oss – det är bara 80 mil mellan huvudstäderna Stockholm och Minsk.

Ledare

Prata om klimakteriet – även på jobbet

Klimakteriet har stor påverkan i livet för hälften av befolkningen – ändå är ämnet omgärdat av så mycket hysch-hysch. Om vi hjälps åt att avdramatisera ökar förståelsen för hur symptomen påverkar.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 20 oktober 2023, kl 06:15
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Ganska prick när jag passerade 50-strecket dök symptomen upp, till exempel värmevallningar, störd sömn och en hjärna som plötsligt uppför sig annorlunda och får mig att säga bord när jag menar stol, typ. Nu, fyra år senare, pågår klimakteriesymptomen fortfarande för fullt och jag skulle ljuga om jag påstod att det inte stör tillvaron. Men många drabbas långt värre – med ökad stresskänslighet, humörsvängningar och nedstämdhet.

I stort sett alla kvinnor i övergångsåldern får symptom, ändå är det relativt tyst om ämnet. Det är häpnadsväckande att något som har så stor påverkan i livet för hälften av befolkningen är omgärdat av så mycket hysch-hysch.

Men gör det något, kanske du tänker? Ska jag behöva lyssna till samtal som rör hormoner och fertilitet? Räcker det inte att de som är berörda googlar info?

Ofta klassas hormonrelaterad nedstämdhet felaktigt som depression och utbrändhet, vilket leder till onödiga sjukskrivningar.

Nej, för tyvärr är kunskapsnivån låg och det får konsekvenser, till exempel i arbetslivet. Ofta klassas hormonrelaterad nedstämdhet felaktigt som depression och utbrändhet, vilket leder till onödiga sjukskrivningar. Här behövs kunskap både inom vården och på arbetsplatserna.

Om vi hjälps åt att avdramatisera ökar förståelsen för hur symptomen påverkar. Det kan vara något så enkelt som att kunna säga ”jag jobbar hemma idag och förskjuter arbetstiden för sömnen i natt var kass”. Eller att slippa undrande blickar när man blir knallröd i ansiktet eller växlar mellan ”kofta av” och ”kofta på” flera gånger under samma möte.

På företaget GreatEarth utbildas de anställda i hur kvinnor kan må när hormonnivåerna förändras. Och projektet har givit ringar på vattnet. Fler på jobbet berättar om de mår dåligt eller är stressade – oavsett anledning. De har kommit varandra närmare, som kollegor och människor.