Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

"Jag var inte bäst i test"

Det är sällan någon har sådana resultat, du är en extrem doer, sa rekryteraren till mig efter avslutat personlighetstest. Det lät ju bra. En doer måste ju vara en effektiv person som får saker ur händerna.
Publicerad
Christopher Hunt
Niklas Hallstedt, tf chefredaktör och ansvarig utgivare för Kollega och Chef & Karriär. Christopher Hunt

Det är sällan någon har sådana resultat, du är en extrem doer, sa rekryteraren till mig efter avslutat personlighetstest. Det lät ju bra. En doer måste ju vara en effektiv person som får saker ur händerna.

Inte fick jag jobbet för det. I efterhand har jag insett att doer antagligen bara var en omskrivning för min otålighet. Och det är en synnerligen trist egenskap.

Bör man då testa kandidaterna vid en anställning? Ja, säger experterna i vårt reportage – testerna minskar riskerna för felrekryteringar.

Läs mer: Allt fler rekryterar med hjälp av tester

Att anställa någon som inte fungerar på jobbet kostar: dels för själva rekryteringen, därutöver för följderna, som exempelvis sjukskrivningar och försämrad produktivitet.

Ett personlighetstest kan i bästa fall förebygga diskriminering genom att det ger alla samma chans. Och det kan avslöja fler karaktärsdrag än otålighet.

Men ett test är trots allt bara ett test. Enligt vissa experter går de att manipulera. Och vad händer om den utfrågade saknar självinsikt och svarar helt uppåt väggarna?

Så gärna ett test – men först och främst lite gammaldags fotarbete av rekryterarna, det vill säga intervjuer och ordentliga referenstagningar!

Niklas Hallstedt 
– Tf chefredaktör och ansvarig utgivare

niklas.hallstedt@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

När AI särskriver blir jag en bakåtsträvare

Ständig förändring är vår tids mantra. Att testa nytt är bra och nödvändigt, det går inte an att vara en bakåtsträvare. Fast lite kanske?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 3 februari 2025, kl 05:55
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Vi arbetar agilt – är i ständig förändring. Så ska man säga och göra i dagens arbetsliv. Annars framstår man som en bakåtsträvare, och med viss rätt eftersom de flesta branscher förändras snabbt i dessa digitala tider. Ta bara AI-verktygen som redan är en realitet men ändå bara i början av utvecklingen.

Vi testar! Så säger vi när vi ska införa något nytt på jobbet. Och det är ju bra. Men för att på riktigt våga prova måste det finnas utrymme för att misslyckas. Finns det?

Nja, inte av sig självt i alla fall. Det är nämligen djupt rotat i oss människor att undvika att göra fel, vi är rädda att behöva möta skammen. Därför måste vi prata mer om motgångarna. Det tipset ger ledarskapsutvecklaren Loa Lava Brynjulfsdotter och hennes tips inspirerade mig att formulera ett nyårslöfte. Jag brukar egentligen inte ge några längre, förutom ”jag ska använda läppstift oftare”. Men nu har jag lagt till ett för 2025. Jag lovar att jag ska misslyckas, och att prata öppet om det för att bidra till avdramatisering av motgångar. Välkommen att hänga på om du vill!

Jag lovar att jag ska misslyckas, och att prata öppet om det

Apropå förändring. Jag läste att cirka hälften texterna på plattformen Linkedin kommit till med hjälp av AI-verktyg, till exempel chatGPT. Nog är det en smula omvälvande att vi snart inte vet vem som skrivit?

Inte ens missarna behöver vara mänskliga. Jag tänkte annars att vi i denna nya tid skulle bli lite glada över grammatiska fel, då vet vi säkert att det finns en människa bakom texten. Men tji fick jag. För nu har stavningskontrollsprogrammen som finns i datorn och mobilen börjat särskriva, alltså dela upp vissa sammansatta ord som absolut inte ska delas upp. Jag tror bestämt att jag känner en liten, liten bakåtsträvan komma krypande.