Ratio har undersökt anställningsskyddets konsekvenser ur företagsledares perspektiv. Det har man gjort genom att intervjua tolv företagsledare inom tillverkningsindustrin i företag med mellan 20 och 80 anställda. Samtliga företagsledare hade erfarenhet av att säga upp anställda.

Ratio menar att lagen om anställningsskydd, las, ”skapar friktioner på svensk arbetsmarknad”. Detta på grund av att arbetsgivarna vill att företagen ska kunna vara flexibla och vill ha rätten att fördela arbetsuppgifter så gynnsamt som möjligt för verksamheten medan arbetstagarna vill ha trygga anställningar.

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert håller inte med om den beskrivningen. Han menar att trygga anställningar skapar trygga arbetsplatser och arbetstagare som är lojala med företaget.

– Anställningstryggheten skapar arbetsplatser med högt i tak och bidrar till att anställda är lojala med företagen där de är anställda. Det gynnar ju arbetsgivarna.

Företagarna som intervjuas av Ratio tycker att det ska finnas någon form av anställningstrygghet men att det finns ett glapp mellan syftet med las och hur det fungerar i praktiken.

De är villiga att betala ett ganska högt pris för att kunna behålla just de anställda som de vill ha, eftersom de menar att kompetens är viktigare än turordningsreglerna. Antingen köper de på ett eller annat sätt ut dem som de inte vill behålla eller så försöker de manipulera arbetssituationen för att kunna hävda övertalighet eller att det krävs specifik kompetens för att få vara kvar.

– Vi träffar lokala överenskommelser i nio fall av tio om vilka som ska sägas upp. De överenskommelserna kan innehålla kompensation till dem som slutar men min bild är att det i de flesta fall inte rör sig om några större kostnader för företagen, säger Niklas Hjert.

– Det är rimligt att arbetsgivaren inte godtyckligt kan säga upp anställda. Det är heller inte så att Sverige är unikt i världen när det gäller regler för anställningstrygghet. De allra flesta utvecklade länder har någon form av anställningstrygghet.

Företagarna menar att las skapar en mindre förlåtande arbetsmarknad, att företagen avstår från att anställa hellre än att riskera att anställa fel person.

– Vi har ju i våra kollektivavtal skapat stora möjligheter för arbetsgivarna att visstidsanställa. På flera avtalsområden kan man anställa någon i 36 månader inom en femårsperiod. Det gör det möjligt för arbetsgivarna och den anställde att bedöma om det fungerar.

Rapporten tar även upp några fall där det har varit väldigt svårt att avskeda på grund av personliga skäl.

– Jag har inte läst in mig på de enskilda fallen men över lag tycker jag inte att det ställs för hårda krav. Jag tycker det är rimligt att ha ett starkt anställningsskydd. Anställningsavtalet är unikt, eftersom det har en så stor betydelser för människors försörjning, säger Niklas Hjert.

Är det någonting i den här rapporten som är anmärkningsvärt?

– Nej.

Är det någonting i las som du tycker borde justeras?

– Parterna har redan i avtal anpassat las. Till exempel genom Omställningsavtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv och genom reglerna om anställningsformer i våra branschavtal. Parterna kommer även fortsättningsvis ha behov av att göra det. Vi vill till exempel utveckla Omställningsavtalet så att privatanställda tjänstemän får möjlighet att studera under sitt yrkesliv. För att åstadkomma det behövs finansiering av studier och studievägledning. I utbyte mot det är vi beredda att låta kompetens spela en större roll för vilka som får vara kvar vid en neddragning.